Debatt Överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver. Några av punkterna är positiva, tydligast illustrerat av slopad värnskatt från 2020, några har begränsad betydelse och några kan bli direkt skadliga. Framför allt miljöskattepaketets omfattning ser ut att kunna orsaka problem.

Svenskt Näringsliv kommer att bevaka utställda löften, beskriva hur de påverkar näringslivet samt bidra i arbetet med de många utredningarna. Överenskommelsens skatteförslag kan sorteras i tre delar.

Den första är skatterna på arbete, där slopad värnskatt är välkommet. Det underlättar kompetensförsörjningen men är dock långt ifrån tillräckligt. Slopad värnskatt tar ner högsta marginalskatt till 55 procent medan de allra flesta länder tillåter ”hälften kvar” och OECD-snittet är 42 procent. Märkligt nog saknas åtgärder av försämringen av jobbskatteavdraget för dem som jobbar mycket och har högre inkomster. Löftet att fler ska få behålla åtminstone hälften av en inkomstökning är ett bra steg men det saknas preciseringar. Utökat RUT bidrar är också positivt för sysselsättning och för att motverka svartjobb. En mer generell avdragsrätt borde dock övervägas.

För det andra saknas såväl förslag som insikter om vikten av generellt sänkt kapitalskatt för att främja ägande, entreprenörskap och företagande. Underlättade generationsskiften ska redan med gällande M/KD-budget och åtgärden är redan färdigutredd sedan förra mandatperioden. En ny utredning av entreprenörsskatten (3:12-reglerna) kan innebära såväl möjligheter som risker. Det är angeläget att komma till rätta med diskrimineringen av delägare med mindre andelar. Alla försök till skärpningar motarbetas med kraft. Bättre utformning och förtydliganden när det gäller ökade möjligheter för personaloptioner är också välkommet.

För det tredje riskerar olika nya miljöskatter kraftigt försämra svenska företags konkurrenskraft. Det är angeläget att ta itu med många miljöproblem, men utgångspunkten behöver vara att främja teknisk utveckling och välja de mest effektiva styrmedlen, som sällan är nya skatter. Konceptet om skatteväxling kan låta lockande men har visat sig slå hårdast mot låginkomsttagare och landsbygd. Höjda miljöskatter på 15 miljarder kronor avskräcker. Förra mandatperiodens kemikalie- och flygskatter samt bonus/malus för bilar hade svag miljöeffekt och motsvarades mindre än 5 miljarder kronor, statiskt räknat.

Härutöver en lång rad andra skattefrågor i överenskommelsen behandlas stora områden inte överhuvudtaget. Momssystemet står för 25 procent av alla skatter och är extremt komplext för företagen men nämns inte alls. Rättssäkerhet nämns visserligen, men inte alls för skatter. Inte heller tas bolagsbeskattningen upp trots stora förändringar i omvärlden.

Avgörande blir hur det som nu utlovats förvaltas och genomförs. Vi ser både möjligheter och risker i skattepolitiken framöver. Företagens synpunkter behöver tas med i den fortsatta processen för att värna tillväxt och jobbskapande.