Sveriges nya politiska landskap

I hela Europa liksom stora delar av övriga världen pågår stora politiska omvälvningar.

SD:s framgångar till följd av sin inställning till invandringspolitiken har skapat en polarisering i Sverige, menar skribenten som målar upp ett nytt politiskt landskap.

SD:s framgångar till följd av sin inställning till invandringspolitiken har skapat en polarisering i Sverige, menar skribenten som målar upp ett nytt politiskt landskap.

Foto: Marcus Ericsson/TT

Insändare2019-11-14 04:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Här i Sverige är motsättningarna mellan partierna nu större än under tidigare valperioder. Väljarna är inte  lika partitrogna som förr. Inför valet 2018 bytte var tredje väljare riksdagsparti. Sverigedemokraterna har snabbt ökat sitt väljarstöd från riksdagsvalets 17,5 procent till dagens mellan 22 till 23 och är nu nästan lika stora som Socialdemokraterna enligt flera mätningar. 

Opinionsstödet för samarbete med SD i frågor där man tycker lika har successivt ökat genom åren  och 61 procent är nu positiva och bara 29 procent emot. Orsaken år partiets kritiska inställning till storadelar av invandringspolitiken.

SD har genom åren haft stort inflytande på politiken och har ibland röstat med de rödgröna och ibland med de borgerliga.

Indirekt har partiet även haft inflytande på den senaste regeringsbildningen. Alliansen splittrades då Centern och Liberalerna ansåg att en Kristerssonregering inte kunde bildas utan stöd från SD. De valde då att stödja Stefan Löfven som kunde behålla den åtråvärda viktiga regeringsmakten tillsammans med Miljöpartiet. 

Regeringens underlag baseras nu på ideologiskt  olika partier där meningarna om den förda politiken går starkt isär.

Då Löfven uttalade sig för skärpt migrationspolitik riktade de två miljöpartistiska statsråden i media skarp kritik mot honom.

Inom S-partiet råder på många håll upprorsstämning . LO:s ordförande Thorwaldsson besökte Vänsterpartiets kommundagar  något som varit helt omöjligt tidigare. Inom LO röstar nästan lika många på SD som med S. 

Januariavtalet mellan S, MP, C och L innebar att S måste acceptera  att den ekonomiska politiken fick en klar borgerlig prägel vilket orsakat stor irritation inom S. 

Alliansens splittring har medfört att Moderaterna och KD närmat sig varandra. Båda partierna ville ha en borgerlig regering ledd av Kristersson liksom även en falang bland Liberalerna där regeringsfrågan orsakade  en bitter inre strid. 

Mellan M, KD och SD  förefaller ett närmare vara på gång i frågor där man har likartad uppfattning. Inom både M och KD finns ett inre motstånd mot SD-samarbete.

Vi har en stor politisk polarisering i Sverige främst orsakad av SD:s stora framgångar inom väljarkåren.