Ledare I jämförelse med den sågning som Lagrådet gjorde av det förra terrorlagförslaget i mars framstår det nya yttrandet som helt grönt ljus för att gå vidare. Det för oss ett steg närmare en verkningsfull lagstiftning mot samröre med terrororganisationer.

Det förra förslaget om kriminalisering av deltagande i en terrororganisation stred mot föreningsfriheten i grundlagen, konstaterade Lagrådet. Att regeringen inte själv insåg detta då lagtexten skrevs är häpnadsväckande. Men att regeringen faktiskt lyssnade på Lagrådet och började skissa på ett nytt förslag får ses som en framgång. Inte minst med tanke på samma regerings historia av att helt strunta i allvarlig kritik från en så pass tung remissinstans.

Det nya förslaget kriminaliserar inte deltagande, utan i stället främjande eller understödjande av en terrororganisation. Lagrådet må släppa igenom förslaget, men det kvarstår fortfarande tydliga uppmaningar om ändringar.

Överlag behöver den föreslagna lagtexten förtydligas i flera avseenden, för att inte tvinga domstolar till alltför vida tolkningar. Till exempel kriminaliserar förslagets lagtext den som för en terrororganisations räkning använder vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor, kommunikationsutrustning, transportmedel eller annan liknande utrustning. I författningskommentaren förklaras sedan att bland annat hjälmar ska förstås som liknande utrustning, vilket Lagrådet inte tycker är särskilt uppenbart.

Andra frågetecken gäller den logiska avgränsningen mellan brottsliga handlingar, såsom att ordna en möteslokal åt organisationen, och angivna undantag, såsom barnpassning. Vad gör det förra mer behjälpligt för terrororganisationen än det senare, frågar sig Lagrådet.

Tillsammans med ytterligare oklarheter i vad som ska klassas som obetydligt samröre kan Lagrådets yttrande sammanfattas med dess egna ord: ”den bristande förutsägbarheten i denna straffrättsliga reglering är påtaglig.”

En risk med sådana oklara formuleringar är effekten att personer undviker att göra sådant som faktiskt är lagligt, av rädsla för att samma handling skulle kunna vara straffbar. I fallet med terrororganisationer är det kanske svårt att ömma för en enskild medlems dilemma. Men som generell lagstiftning är det inte eftersträvansvärt att med otydliga skrivelser avskräcka från sådant som trots allt är lagligt.

När regeringen nu går vidare med lagförslaget är det viktigt att den behåller respekten för Lagrådets expertis. De minst sagt allvarliga bristerna måste åtgärdas för att det inte ska sluta i en godtycklig rättstillämpning. Nog är det bråttom att få en lag på plats, men det skulle regeringen ha tänkt på innan den från början lade fram ett grundlagsvidrigt förslag.

Lagstiftare gör bäst i att inte slarva med utformningen. Och den som ändå slarvar gör bäst i att lyssna på Lagrådet.