LÄS MER: Andersson: "Det blir enormt viktigt"

LÄS MER: Proffsdebuterade i lördags – nu joker i semin

Västervik Speedway har gjort en kanonsäsong som nykomling från den nu för tiden vedervärdigt tråkiga allsvenskan.

Så först och främst ska föreningen ha beröm för att man vågade satsa och tacka ja till elitserieplatsen som klubben förtjänade två år i rad.

Ingen av de många som har följt laget Västervik Speedway kan omöjligt vara besvikna. Ni har bjudits på speedway i världsklass, täta streckmatcher, puls, två häftiga kvartsfinaler – och snart ett stekhet semifinalsderby mot Dackarna. Vem vet om det väntar ännu mer efter det?

I en speedwaytid som denna hade det lika gärna kunnat vara totalt betydelselösa matcher mot Norra Speedwayalliansen som gällt istället.

I idrott finns det stunder när allt ställs på sin absoluta spets. Det är de bästa stunderna.

En sådan har både Västervik och Dackarna framför sig ikväll och nästa tisdag.

Oavsett hur matcherna slutar kommer det att bli tårar – dels av glädje dels av sorg – och det är på något sätt vad som särskiljer idrotten från mycket annat.

Titta bara på tennisspelaren Serena Williams som fullständigt bröt ihop och tappade koncepterna efter att först ha blivit varnad av domaren för coachning och sedan utslagen ur US Open i lördags.

Hennes näranpå en miljard (omräk´nat till svenska kronor) i inspelade prispengar under karriären och 72 titlar betydde ingenting i den stunden.

För förarna ikväll hoppas jag att stunden istället kan få betyda allting.

Tänk inte på vad som kan förloras utan på vad som kan vinnas. Västervik borde enligt de flesta inte ens vara så här långt fram... så åk ut på banan och njut.

Det gäller särskilt yngre förare som Anton Karlsson och Bartosz Smektala.

De är vinnare oavsett.

Och ibland kan det faktiskt vara en fördel att inte veta hur det känns att förlora.