Den 11 januari, en snöig vinterdag, nåddes vi av budet att Hansi Schwarz gått bort.

Hansi har i över 50 år förknippats med Västervik och gjort staden känd som visornas stad, visfestivalens hemvist och trubadurernas Mecka.

Många är vi som har kunnat följa Hansis resa från musikgruppen ”Mackies skifflegroup” och ”West bay Singers” till ”Hootenanny Singers”. Sånggruppen med Johan Karlberg, Totta Roth, Björn Ulvaeus och Hansi blev 1960-talets populära grupp med ursvenska sånger som ”Björkens visa” eller Dan Andersson-tolkningarna ”Omkring tiggarn från Luossa” och ”Jag väntar vid min mila”. Gruppen turnerade flitigt i folkparkerna och skivorna slog försäljningsrekord.

Hansis historia började en marsdag för 71 år sedan i München. Han föddes som son till skräddarmästare Teodor Schwarz, Hansi hade en bror och en syster, men mamman kom från Sverige. Det gav Hansi två språk, både tyska och svenska.

I Västervik bodde mammans kusin, lektor Halvar Thörnquist, och han tog sig an Hansi när han i slutet av 1950-talet flyttade till vår stad.

Här tog Hansi realexamen och fortsatte så på gymnasiet. Där träffade han de ungdomar som delade hans intresse för sång och musik. Inspirerade av amerikansk musik tog sig gruppen namnet Hootenanny Singers och vid ett folkparksforum i Malmö 1963, gjorde gruppen succé.

Managern Stikkan Andersson kom in i bilden och ordnade bokningar och spelningar, samtidigt som pojkarna fortsatte sina studier på läroverket.

De avlade studentexamen, köpte en Volvo av Johan Karlbergs pappa, och for sedan ut på turné.

Hootenanny Singers mötte så småningom Hep Stars och Björn Ulvaeus mötte Benny Andersson, och där någonstans började framgångssagan ABBA.

I Västervik hade grabbarnas teckningslärare Lars ”Frosse” Frosterud engagerats för att stötta en annan av skolans musikgrupper, för att arrangera en visfestival i den gamla slottsruinen. Det var sommaren 1966, visfestivalens födelseår.

När evenemanget snabbt växte, bad Frosse att Hansi skulle hjälpa honom med artistbokningar – ”han var ju i branschen”. Så småningom lämnade Frosse helt över rodret för visfestivalen till Hansi och så fortsatte visans framgångar i Västervik.

Hit kom nu varje sommar, under några julidagar, alla 60- och 70-talens stora trubadurer som Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk, spelmän från Orsa och ungdomar som Ted Gärdestad och Lena Andersson.

Hansi med sina välorganiserade visfestivaler blev en förebild för många musikarrangemang runt om i landet. Intresset för visor och vissångare har hållit i sig under alla dessa år som gått.

Trubadurer och sångare har gått ur tiden. Men deras barn, som föddes ungefär samtidigt som visfestivalen, står nu på scenen i ruinen. Här har både Jack Vreeswijk och CajsaStina Åkerström mött den alltid lika entusiastiska publiken. Nya yngre sångare som Lars Demian, Peter Lundblad och Timbuktu har äntrat scenen. Och där har Hansi, visgeneralen, hela tiden dirigerat och arrangerat både bokningar och presentationer.

Vänner och medarbetare har rest upp från Lund, Hansis vinterviste, och hjälpt till med alla kringarrangemang. Visfestivalen har blivit ett varumärke för Västervik och har i sin tur genererat en Visskola som drivs av musikpedagogen Ingrid Hogman, i Gamleby folkhögskolas regi.

Det stora vis- och sångintresset som nu lever och frodas i Västervik har också givit oss ett unikt visarkiv – och musikbibliotek. Ett visarkiv som fått en stor donation av Hansi Schwarz med material och dokumentation kring visfestivalen.

Den ideella Föreningen Visan, som bildades 2005, kommer förhoppningsvis att driva visfestivalen och alla kringarrangemang i fortsättningen, så att detta Hansis livsverk kan leva vidare.

Hansi kämpade en tuff kamp mot den nedbrytande cancern under en lång tid, men han ville inte tala om sjukdomar och plågor. Han talade bara om hur mycket han hade att ordna – ”så dom kan ta över”.

Nu har visgeneralen Hansi Schwarz lämnat hustrun Maj, barn, barnbarn, och alla vänner. Men arvet att förvalta en visfestival är ett kulturarv – väl värt att vårda.

Tack Hansi för vänskap och allt vad du gjort för Västervik!