När jag utbildade mig till lärare var vi flera sökande per plats på utbildningen. I dag är det bara lite mer än en sökande per plats. På vissa högskolor fanns det i år det till och med tomma platser på lärarutbildningen. Det kan jämföras med Finland där ofta bara en av tio sökande kommer in på lärarutbildningen.
Utvecklingstrenden är att det i Sverige är färre och färre som vill bli lärare. Förra året var det faktiskt fler som sökte till "Idol" än vad det fanns sökande till lärarutbildningen. Det är inte en utveckling som Sverige har råd med. Att läraryrkets status har sjunkit i takt med lönen är ett stort samhällsproblem: för vem ska stå i våra klassrum i framtiden?
Lärarförbundet har lyft frågan i flera rapporter. I dag är det Internationella kvinnodagen och i samband med det vill jag lyfta fram Lärarförbundets andra lönerapport "Perspektiv på lärarlöner - om hur lön och kön hänger ihop".
Tre slutsatser framstår som särskilt tydliga och viktiga i rapporten:
1. Andelen kvinnor i en yrkesgrupp är avgörande för hur yrket värderas - ju fler kvinnor i yrkesgruppen desto lägre lön. De senaste 50 åren har lärares reallöneutveckling varit dålig - under samma tid har andelen kvinnor i yrket ökat.
2. Utbildning lönar sig, men bara om du söker dig till ett mansdominerat yrke. Kvinnodominerade yrken med samma utbildningslängd och ansvar har en medellön som är 10 000 kronor lägre än motsvarande mansdominerade yrken.
3. Föräldrar anser att lärare har för låga löner. Kvinnor som grupp har större kontaktytor mot skolan, och är också mer positiva till höjda lärarlöner. Insikt i skolans vardag ökar uppskattningen av den kompetens som lärare har och det arbete som de lägger ner.
Faktum är att alla kvinnodominerade yrken är lägre värderade än de mansdominerade. I snitt arbetar kvinnor gratis efter klockan 15.51 sett till en arbetsdag mellan kl. 08-17. Orsaken är en strukturell lönediskriminering; yrken som i huvudsak innehas av kvinnor värderas systematiskt lägre än likvärdiga yrken där män dominerar. Det innebär att diskrimineringen är riktad mot yrket, inte mot individer, och att även män i kvinnodominerade yrken drabbas. Att ändra på det är viktigt för kvinnodominerade yrken i allmänhet och för läraryrket i synnerhet. För utan ett högt värderat läraryrke, där konkurrensen till utbildningsplatserna är hög och där enbart de bäst lämpade vill och får bli lärare, står sig Sverige slätt i konkurrensen mot andra länder.
Men unga är inte dumma - så länge det lönar sig bättre att välja en annan yrkesbana än lärare för samma utbildningsinvestering sjunker söktrycket. Att lön spelar roll för vägvalen vi gör, det är tydligt. Det är självklart inte den enda faktorn, vi människor är sammansatta och det är också våra vägval. Men i ett läge där en stor andel unga uppger lönen som viktigaste anledning att inte bli lärare och möjligheten att få högre lön i en annan bransch får många lärare att fundera på att byta yrke, då blir lönen avgörande. Vilken tur att Sveriges kommuner har alla möjligheter att bryta trenden den här avtalsrörelsen och samtidigt göra en insatts för mer jämställda löner.