Kommuner saknar plan för skyfallen

När det regnar mer än vad paraplyer och gummistövlar klarar av får de flesta kommuner problem.

Ledare2019-12-05 04:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Översvämningar på grund av skyfall har blivit allt mer vanligt förekommande, och värre kommer det att bli, enligt SMHI:s prognos. Trots den tydliga indikationen har få kommuner tagit fram en plan för hur konsekvenserna av framtida skyfall ska förebyggas och hanteras.

Det är bara tio procent av landets kommuner som har en plan för hantering av skyfall, enligt en undersökning från branschorganisationen Svenskt vatten. Många fler har visserligen påbörjat sitt arbete med att ta fram en skyfallsplan, men också det är något senfärdigt med tanke på att den ökade översvämningsrisken knappast är någon nyhet.
Vad som är värre än att inte ha en färdig plan är dock att kommunerna genom den rådande stadsplaneringstrenden med vett och vilje ökar risken för översvämning vid skyfall. Det handlar om förtätningen av städerna, vilket innebär att grönområdena minskar. Detta trots att just grönområden fyller en viktig funktion genom att absorbera vatten, vilket minskar trycket på dagvattenbrunnarna.

Medan bland annat kommunerna Boden och Skövde har lyfts fram av IVL Svenska miljöinstitutet som goda föredömen när det gäller att planera för skyfall, tycks det resonemanget ofta få ge vika för andra ambitioner. 

Förtätningen av städerna drivs framförallt på av Miljöpartiet, som förhandlat in förtätning i januariöverenskommelsen under beteckningen ”barnvänliga och hållbara städer”. I stället för mer avlägsna förorter kan fler bo närmare centrum om stora grönområden byggs bort. Det är dessutom kortsiktigt mer effektivt för kommunerna, eftersom fler boende använder samma vägar, gatlyktor och bussar. För att även i täta städer ha grönska brukar lösningen vara att klä fasader och hustak med växtlighet. Men problemet är att dessa inte kan absorbera det regnvatten som samlas på gatorna.

De klimatmässiga och sociala fördelarna med förtätning försvinner alltså så snart skyfallen kommer. Då drabbas de förtätade stadsdelarna hårdast av översvämningarna. Konsekvensen blir skador på byggnader och privatpersoners ägodelar, samt immateriella sådana då människor inte kan ta sig till jobbet och samhället stannar upp.

Det är viktigt att, som långt fler än Miljöpartiet vill, minska utsläpp och annan negativ klimatpåverkan. Men det nya samhällsbygget som ska uppnå det målet får inte bli så skört att det inte klarar av den extrema väderlek som spås bli vanligare. Att acceptera och förbereda för sådana förändringar är i sig en förutsättning för att vi fortsättningsvis ska kunna både leva och verka för en bättre miljö. Förtätning blir då som dåliga kläder mot dåligt väder.