Albert Tengers väg sträcker sig från bron över järnvägen, där sedan Östersjövägen tar vid, till korsningen med Arabievägen och S:ta Gertruds väg. Stora delar är är i form av en esplanad. Korsningen med Allén är kanske den mest trafikerade i Västervik och den är ljusreglerad. Diskussioner förs att bygga en rondell på platsen.
Carl Johan Albert Tenger föddes 1819 och avled 1896. Han var i hela sitt liv bosatt i Västervik där han bedrev handel, rederirörelse och försäkringsverksamhet.

Givmildheten var mycket stor och han var jämte biskopen Carl Erik Hallström (Hallströmsgatan) de stora donatorerna till uppförandet av den Nya kyrkan i Västervik. Kyrkan stod färdig 1905 och då hade båda de stora donatorerna sedan länge gått bort.
Albert Tenger såg ekonomiskt till att Västervik även fick en navigationsskola och mycket pengar sattes in i pensions- och studiefonder. Totalt rörde det sig om flera hundra tusen kronor. Otroliga summor på 1800-talet.
I Gamla öster finns en fastighet i kvarteret Sjökaptenen och i hörnet av Nygatan och Varvsgatan. Den kallades för Tengerska fastigheten eftersom Albert Tenger bodde där. Som ungkarl men med husföreståndarinna och tjänstefolk.

Albert Tenger skaffade sig även en fastighet i Gamla norr. Norra kvarteret nr 86 eller Rådhusgatan 25. Ett hus som i modern tid överlevde rivningshysterin på på 1970-talet och har på senare år renoverats såväl in- som utvändigt.
Tengerska fastigheten på Varvsgatan var och är stor. Till fastigheten hörde även stall och magasin på "bakgården". Bakgården i fråga låg ner mot vattnet. En strandtomt betraktades inte på samma sätt förr som i dag.
Rederiverksamheten var inte stor. De mest kända i Albert Tengers lilla flotta var barkskeppet Union och skonertskeppet Patria.

Albert Tenger var mycket sparsam och unnade sig inte så mycket. En erkänt stor affärsbegåvning hade han och gjorde många såväl udda som goda affärer.
Vid en auktion i Överum köpte han in ett parti virke som hade ett mycket ovanligt mått till billigt pris. Virket fraktades till Marseille för försäljning. En bekant åkte ner och bjöd ordentligt över vad fransmännen ville ge och pratade samtidigt om kommande höga virkespriser med mera. Partiet såldes till en fransman för ett mycket gott pris. Albert Tenger som åkt ner för att övervaka det hela var nöjd.
Albert Tenger var skeppsredare men vattnet kunde man även bada i. Den 14 juni 1862 fanns i tidningen följande notis.
"I Västervik, som hittills saknat en bad- och siminrättning, är nu en sådan anlagd av herr A. Tenger. Om tillräckligt många damer anteckna sig som elever, kommer en simlärarinna att dit anskaffas från Jönköping."

De så kallade bakgårdarna köptes av staden för att de skulle ge plats för en utbyggd skeppsbro. Själva Tengerska fastigheten köptes av målarmästare Ljungberg på självaste julafton 1896.
Stall och magasin revs och här byggdes senare det så kallade tullhuset som i sin tur revs för att ge plats för nya Slottsholmsleden.
Tidigare stadsingenjören Bertil Ljungberg, som också bott i Tengerska fastigheten, klagade lite över att tullhuset störde utsikten. Men det var en helt personlig kommentar han fällde.