Logga in

Rikard Ekholm

Doktorn rapporterar

Läkarstudent. Journalist. Filosofie doktor i estetik.

Töntarnas tid är nu

Försvarsberedningen spricker. S vill vänta med besked om hur mycket pengar som ska tillföras Sveriges hårdbantade försvarsmakt, detta trots att regering och riksdag öppet talar om en kraftigt försämrad nära omvärld.

Men plötsligt kan allt nu vänta.

Till saken hör att försvarsminister Peter Hultqvist (S) talade varmt om ökade försvarsanslag när han var i opposition.

SD säger sig vara beredda att stödja S.

Borgarna är besvikna, de vill ha upp försvarsanslagen till 1,5 procent som andel av BNP till 2025.

Senast Alliansen styrde fortsatte hårdbantningen av försvaret.

Vänsterns Jonas Sjöstedt är besviken på de borgerliga partierna som nu drar sig ur.

 

Och alla försvarsintresserade är upprörda -- för att inte säga upprivna, bedrövade och sura.

 

Men allt är en liten, liten storm i ett vattenglas.

 

Saningen är, och detta vet alla, att försvarsanslag om 1,5 procent som andel av BNP är för lite -- och fortsatt minst bland länderna kring Östersjön.

Som jämförelse kommer Finland snart att ha försvarsanslag om 2 procent av BNP, vilket också motsvarar de riktlinjer som NATO-länderna har. Finland är ej medlem, i likhet med Sverige.

 

Sammanfattning: Detta landar i att svenska politiker inte vill satsa det som krävs för att försvara Sverige. De vill helt enkelt inte!

Sedan döljs detta i en diskussion om vem som hoppar av från försvarsberedningen eller inte och vem som vill satsa lite för lite eller mycket för lite.

Töntarnas tid är här och nu.

Säkerhetskontrollen är ett skämt

Kalle Anka Personer som absolut inte ska arbeta på säkerhetsklassade Arlanda arbetar där ändå. Och de som borde förhindra detta gör det inte.

Sveriges radio P1 har i dag ett inslag med rubriken Ny säkerhetsmiss på Arlanda där Anders Holmgren som är enhetschef på Transportstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för flygplatsen och ansvarar för säkerhetsprövningar av de som arbetar där.

Inslaget rekommenderas då det är häpnadsväckande.

---

Bakgrunden är att personer utan tillstånd att arbeta, är efterlysta eller som ska utvisas ur riket ändå arbetar på Arlanda.

Faktum är att säkerhetsproblemen på skyddsobjektet Arlanda är en obehaglig följetång som helt borde elimineras.

Expressens Frederic Moreno har t ex visat att tre uzbeker som vistas i Sverige illegalt har städat inne i polisens lokaler på Arlanda. Han har även visat att kriminella nätverk och radikaliserade arbetar på Arlanda, samt att resenärer släpps igenom säkerhetskontrollen utan att kollas.

---

Så, vad har då tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen (TS) att säga?

Deras talesperson berättar under intervjun i P1 följande:

1) Det är positivt att polisen gör vissa kontroller.

2)  Delar av ansvaret för säkerhetsprövning ligger hos arbetsgivaren (de ska göra intervjuer, kolla referenser).

3) Lagstiftningen har som krav att man ska göra säkerhetsprövningar av dem som arbetar på flygplatsen.

4) Transportstyrelsens roll är att göra en registerkontroll.

5) Men informationen om man får vistas i Sverige eller inte har inte TS tillgång till i sin registersökning.

6) Inte heller att personen är efterlyst framgår i den registersökning TS gör.

7) Det är inte ens TS som gör slagningen i registret, utan de gör en framställan till SÄPO, som gör slagningen.

8) Det som brister här, när personer som inte är lämpliga att arbeta på skyddsobjektet ändå gör det, har TS svårt att svara på.

9) TS vet inte vad deras registerslagning kan fånga upp.

10) TS kan inte svara på om något borde ändras i systemet, trots att det visar sig att personer som inte borde arbeta på Arlanda ändå gör det. Man får ha en dialog med alla inblandade parter, menar TS.

11) TS tycker att systemet är bra i dag då ansvaret vilar på enskilda arbetsgivare inne på Arlanda.

12) Så, vem borde ha stoppat personerna från att få jobben, enligt TS? Polisen upptäckte det i efterhand och det är positivt, svarar TS.

13) Men vem borde ha upptäckt det innan de började jobba? Arbetsgivaren har ett ansvar att göra en bakgrundskontroll genom att ta referenser och kolla cv, menar TS.

---

Myndighets-Sverige i 13 punkter.

Transportstyrelsen har sedan tidigare en synnerligen otrevlig säkerhetsskandal på sitt samvete. Förmodligen Sveriges sämst säkerhetsrustade myndighet.

 

Den stora insatsen

Money I dagens Svenska Dagbladet återfinns en intressant artikel där en skolkurator på Rosengårdsskolan i Malmö kommer till tals.

Bakgrunden är de enorma problem som finns i staden med dödsskjutningar, bombdåd, oro, otrygghet, med mera.

---

Kuratorn Sophie Johnsson identiferar tre grundläggande problem: 1) Föräldrar som inte delar bilden av barnet som andra vuxna har, vilket innebär att föräldrar har idéer för barnet som inte alltid är för barnets bästa. 2) Den stora segregationen, hon talar till och med om parallellsamhällen. 3) Sekretesslagen innebär att myndigheter svårligen kan dela uppgifter om barnen med varandra, vilket innebär att barn faller mellan stolarna.

