Insändare Nära 15 700 personer i Sverige har en personlig assistent till hjälp i vardagen. För fem år sedan gick de privata utförarna om de kommunala utförarna och blev kundens förstaval. Idag väljer två av tre i Kalmar län en privat utförare av assistansen och bara tre av tio föredrar kommunen som utförare. Betyder det att de privata utförarna har haft enklare att utvecklas i takt med kundernas önskemål?

1994 är en milstolpe i svensk vårdhistoria i och med assistansreformens genomförande som gav människor med svåra funktionsnedsättningar rätt till personlig assistans. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) infördes, en rättighetslag som ska se till att personer med stora och varaktiga funktionshinder får stöd och service för att undanröja betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.

Statistik från Assistanskoll visar att 17 procent valde en privat utförare år 2002, medan 67 procent hade kommunal omsorg. I slutet av 2016 hade de siffrorna i princip kastats om och nu står de privata utförarna för nästan 70 procent av vårdbehovet, medan kommunerna hamnar på lite drygt 20 procent. I Kalmar län valde två av tre en privat utförare under förra året.

Oavsett vem som är utförare ska all verksamhet grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet i enlighet med LSS. Det innebär att den enskilde ska ha största möjliga inflytande och medbestämmande över det stöd som ges.

Kan det vara detta faktum som skapar den tydliga trenden att den som behöver personlig assistans i allt större utsträckning väljer en privat utförare istället för en kommunal, som tidigare var det enda alternativet? Det är bra att det finns en mångfald bland utförare av personlig assistans. Men kanske är det så att statistiken visar oss att privata utförare mer naturligt tänker utifrån kundperspektivet och blir därför ett attraktivare alternativ för den som behöver personlig assistans i Kalmar län?