Västerviks kommun skall nu öka sitt mottagande av nyanlända invandrare från 75 till 110 årligen. Det tycker kommunstyrelsen, med Harald Hjalmarsson (M), Tomas Kronstål (S) och Mats Hugosson (C) i spetsen, som tog detta beslut vid sitt möte den 29 april.

Redan i september ifjol beslöt kommunstyrelsen, utan att ärendet togs upp i kommunfullmäktige, att öka mottagandet från 60 nyanlända till 75. Ett beslut som överklagats till Förvaltningsrätten av oss sverigedemokrater och som i skrivande stund ännu inte avgjorts. Nu gör kommunstyrelsen om samma manöver, fast med en ännu större ökning. Liksom förra gången så smusslar man genom att de folkvalda i fullmäktige inte får ta beslut i frågan.

Det här är extra anmärkningsvärt, eftersom denna gång kommunstyrelsens förvaltning föreslog att det var fullmäktige som skulle ta beslutet. I de handlingar som skickats ut till ledamöterna hade ärendet också aviserats som att det skulle upp i fullmäktige.

Istället föreslog på mötet den 29 april Harald Hjalmarsson, med instämmande av Mats Hugosson, att ärendet skulle beslutas enbart av kommunstyrelsen. Inte någon av de övriga ledamöterna från Socialdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet hade någon annan åsikt.

Vi sverigedemokrater har givetvis överklagat även detta beslut. Det gör vi med hänvisning till kommunallagen, som säger att det är kommunfullmäktige som beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen.

Västerviks kommunstyrelse lägger sig med detta beslut åter en gång platt för en uppifrån påbjuden politik. De revisorer som i november granskade kommunens utlänningsmottagning, konstaterade redan då att det inte finns någon budgetering för de kostnader som kommunen får efter att de två år gått, då ersättningarna från staten för de nyanländas etablering upphör. Hur skall det då bli med 110 mottagna istället för 60, som det lika lite finns någon budgetering för efter att de två åren passerat?

Man kallar nu inte heller ens officiellt det hela för flyktingmottagning, utan benämner det ”ökat mottagande och bosättning av nyanlända invandrare”. Man hävdar också att invandringen skulle behövas med tanke på kommande behov av arbetskraft och minskande befolkning i länet.

Det är ett huvudlöst argument: Vi har redan i Västerviks kommun, enligt Arbetsförmedlingens senaste månadsstatistik för april, en total arbetslöshet på tio procent (27 procent bland utrikes födda) och en ungdomsarbetslöshet på 23 procent (48 procent bland utrikes födda). Att människor flyttar från kommunen beror på att det inte finns tillräckligt med jobb och att alltför många inte har rätt utbildning i förhållande till arbetsmarknaden.

Vad som krävs är istället kraftfulla åtgärder för att matcha folk rätt på arbetsmarknaden. Det kan till exempel ske genom ett mer effektivt samarbete mellan skolor och näringsliv, ett utökat lärlingssystem och en större satsning på utbildningar för unga som verkligen ger jobb, som till exempel de utbildningar som förmedlas via Myndigheten för yrkeshögskolan, där 7 av 10 får ett riktigt jobb inom en månad efter avslutad utbildning. Istället satsar regeringen nu på att till Sverige ta in över 100 000 nya invandrare varje år, uppenbarligen med syfte att öka överutbudet av arbetskraft och att dumpa lönerna, och Västerviks kommun expedierar lydigt.

Västerviks kommunstyrelse har med detta beslut om 110 mottagna nyanlända invandrare per år åter visat att man saknar grundläggande insikt och känsla för sina egna kommuninvånare och för vad som är bäst för kommunens framtid.