Minnesord

Dennis Enarsson
Dennis, du var en av de mest fartfyllda jag träffat och lärt känna i mitt liv. En av de mest händelserika perioderna , då jag kom med i Metal-bandet Raving Mad i mitten av 80-talet, och med dig Dennis bakom ett jättetrumset. Jag minns att jag var impad av ditt tunga trumspel och vi började alla att avancera uppåt på stegen. Från replokalen på Fågelbäret i Västervik, till inspelningar i Ingmar Lundhs studio på Markörgatan, till Rock-SM 87, till Hultsfredsfestivalen och ett Amerikanskt skivkontrakt. Rockdrömmen låg framför våra fötter. Jag minns att du sa - Blir jag inte Rockstjärna nu med detsamma, så skiter jag i alltihopa!Typiskt dig Dennis, men sådan var du. Du visste vad du ville. Jag minns en gång när du plötsligt inte gillade dina trummor och tyckte att de lät skit, och köpte ett nytt värstingset, som just då var snäppet bättre än självaste Lars Ulrichs i Metallica. Jag ler när jag tänker på detta. Det är så jag minns dig, endast det bästa var ott nog, framförallt när det gällde musik.En härlig tid med många galna och roliga minnen, men våra musikaliska vägar skiljdes åt så småningom av olika orsaker och du blev familjefar, samt en otroligt duktig dykare med egen firma och allt. Men ett trumset stod där bland tuberna i garaget ifall att...Ingen av oss trodde dock på himmel eller helvete efter detta, och du gick nu en alldeles för tidig död till mötes, som för mig och alla andra,och inte minst för din familj, kom som en chock. Jag fattar det inte, men minnena består, Dennis, både i våra sinnen och hjärtan, men även i form av ljud och videoupptagningar från dessa dagar , som jag vet att du ville dela med dig av till dina döttrar, då vi snackades vid i höstas som hastigast .Jag ska se till att det blir så!Tack Dennis för denna tid som en gång var!R.I.P and Rock on forever!