Debatt Det är nödvändigt att förstå att kriget i Ukraina rör också oss. Sverige är hotat, och kan drabbas, antingen genom ett direktanfall, eller genom att Sverige via solidaritetsförklaringen har förbundit sig att militärt hjälpa grannländer när kriget kommer. I fyra punkter argumenterar vi för det sannolika i fortsatt ryskt anfallskrig.

1) Ekonomi. Ryssland rustar för krig, inte försvar. Anslagen till den ryska krigsmakten har ökat med 30 procent, 2014, trots Rysslands ekonomiska kris. Sveriges försvarsbudget ligger på ungefär 1,2 procent som andel av BNP, cirka 43 miljarder kronor. Ryssland lägger mest pengar på sin militär som andel av BNP i världen, cirka 588 miljarder kronor. Anslaget till krigsmakten bedöms stiga ytterligare.

2) Krigsaktiviteter. Det är bortom allt tvivel att kriget i Ukraina orsakas av Ryssland. Och militärövningar mot flera länder ökar. Sverige är drabbat av kränkningar och har varit målet för direkta anfallsövningar. Status quo visavi Nato är bortblåst. Storbritannien och Norge drabbas av det ryska bombflygets beredskapstester. Nato har utpekats som Rysslands största fiende av Putin. De baltiska staterna, Finland och Polen är målet för övningar, varav vissa avslutas med kärnvapenanfall. Putins rådgivare Sergej Makarov har sagt att Estland och Lettland har all anledning att vara rädda, de kommer att utplånas vid storkrig. Ryssland krigsmakt är väldrillad och nu har krigsreserven aktiverats, vilket är mycket allvarligt. En påminnelse: invasionen av Krim kom som en överraskning för Nato och USA.

3) Ledarskapet. Rysslands de facto diktator, Vladimir Putin, sörjer Sovjetunionens fall. Kommunister som efter kalla kriget sopades under mattan hyllas nu; krigs- och människorättsliga brott förnekas. Förr behövdes politbyråns gillande. I dag avgör Putin när kärnvapen ska användas, han anses ha ”otvetydigt stöd från det ryska folket”. Det var Putin som lanserade den så kallade hybrida krigsföringen känd från Ukraina; kombinationen av krigsmakt, som till viss del kan förnekas, och glättig propaganda samt politisk och ekonomisk press.

4) Sveriges risker. Våra gränser har kränkts och bekräftade krigsförberedelser finns. Ett direktanfall är inte orimligt. Mot bakgrund av den i Ryssland utpekade viktiga försvarstriangeln, Krim-Kaliningrad-Arktis, ligger Sverige illa till. Ryska satsningar kommer att genomföras här, det vet vi. Sverige har ett strategiskt läge om konflikt uppstår i Baltikum. Sverige har därtill skrivit under en solidaritetsförklaring gentemot sina grannländer. Det är Sveriges skyldighet att ingripa om Baltikum, Finland eller Polen attackeras. Men någon sådan kapacitet finns inte på långa vägar. Inte ens om Sverige får de omtalade 4 miljarderna utöver nuvarande försvarsbudget.

I en serie artiklar kommer vi att diskutera det ryska hotet mot Sverige och den beredskap som finns för att försvara Sveriges suveränitet.