ledare

Prov stoppar betygsinflation

Statistiken talar sitt tydliga språk när det kommer till lärare som anser sig mer eller mindre tvingade att ge sina elever bättre betyg än de tycker att de borde. Allt för att bättra på skolans rykte och status. I går rapporterade Ekot om företeelsen, som är väl underbyggd i en undersökning som Lärarnas riksförbund släppte i höstas.
Foto: Scanpix
Foto: JESSICA GOW / SCANPIX
Laddar...

Enligt undersökningen har var femte lärare utsatts för påtryckningar att sätta högre betyg från sin rektor eller huvudman. Bland grundskollärare i konkurrensutsatta kommuner är andelen som utsatts för sådana påtryckningar större. Med bland annat detta som grund är det inte konstigt att tankarna direkt går till elevkonkurrens - med eleven följer skolpeng, och utan skolpeng blir det ingen skola. Så enkel är problematiken. Men lösningen är egentligen också lika simpel.

Arenan ser annorlunda ut nu än den gjorde för ett antal år sedan.

Lärare är inte längre enbart statligt anställda myndighetsutövare i statligt ägda skolor. Många är numera privat anställda i företag eller kooperativ. Det är en utveckling som har skett över tid som ett resultat av friskolereformen. Den förändringen är i sig inte alls ett problem. Tvärtom. Den 20 år gamla rättigheten för föräldrar och elever att välja mellan olika alternativ är numera självklar, och bör också vara det.

Men systemen har uppenbarligen inte anpassats på alla nödvändiga områden. Staten är inte längre ägare och huvudman för alla svenska skolor som det var innan kommunaliseringen som följdes av öppningen för friskolor, men staten har ändå en tydlig roll i att tillhandahålla spelregler på marknaden. I dag finns tydliga direktiv för hur skolor ska bedrivas samtidigt som det saknas en tydlighet i fråga om examination. Det borde inte vara möjligt för enskilda lärare att sätta betyg som inte stämmer överens med elevens prestation. Provtillfällen där elevens kunskapsnivå mäts och bedöms av en oberoende lärare, i likhet med nationella prov, är en möjlig lösning.

Skolor ska konkurrera om elever. Det är själva poängen med att inte bara stat och kommun ska vara ägare eller kunna bedriva skolor. Men konkurrensen ska ske i fråga om kunskap och verkliga resultat. Inte med löften om laptops och ogrundat höga betyg utan förankring i prestation. Ingen vinner i längden på en betygsinflation, men det verkar givetvis på kort sikt vara fördelaktigt för den skola som utnyttjar möjligheten.

Skolan är i behov av fortsatt reform och uppdateringar utifrån hur det ser ut i dag behöver genomföras. Tydliga riktlinjer och direktiv som gör betygsfusk mer eller mindre omöjligt är nödvändiga för att motverka en betygsinflation. Enbart viljan att leverera goda resultat i verkligheten, och inte bara på papper, är tydligen inte nog.

Här ska kommentarerna till forumet komma in via ajax, fungerar inte detta så har du en gammal webbläsare eller fel inställningar. läs mer här...
 
Ledarsidan
Västerviks-Tidningens ledarsida är moderat. Tidningen står fri och obunden från Moderata Samlingspartiet men ansluter till den liberalkonservativa idéströmningen. Den enskilda människans frihet, frihandel och ett starkt civilsamhälle är viktiga ledord för tidningens opinionsbildning.
..
Kontakt

E-post
för insändare och debattartiklar:
torget@vt.se
..
Skriv kortare!
Vi vill ha fler insändare och debattartiklar. Men skriv kort. Då har du större chans att bli läst.
Om du skriver för långt skickar vi tillbaka ditt inlägg eller stryker ner det. I fortsättningen gäller följande:
Insändare: Max 2.000 tecken (knappt en A4), men skriv gärna kortare.
Debatt: Max 4.000 tecken.
     

FRÅGAN

Föredrar du tidig eller sen semester?

Tidig semester är bäst.
Sen semester är att föredra.
Det spelar inte mig någon roll.

Senaste inlägget

Inlägg av Bertil Samuelsson
Tillbaka till territorialförsvaret

Politikerna bloggar



Charter
LMS
Hotel