I morgon, den 30 juni, gĂ„r islĂ€nningarna till valurnorna för att vĂ€lja ny president för en fyraĂ„rsperiod. Sittande president Ălafur Ragnar Grimsson blir sannolikt omvald för en femte period. I sĂ„ fall Ă€r det ett svĂ„rslaget rekord i islĂ€ndsk presidenthistoria. Och ett omval som pĂ„ sina hĂ„ll oroar, eftersom mĂ„nga politiska bedömare tycker sig se att folkstyret Ă€r pĂ„ vĂ€g att omformas. Och att en strĂ€van finns till stĂ€rkt presidentmakt, vilket kan utmana den representativa demokratin och parlamentarismen.
SĂ„ det Ă€r med spĂ€nning bĂ„de islĂ€nningar och övriga Europa, inte minst de nordiska lĂ€nderna, avvaktar utgĂ„ngen av presidentvalet. Personer insatta i islĂ€ndsk politik som jag talar med Ă€r överens om att sittande president bygger sin popularitet pĂ„ att han stĂ€mmer in i folks misstroende mot alltinget, de politiska partierna och hela etablissemanget. En kritiker jag talar med menar att Ălafur Ragnar Grimsson kommer att fĂ„ mindre Ă€n 50 procent mot huvudmotstĂ„ndaren TV-profilen Dora ArnĂłrsdĂłttir, som tros fĂ„ lite över 30 procent av rösterna. Det Ă€r inget vidare bevis pĂ„ popularitet efter 16 Ă„r tycker denne kritiker, som pĂ„stĂ„r att presidenten gjort sig till folkets företrĂ€dare bland annat genom att tvĂ„ gĂ„nger vĂ€gra underteckna avtal som alltinget godkĂ€nt med Storbritannien och NederlĂ€nderna i den segslitna frĂ„gan om Icesave. Presidenten anses tidigare ha uppmuntrat islĂ€ndska företag till djĂ€rva expansionsplaner utomlands.
Islands folk och regering har pÄ ett imponerande sÀtt tacklat den ekonomiska kris som drabbade landet med oerhörd kraft för fem Är sedan. Internationella valutafonden och VÀrldsbanken har entydigt berömt Island för den ekonomiska ÄterhÀmtningen. Halvt pÄ skÀmt har sagts att Islands finansminister Steingrimur Sigfuson borde fara till Aten och hjÀlpa grekerna ur krisen.
Island har kommit en bra bit pĂ„ vĂ€g mot EU-medlemskap. För ett medlemskap krĂ€vs dock sĂ€kert bĂ„de en, kanske tvĂ„ folkomröstningar. Och Ă€ven hĂ€r Ă€r presidentvalet viktigt. Sittande president och huvudmotstĂ„ndaren Dora ArnĂłrsdĂłttir sĂ€ger sig vara mot en islĂ€ndsk EU-anslutning. Ălafur Ragnar Grimsson menar till och med att han Ă€r den ende av kandidaterna som kan garantera att folket fĂ„r sista ordet nĂ€r det gĂ€ller EU.
Island fÄr tyvÀrr inte stort utrymme i svenska media, undantaget Sveriges Radios ekoredaktion. Det faktum att ett Äterval av sittande president kan betyda stÀrkt presidentmakt Àr givetvis synnerligen intressant för övriga Norden. I Finland frÄntas presidenten allt mer makt till förmÄn för den representativa funktionen i Àmbetet. I det islÀndska fallet har ocksÄ presidenten genom historien, inte minst genom legendariska presidenten Vigdis Finnbogadóttirs arbete, upplevts som samlande kraft för hela nationen. Kritiker befarar att ett Äterval av Grimsson skulle innebÀra att presidenten i stÀllet kan öka folkets misstroende mot regering och allting. Detta Àr kanske det viktigaste presidentvalet vi nÄgonsin haft sÀger mig en bedömare.
En uppgift cirkulerar om att presidenten Grimsson vill förÀndra praxis sÄ att han som president skall kunna vÀgra nyval, nÀr statsministern begÀr detta.
Ett tecken pÄ vitalitet i det islÀndska samhÀllet Àr dock viljan att stÀlla upp i politiska val. Hela sju kandidater ville ta upp kampen om presidentposten. NÄgra av kandidaterna Àr och var tÀmligen okÀnda. Bedömningen var att sittande president efter 16 Är ville dra sig tillbaka. Först i mars kom han med beskedet att han stÀller upp. Noteras skall att de politiska partierna i alltinget inte förordar nÄgon av kandidaterna. Det skulle enligt expertis upplevas nÀrmast som en dödskyss Ät nÀmnde kandidat. I Finland nominerar de politiska partierna sina kandidater. TÀnk sÄ olika det kan vara i Norden!