Ledare Till slut blev problemet med välfungerande privata skolor och förskolor så stort att regeringen inte kunde låta det bero längre. Sedan årsskiftet gäller därför nya regler för ägar- och ledningsprövning för att få driva privat skolverksamhet. Det låter harmlöst men innebär ett stort hinder för små verksamheter.

En stor del av friskolorna organiseras i stora koncerner. Men på förskoleområdet är det annorlunda. Där är det vanligt med exempelvis föräldrakooperativ där familjerna tillsammans äger och ansvarar för förskolan som rent praktiskt drivs av anställda förskollärare och barnskötare. Exempelvis när byaförskolor läggs ned har föräldrakooperativet blivit ett populärt sätt att rädda verksamheten.

Det handlar om små förskolor som saknar stora muskler men de har fördelen av att hela ledningen har ett aktivt intresse av verksamheten och dess kvalitet. Nu kan det bli svårt att fortsätta driva många av dessa genuint utmärkta förskolor vidare.

Ett av de nya påhitten är att så fort det sker en ändring i ägar- eller ledningskretsen så ska en prövning göras. För skolorna är det Skolinspektionen som prövar, men för förskolor är det hemkommunen som gör det.

I ett föräldrakooperativ väljer familjerna styrelsen. Varje år går ett antal barn vidare och familjerna överlämnar ägandet och ansvaret till de nya barnens familjer. Det innebär att styrelseposterna roterar ofta och varje gång så sker måste alltså en prövning göras. Hur prövningen ska gå till är dessutom upp till hemkommunen att avgöra vilket borgar för en osäkerhet kring vilka krav som ställs.

Kraven är dock formellt väldigt högt ställda. Styrelsen måste vara lämplig samt ha erfarenhet av eller på annat sätt ha förvärvat insikt om de föreskrifter som gäller för skolverksamhet. Kravet gäller visserligen styrelsen som helhet och inte varje styrelseledamot individuellt, men det kommer i praktiken bli närmast omöjligt att starta nya föräldrakooperativ. Även redan existerande kan komma att få problem om hemkommunen är illvilligt sinnad mot privata verksamheter.

Därtill ställs det nu krav i nya läroplanen på att förskolans föreståndare ska tituleras rektor och ska ha rektorsutbildning. Det är ett vanvettigt krav. Formella meriter är inte avgörande för huruvida någon är lämpad för en befattning, det är på sin höjd en antydan. Detta dessutom i ett land som traditionellt prioriterat personlig duglighet.

För verksamheter på platser dit det redan är svårt att attrahera personal är det dessutom en potentiell dödsdom. Hur många av dessa kommer att kunna rekrytera rektorsutbildade personer när alla andra akademiska arbetstillfällen koncentreras till framför allt huvudstaden men också om än i mindre utsträckning till regionstäderna?

Regeringen borde skämmas, särskilt Miljöpartiet som har sina rötter i alternativrörelsen. De nya reglerna är onödiga och syftar framför allt till att kunna omöjliggöra små, privata verksamheter som ofta är antingen det bästa eller det enda alternativet.