Den internationella undersökningen Pisa, som mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse, presenterades i veckan. Att svenska skolresultat sjunker är mycket allvarligt, men det är inget nytt eller oväntat, det har pågått i cirka 20 år.

Det är därför som Folkpartiet och Alliansregeringen redan första dan på jobbet satte igång den största omläggningen av svensk utbildningspolitik sedan folkskolans införande 1842. Ny läroplan, nya kursplaner, nationella prov och tidigare och tydligare betyg är några av de viktigaste reformerna. Att göra om och modernisera skolpolitiken tog tid - ändå har vi fått utstå kritik från socialdemokraterna för att reformtakten varit så hög.

Nu kommer vi till själva grejen. Pisa-testet gjordes för snart två år sedan, och ingen av dessa reformer hade hunnit träda i kraft för de niondeklassare som gjorde testet! Pisa 2012 redovisar tvärtom den sista årskullen som gick helt och hållet efter den gamla skolpolitiken.

Sverige kan återhämta resultaten och på sikt komma tillbaka till toppen. Det gemensamma för de framgångsrika länderna i studien är att man tillämpar tidiga betyg, mer av en lärarledd undervisning och har höga förväntningar på eleverna. Det är i denna riktning Folkpartiet och regeringen har genomfört förändringar. Vi har infört en ny skollag med tydligare kunskapsfokus, nya kurs- och läroplaner, tidigare betyg med fler betygssteg, fler nationella prov, och insatser för läraryrket som kompetensutveckling, karriärtjänster och en ny lärarutbildning med djupare ämneskunskaper. Detta systemskifte för att öka fokus på kunskap i skolan inleddes 2011, efter ordentliga utredningar, remisser, riksdagsbeslut, fortbildning av lärare, med mera.

En sak som vi ännu inte har gjort något åt är kommunaliseringen. I början av 90-talet fattades beslutet om att kommunerna skulle ta över ansvaret för den svenska skolan från staten. Det beslutet har fått ödesdigra konsekvenser. Folkpartiet vill att staten ska ha huvudansvaret för skolan, för att ge alla elever i hela landet samma möjligheter att lyckas, deras lärare skäliga löner och Sverige bli ett framgångsrikt kunskapsland.

Vi måste hålla fast vid högre kunskapskrav och högre kunskapsambitioner; mer lärarstöd och mindre eget arbete för eleverna. Vi ska inte återgå till de lösningar, de synsätt och de attityder som under flera årtionden har skapat nedgången. PISA-studien är inte en utvärdering av den nya skolpolitiken, utan spiken i kistan för den gamla.