Den är i flera avseenden en besvärlig läsning. Men det finns hoppfulla tendenser.
Dystra siffror duggar visserligen tätt i undersökningen. I kategorin brott mot enskild person som innefattar allt från hot och trakasserier till personrån och misshandelsbrott, uppger hela 26,1 procent av de tillfrågade att de har drabbats av ett sådant brott under 2018.
Att en fjärdedel uppger att de fallit offer för brott det senaste året är ett underbetyg till en rättsstat som Sverige. Hela 43 procent oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället.
Att inse att brottsligheten och otryggheten tilltar är avgörande. Samtidigt är inte hela bilden mörk. Det finns också statistik i årets NTU där utvecklingen verkar ha kunnat vändas, och det är sannolikt inte något som skett i ett vakuum.
Förra året uppgav endast 49 procent att de hade stort förtroende för hur Polisen bedriver sitt arbete. Motsvarande siffra i årets NTU är 52 procent. Att det satsas ordentligt på Polisen verkar således spela roll. Framför allt är det sannolikt nu som de första söta frukterna av Polisens omorganisation märks av.
Även när det kommer till förtroendet för åklagarna och domstolarna vänder förtroendekurvan uppåt. Från att 36 procent hade förtroende för åklagarna 2018, till 39 procent i år. Förtroendet för domstolarna ökar också från 36 till 38 procent. Det rör sig visserligen inte om några stora svängningar men utvecklingen är ändå positiv, särskilt givet den senaste tidens larm om det urspårade gängvåldet.
Detta är dock bara förtroendesiffror. När det gäller hur många som uppger att de har utsatts för olika brottskategorier så är de oförändrade eller tilltar. Men en av de kurvor som stigit de senaste åren minskar faktiskt – andelen som uppger att de har utsatts för sexualbrott. Det rör sig om en marginell minskning, från 6,4 procent förra året till 6 procent i årets NTU. Det är likväl en brytning av den mångåriga trenden där andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott ökat.
Enligt en kartläggning från Sveriges Radios Kulturnytt (2/10) minskar antalet sexuella övergrepp på festivaler i landet. Fler vakter, entrévärdar och annan synlig personal anges som en viktig orsak. Exemplet visar att förebyggande åtgärder spelar roll. Politiken behöver kanske inte tävla i vem som kan komma på mest kreativa metoder för att stävja brottsligheten, så som anonyma vittnen eller visitationszoner. Snarare krävs konventionella men kraftfulla åtgärder, som satsningar på hela rättskedjan och förebyggande åtgärder i miljöer där det är vanligt att brott förekommer.
De trendbrott som finns i årets undersökning vittnar om att utvecklingen är möjlig att vända. Men det krävs ordentliga krafttag, målmedvetna satsningar och sannolikt också en stor portion tålamod för att den allvarliga utvecklingen ska stävjas.