I förra veckan agerade jag utfrågare när Kristdemokraternas partipresidium besökte Skåne och Grand Hotel i Lund. Avslutningsvis frågade jag vad Göran Hägglund först skulle ta sig an om han blev statsminister efter valet 2014. Tveklöst och direkt svarade han - familjepolitiken.

När vi träffades dagen efter för en intervju över en frukost i hotellmatsalen, bad jag honom motivera, varför är familjepolitiken prio ett?

- Därför att jag känner en sådan frustration i dag över att vi inte kan göra mer eftersom andra partier tycker annat. Det är det viktigaste området att avsossefiera. Vi behöver stödja familjerna mer för att få en positiv samhällsutveckling.

Några särskilda reformer?

- Det handlar om att införa ett pengsystem, som det man har i skolan, där makten flyttas från politiken till föräldrarna att göra de val som passar dem. Om de vill ha kommunal barnomsorg, betala grannen, farföräldrar eller vara hemma själva.

Jag har inte svårt att instämma i Göran Hägglunds krav på en annan och mer familjevänlig linje i politiken.

Det är exempelvis ett beklagligt faktum att liberaler i vårt land inte ställer friheten högre när det gäller familjepolitiken. I stället är det tidens jämställdhetsideal som får dominera bilden - de sociala ingenjörernas långa fingrar når onekligen långt in i borgerligheten.

För oss som bor i mindre städer och på landsbygden finns det perspektiv som inte tas tillvara av rikspolitiker i Stockholm - hur ser Göran Hägglund på landsbygdens utmaningar?

- En av de största utmaningarna är service. Vi ser bensinmackarna och handlare försvinna, kommuner lägger kanske ner bibliotek, det blir en ond spiral. Avståndet till kommunal service ökar.

Hur vill då han och Kristdemokraterna möta detta?

- Ta tillvara en del av landsbygdens fördelar i form av låga tomtpriser och utrymme. Underlätta att bygga på tomter, uppluckra strandskydd och regelverk. Men det handlar också om den allmänna näringspolitiken och att skapa god jordmån för företagare, svarar Hägglund och poängterar återigen vikten av att öka möjligheterna för företagande på landsbygden, bland annat genom ett riskkaptitalavdrag.

Och bensinskatten då? Allt som oftast hörs röster för höjda fordons- och bensinskatter. Hur reagerar en kristdemokratisk partiledare på sådana toner?

- För en som bor innanför tullarna
i Stockholm är det enkelt att kräva höjd bensinskatt. För de som bor i långdragna Kalmar län finns det inga tunnelbanor, pendeltåg och högfrekventa bussturer. När man hör de högljudda bensinskattehöjarkraven från Södermalm i Stockholm, så verkar det som att man inte förstått hur människor har det.

Högre bensinskatt är ju också ett hinder för landsbygdsutveckling

Kring eller under fyraprocentspärren, det har blivit Kristdemokraternas hemvist i opinionsmätningarna. Jag frågar när det vänder?

- Den 14 mars 2014, säger Hägglund skämtsamt och fortsätter, vi måste arbeta mer för att ta revansch, se till så att vi med vårt politiska innehåll kan övertyga fler.

Vi diskuterar allianssamarbetet och hur det får påverka partierna - Hägglund påpekar vikten av att värna partiernas särart:

- Vi är fyra partier för att vi ska vinna ett så brett stöd som möjligt, då kan vi inte uppträda som ett. Det är viktigt att det är fyra välmående partier, Alliansen äger inte mycket i sig - det är partierna som gör det.

Göran Hägglund har varit ledare för Kristdemokraterna sedan 2004 och är nu en av de partiledare som suttit längst. Det nyaste tillskottet i partiledarkretsen är Socialdemokraternas Stefan Löfven. Vad tror då Hägglund om honom?

- Han är hittills helt oprövad som partiledare. Hittills har han valt framgångsvägen att inte säga något alls. Vad vill han i energifrågan, vad tror han om kvotering i föräldraförsäkringen och om skolan? Det där vet vi inget om, säger Hägglund.

Och så avslutar han sitt resonemang om Socialdemokratin och Löfven med en
typisk Hägglundsk oneliner:

- När vi på vår sida visar oss och berättar vad vi vill göra, då ökar stödet för oss. När vänstersidan visar upp sig och visar vad de vill, så ökar stödet för oss.