Ledare Att kommuner och myndigheter inte respekterar domar är allvarligt och strider mot kraven om hur de får bete sig. Rapporten, ”Maktutövning under lagarna”? En ESO-rapport om trotsiga kommuner”, ledd av professor Olle Lundin, visar att kommunerna, i motsats till vad man skulle kunna tro, inte alltid följer lagar och regler.

Ett exempel på det är när två skånska kommuner upphandlat sin avfallshantering på ett felaktigt vis. Kommunerna hade inte inkluderat de kommunalägda bolagen i upphandlingen vilket gjorde att privata bolag inte fick delta på lika villkor i upphandlingen. När kommunerna sedan dömdes och ombades att göra om upphandlingarna det meddelade kommunerna att Regeringsrätten dömt fel och gjorde ingen ny upphandling.

”Jag finner det anmärkningsvärt att kommunerna inte ens med anledning av JO-anmälan synes ha insett det olämpligt i sitt agerande utan istället öppet hävdat att regeringsrätten, landets högsta förvaltningsdomstol, har meddelat felaktiga domar”, anförde tidigare justitieombudsmannen (JO), Cecilia Nordfeldt i saken. De skånska kommunernas attityd är inte unik. I Västervik ombildades som bekant kommunstyrelsen 2012, vilket visade sig stå i strid mot kommunallagen. I Sverige kan kommuner ägna sig åt relativt omfattande trots och komma undan med det. Vissa kommuner väljer sanktionsavgifter framför att genomföra kostsamma beslut. Andra gynnar lokala handlare och somliga prioriterar inte lag. Ibland blir fullmäktigeförsamlingar övermodiga och tror sig stå över lagen och beslut som förvaltningsrätten fattat gör sig inte gällande av någon anledning.

Det är inte förvånande att det ser ut på det här viset. I takt med att det kommunala självstyret ökat har också antalet välfärdsverksamheter som kommunerna förväntas utföra gjort detsamma. Ibland utan full finansiering. I sådana fall kan det säkert vara frestande för lokala företrädare att strunta i beslut till förmån för att exempelvis bygga ett badhus eller en skatepark och gömma sig bakom det kommunala självbestämmandet.

Den flexibla synen på rättsstaten i kombination med självbedömt handlingsutrymme påverkar rättssäkerheten och öppnar dessutom för mutor och korruption, åtminstone på lång sikt. Rapporten pekar dock på att det saknas rättsliga möjligheter att angripa det kommunala trotset.

Tjänstemän och politiker bör inte tillåtas bete sig som om kommunerna är autonoma zoner med egna lagar. Det måste finnas incitament för att följa lagen, även om hänsyn tas till det lokala självbestämmandet.

Ur en rättssynpunkt är situationen anmärkningsvärd. Den svenska bristen på ansvar är unik. I Finland regleras brott mot tjänsteplikt och i Norge finns det tillsynsmyndigheter som kan ändra kommunala beslut – det kanske vore något även för Sverige.

Med makt kommer ansvar. Oavsett av vem överträdelserna görs, oavsett varför, behövs reella möjligheter till ansvarsutkrävande, även för trotsiga kommuner.