Tonläget i debatten om fordonsgasen har varit högt i Västervikstidningen den senaste månaden. Är satsningen på fordonsgas för kommunens bilar och bussar en stor extrakostnad och förlustaffär som Torgny Kindh menar 12/12? Eller är det istället ett sätt att med lokalproducerade drivmedel minska utsläppen som Hjalmarsson och Jonsson skriver 8/11?

Jag är övertygad om att satsningen är ett viktigt bidrag till omställningen. Genom biogas till transportsektorn minskar vi utsläppen och importen av oljebaserade produkter. Dessutom vill jag påminna om biogasens alla samhällsvinster. Tar vi med dessa så blir kostnaderna på sikt försumbara.

Torgny Kindh påstår att kostnaden för tre gasbussar är 2,5 miljoner kronor extra jämfört med dieseldrivna bussar. Han anser också att fordonsgasen inte har någon framtid i Västervik. Båda dessa påståenden skulle jag vilja bemöta.

Utan att gå in i exakta kronor och ören i kostnaderna mellan en buss och en annan så kan jag direkt konstatera att kostnadsskillnaden är långt ifrån Kindhs uppgivna. Det är riktigt att gasbussar är något dyrare i inköp. Tack vare teknikutveckling har kostnaderna för underhåll de senaste åren dock sjunkit vilket medfört att kostnaderna för att använda biogas i busstrafiken nästan matchar kostnaden för diesel. Detta har bland annat SL som driver kollektivtrafiken i Stockholm konstaterat när de utvärderat kostnaderna för sin biodrivmedelssatsning. Bränsleförbrukningen med gas är sedan i sig lite högre jämfört med diesel men i och med att gasen är billigare i inköp går det ungefär jämt ut. De miljoner som nämns känns inte riktigt verklighetsanknutna.

Men diskussionen borde inte handla om enbart kostnader. Utan diskussionen borde även handla om alla de andra samhällsvinsterna som produktion och användning av biogas ger. Biogas är idag det mest miljövänliga bränslet på marknaden. Tack vare biogasproduktionen minskar inte enbart utsläppen av såväl växthusgaser som hälsofarliga ämnen. Det är dessutom ett resurseffektivt sätt att ta hand om vårt avfall och som sluter vårt kretslopp. Till det kommer att biogasproduktion skapar möjlighet till nya lokala arbetstillfällen även i och runt Västervik.

Jag vill också bemöta Kindhs påstående att fordonsgasen inte har någon framtid i Västervik. De senaste tio åren har vi sett en smått fantastisk utveckling inom marknaden för gasbussar i Sverige. Från ett tiotal bussar i början av detta sekel till dagens över 2000 bussar. Mer än 45 städer har valt gas vilket i sin tur varit starten till en marknad bestående av renhållningsfordon, taxibilar och lätta lastbilar drivna på gas. Nu kommer även de tunga lastbilarna som driver på utvecklingen av den flytande biogasen. Intressant även för de långväga transporterna genom Småland.

Varför denna utveckling enbart skulle ge kostnader i Västervik blir obegripligt. Den etablerade tekniken och fördelarna för samhället har runt om i landet genererat investeringar i biogasanläggningar och gastankstationer och drivit på omställningen. Vi kommer aldrig ifrån att vi producerar biogas i våra reningsverk, att lantbrukets kor och grisar bidrar med gödsel och att vi nu går mot mer insamling av matavfall. Allt detta avfall kan även för Västervik bli en viktig resurs. Det måste väl vara bättre att skapa nya jobb i Västervik än att köpa olja från Persiska viken?