Debatt Svar till Lars Kamél ang insändaren ”Klimathotet är en myt”. I VT för drygt en vecka sedan gav Lars Kamél luft åt sin tro att klimatförändringarna är en myt. Att tro, får naturligtvis var och en göra fritt, utan att uppge grunden för denna personliga övertygelse.

Vetenskap är något helt annat. Att skilja myter (fån latin myʹthus, av grekiska myʹthos ’tal’, ’ord’, ’saga’) från sådant som mänskligheten kan veta genom vetenskaplig forskning, är tämligen enkelt. Det räcker med frågan ”hur kan man veta det?”.

Om det då visar sig att ett påstående enbart vilar på personlig övertygelse, som i Kaméls insändare, rör det sig om en myt. Om ett påstående istället vilar på vetenskaplig forskning, är dess grund observationer, mätningar och beräkningar. Dessa ska dessutom beskrivas på ett sätt som gör det möjligt för andra att kontrollera riktigheten. Det senare är en process som ständigt revideras i takt med ökat samlat vetande och allt mer utvecklad teknik, inom till exempel IT och mätinstrument. Mytbildning, däremot, kräver varken kunskap eller insikt.

För att beskriva hur kunskap kan växa i det mänskliga samhället, vill jag göra en liknelse: Om en bilförare ser en varningsskylt för älg vid en väg, kan föraren i stort sett välja ett av två sätt att reagera. Föraren kan fortsätta med oförändrad fart, eftersom vederbörande inte förstår innebörden av skylten, låtsas som om den inte finns eller tänker (i fördummande konspirationsanda) att den satts upp för att vilseleda. Alternativt, kan föraren sakta ner farten för säkerhets skull, eftersom vederbörande förstått att skylten står för en ökad sannolikhet för älgar på vägen – oavsett om föraren själv sett älg där eller inte.

Den senare föraren förstår att skylten satts upp eftersom andra personer (förare, jägare eller kanske polis) rapporterat älgförekomst och samhället vill förebygga olyckor. Jag tycker den senare föraren verkar klokast och skulle helst åka med en sådan person, som inte själv behöver göra alla misstag utan istället lär av vad andra upptäckt.

Vad gäller växthuseffekten, finns gott om fakta från forskarvärlden över hela jorden, där rapporter från ett otal olika områden är i det närmaste samstämmiga. ”I det närmaste” är sunt, eftersom forskning ska vara självkritisk – vilket tvärsäkra mytbildare aldrig är. Bertrand Russell (Storbritannien, nobelpris i Litteratur 1950) uttryckte saken såhär: "Felet med världen är att de dumma är så tvärsäkra och de kloka så fulla av tvivel."

Om du själv är nyfiken på ”hur kan man veta det?” när det gäller växthuseffekten, då rekommenderar jag en titt på webben: SMHI - klimatforskning, eller något universitet till exempel i Göteborg (tellus.science.gu.se), Linköping eller Stockholm (sök på global uppvärmning eller växthuseffekt).

Vitsen med universitet, i Sverige liksom övriga länder, är att de ska leverera utbildning och oberoende forskning, fri från förutfattade meningar och myter. Lycka till med att skilja myt från vetande, samt att bilda dig en väl grundad uppfattning!