Eftersom vi saknar en författningsdomstol i Sverige förtjänar det hela sin förklaring. En författningsdomstol ägnar sig åt att granska huruvida lagar är förenliga med vår grundlag. I dag saknar såväl Lagrådet som domstolarna och konstitutionsutskottet sådana möjligheter vilket är bekymmersamt.

Grundlagarna skyddar nämligen medborgarnas grundläggande rättigheter inom landet och nationella intressen utomlands. För att statuera ett exempel hade den kontroversiella frågan om FRA kunnat prövas av en författningsdomstol och Tysklands dito har många gånger skyddat tyskarnas intressen i Europeiska Unionen. Förvisso finns grundlagsskyddande katarakter även i Sverige. En grundlagsförändring får enbart genomföras av en riksdagsmajoritet som röstar likalydande under två efterföljande mandatperioder. En förtroendeingivande garanti kan tyckas. Samtidigt måste tilläggas att omfattande delar av grundlagen förändrats sedan dess införande 1974 vilket ändå påvisar garantin en viss tandlöshet.

Därför borde Kristdemokraternas förslag inte bara tas på allvar utan också få ett brett parlamentariskt omfamnande.

Författningsdomstolen skulle göra vårt samhälle mer ståndaktigt inför partipolitiska kastvindar. En enskild majoritet ska inte kunna förändra vårt system i grunden och ännu mindre utan en bred parlamentarisk förankring. Vi kommer trots allt aldrig kunna veta vilken majoritet som en dag befinner sig i riksdagen och vilka lagändringar en sådan har i åtanke. Det handlar, precis som i frågan om försvaret, att rusta sig inför det att olyckan drabbar snarare än efteråt.

Inte minst blir en författningsdomstol till medborgarnas hjälp när det kommer till att skydda svenska intressen i omvärlden. Sedan Sveriges medlemskap i EU har dess inflytande över vår vardag förändrats drastiskt. I dag kan den svenska grundlagen sägas vara underordnad unionens regleringar och cirka 60 procent av det kommunala beslutsfattandet är rena Brysseldirektiv. Det är bekymmersamt för demokratin och en författningsdomstol skulle kunna ta strid mot direktiv som strider mot svensk sed och rättstradition.

Skulle en författningsdomstol enbart innebära frid och fröjd? Så enkelt är det förstås inte och då hade den troligen redan existerat. Alla mekanismer i ett demokratiskt system som gör det mer trögflytande gör också ett samhälle mindre flexibelt för omvärldsförändringar. Det går givetvis att argumentera för att ett omvärldsberoende land som vårt ofta är gynnat av en konstitutionell "ombytlighet" men det överskuggar knappast författningsdomstolens fördelar.

En författningsdomstol kan nämligen garantera att våra grundläggande värderingar och rättigheter står oberörda av tidens stormar och järtecken. Därmed skulle den stärka rättsstaten och värna något beständigt i en politisk värld som annars kännetecknas av förgänglighet. Och till skillnad från många andra, är det ett författningsförslag att omfamna.