De utsatta barnen är en viktig grupp för moderaterna. De måste synliggöras och ansvaret för dem måste tydliggöras. Därför har vi under en längre tid arbetat med frågorna kring utsatta barn. Detta arbete har mynnat ut i rapporten "Välfärdspolitik som förbättrar barns uppväxtvillkor". Rapporten har fokuserat på fyra områden: förskolan, barn som far illa, barnvänliga miljöer och barn som växer upp i utanförskap. Skälen till att barn kan vara utsatta är många och i de allra flesta fallen handlar det om föräldrarnas utanförskap som sedan påverkar barnen.
Moderaterna vill verka för förbättrade trygghetssystem och utökad svenskundervisning i förskolan för barn utan svenska som modersmål. Arbetsgruppen lämnar också flera förslag för en ökad professionalisering av socialtjänsten. Föräldrars arbetslöshet och utbildningsnivå är två faktorer som forskningen visat har stor betydelse för barnen, egentligen inget nytt. De socioekonomiska faktorerna har fått allt större betydelse i Sverige och spiller ofta över på skolresultaten. Det är därför av största vikt att vi skapar förutsättningar och ger stöd till dessa barn. Här har skolan en viktig uppgift. Forskningen är samstämmigt överens om att fullgången skola med betyg ökar förutsättningarna att bryta barn och ungdomars utsatthet. Att bli sedd och att få kunskaper är alltså ett framgångsrecept. Därför har den här regeringen gjort stora åtgärdspaket för att barn med behov extra stöd ska synliggöras.
Jag vill dock poängtera att barns utsatthet inte behöver ha ekonomisk bakgrund. Det kan även vara föräldrars missbruk eller psykisk ohälsa som står bakom ett barns utsatthet. Genom 2006 års vårdnadsreform tydliggjordes att det är barnens intressen som ska stå i fokus. Från första januari 2013 har Sverige en ny socialtjänstlag med ett tydligare barnfokus. Regeringen avser dessutom att under mandatperioden inleda en utvärdering av 2006 års vårdnadsreform i syfte att se om det finns behov av ytterligare förbättringar. I den pågående Särlevnadsutredningen är syftet att se över och förtydliga båda föräldrarnas ansvar för barnen samt att minska konflikter mellan såväl särlevande som sammanboende föräldrar. I utredningen avser regeringen även att utreda hur särlevande föräldrar kan få bättre stöd för att i en större utsträckning reglera underhållet för barn genom ett civilrättsligt avtal om underhållsbidrag.
Att socialt utsatta barn placeras i fosterfamiljer och på institutioner för att de har det svårt hemma och inte får det bättre utan ibland ännu sämre är helt oacceptabelt. När det gäller barn i familjehem har regeringen gett socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en modell för att bättre följa upp och lyssna på barnen i familjehem i syfte att låta dem förmedla sina upplevelser om sin vistelse i familjehemmet.
De flesta frågor som rör barn tar i första hand sin utgångspunkt i ett föräldraansvar men det finns också ett gemensamt ansvar för de barn som befinner sig i utsatthet. De utsatta barnen måste tas på allvar.