Ledare I slutet av förra veckan kom EU:s inrikesministrar överens om att förbjuda terrorpropaganda på internet. Detta då många terrororganisationer använder sociala medier för att radikalisera, rekrytera och för att allmänt främja sin verksamhet. Genom Facebook, Twitter och bloggar är det lätt att med små medel få stor spridning för sitt budskap, och det snabbt.

Enligt förslaget ska internetplattformar inom en timme vara tvungna att ta bort material som uppmuntrar till terrorhandlingar eller som innehåller råd om hur terroristbrott kan begås. Den korta tidsfristen beror främst på att propagandan har som störst spridning under de första timmarna efter att den har lagts upp. Vad som däremot inte har framkommit i så stor utsträckning i media är att bedömningen av om något utgör terrorpropaganda inte ska göras av plattformarna själva utan av en statlig myndighet.

Det finns flera aspekter av det här förslaget som kan vara problematiska. Den korta tidsgränsen för plattformarna riskerar att bli verkningslös om myndighetens prövning drar ut på tiden. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra vilket innehåll som verkligen ska tas bort och vilket innehåll som ändå är tillåtet, trots att det kan vara stötande. Dessutom rör det sig om enorma mängder information som måste gås igenom. Bara på Twitter läggs flera tusen tweets upp varje sekund.

Lägg därtill att det är en statlig myndighet i varje medlemsstat som ska avgöra vad som är terroristinnehåll och inte. Risken att det utnyttjas för statlig censur är svår att komma ifrån, inte minst i mer auktoritära länder som Polen och Ungern där yttrandefriheten inte har en lika given plats som i Sverige.

Redan i dag finns dessutom en liknande frivillig överenskommelse mellan EU:s medlemsstater och internetplattformarna. Där är det dock plattformarna själva som avgör vilket material som ska tas bort och inte staten. Överenskommelsen har enligt EU-kommissionen lett till att internetföretagen tar bort 70 procent av all olaglig propaganda och att detta i nästan alla fall också sker inom 24 timmar från att materialet anmälts till företagen.

Det finns förvisso utrymme för förbättring. Terrorpropaganda kan tas bort i större utsträckning och det kan ske snabbare, men det får nog ändå sägas att den nuvarande överenskommelsen fungerar relativt väl. Frågan är också om den förbättring som kan ske verkligen uppväger de risker som det nuvarande förslaget för med sig.

När det kommer till bekämpandet av terrorism i vidare bemärkelse finns det dessutom anledning att tro att andra verktyg vore mer effektiva. Säkerhetspolisen har under lång tid varnat för att den svenska lagstiftningen för att bekämpa terrorism inte är tillräcklig. Säpo saknar verktyg såsom hemlig dataavläsning och datalagring för att kunna hitta personer som planerar terrordåd och därigenom kunna förhindra dessa. Så kanske är det klokare att först agera på hemmaplan innan EU förbjuder terrorpropaganda på internet.