---

Ett fjärde problem hon pekar ut är att när barn omhändertas och separeras från sina föräldrar så hamnar de på boenden med andra kriminella. Detta får henne att föreslå en ny lösning -- och det är här intervjun med kuratorn blir extra intressant. Hon säger, jag citerar ur SvD:

"Jag har lyft en tanke att man kanske ska sätta fotboja på ungdomen som sedan får bo kvar hemma. Föräldrar får gå en föräldrautbildning och det är de som sätter upp reglerna. Varje dag följer någon ungdomen till skolan, till en aktivitet och sen behandling. På kvällen tar man hem en trött ungdom. Jobbar man på det sättet får man ihop en familj, med krav och skyldigheter på både ungdomar och föräldrar."

---

Det är lätt att konstatera att nya, alternativa lösningar behövs. Det rådande systemet räcker onekligen inte till. Det vill säga det behövs nya handlingsplaner som kan genomföras av personer som vill göra jobbet.

Om vi då tittar på den lösning som Johnsson föreslår tänker jag omedelbart på: pengar samt vem ska göra jobbet?

Enligt förslaget behövs: A) Ett system med fotbojor för skolungdom, som måste inkludera rimliga och funktionella lösningar med påföljder för de som avviker. B) Vuxna som accepterar att ens barn bor hemma med fotboja. C) Föräldrar som underkastar sig en "föräldrautbildning". D) Resurser för en "föräldrautbildning" (innehåll, personal). E) Följeslagare till skolan. F) Godkänd aktivitet. G) Foljeslagare hem. H) Behandling (innehåll, plats, personal).

Summan av det ska då bli: En familj.

---

Som sagt: Pengar. Och en mångfaldigad personalstyrka som vill göra jobbet. Finns pengarna? Finns personalen?

Sverige, 2019.

Unik storövning - visst deltar du?

Det är din plikt Få känner till att det i Sverige är totalförsvarsplikt. Det innebär att alla svenska medborgare i åldrarna 16-70 har en skyldighet att hjälpa till vid krig eller krigsfara.

För de som arbetar i sjukvården är det inte så svårt att räkna ut att de högst sannolikt kommer att fortsätta arbeta inom sjukvården om krisen kommer.

Särskilda krisberedskapsplaner ska finnas inom regionerna. Tips: Kolla upp just din krisberedskapsplan och vilken roll du har.

Detsamma gäller förstås för poliser och inte minst de inom Försvarsmakten. Man förblir inom sin organisation.

Flera andra myndigheter har också särskild beredskapsplanering.

---

Men alla andra, elektriker, jordbrukare, vägarbetare, städare, journalister med mera -- vilka uppgifter har de?

Vilken organisation ingår ni i om krisen kommer?

Det är hög tid att ta reda på det -- och om inte annat att gå med i en organisation som övar för kristid.

För visst vill du hjälpa till om något händer? Du vill förmodlingen åtminstone kunna hjälpa dig själv och din familj.

Eller så tror du att allt ordnar sig. På nåt sätt.

---

I dag inleds Totalförsvarsövning 2020.

Det är första gången på 30 år som det civila och militära försvaret övar tillsammans i större omfattning.

Syftet är att stärka Sveriges försvarsförmåga.

Läs informationen från Krisinformation.se.

Sveriges länsstyrelser går ut med gemensam information HÄR. Länsstyrelsens roll är att leda och samordna det civila försvaret.

Samtliga kommuner kommer att delta i övningen -- men vad gör just din kommun för att det civila försvaret ska fungera? Vet du?

---

Försvarsmakten skriver så här: "Det försämrade omvärldsläget har gjort att regeringen beslutat att Sveriges totalförsvar ska förstärkas. Nu ska stora delar av totalförsvaret också övas. Försvarsmakten och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, leder och samordnar övningen där bland annat ett 60-tal myndigheter, landets länsstyrelser, regioner och kommuner liksom frivilliga försvarsorganisationer och delar av näringslivet deltar."

---

Svenska Dagbladet har i dag en läsvärd artikel om övningen och ställer den i ett historiskt ljus: "Återgår vi till vår tid och det nuvarande totalförsvaret är det nog tyvärr så att varken militär förmåga eller civil försörjningsberedskap är särskild god."

Och: "Kostnader skall skäras så långt att det bara blir ett skelett kvar. Utan att riktigt förstå det bygger man samtidigt bort robustheten, förmågan att klara kriser."

---

Övningen fortsätter in i 2020.

Har du någon del i den -- om inte, varför inte?

Den misshandlade busschauffören

Busschauffören som slogs ned Även om Uppsala är Sveriges fjärde största stad är det rätt sällan händelser i staden når befolkningen i stort genom artiklar i rikstäckande medier.

Men när en busschaufför häromdagen blev misshandlad under sitt arbetspass dök kortare artiklar om händelsen upp i kvällstidningarna. Både Upsala Nya Tidning (UNT) och SVT Uppsala bevakade.

Nu har UNT träffat busschauffören som berättar om händelsen och visar öppet sitt namn, ålder och ansikte. En berömvärd insats av Samir, som jag tycker speglar en tro på ett öppet samhälle där man kan (ska) säga vad man varit med om och vad det innebär. LÄS HÄR, det är en läsvärd artikel.

---

I artikeln berättar Samir hur ett gäng ungdomar går in genom bakdörren i hans buss och sätter sig utan att visa biljett. Efter att ha misslyckats med att få gänget att komma fram och visa sina biljetter lämnar han sin plats och går bakåt för att prata med dem. Killarna i gänget, 10-12 stycken i åldrarna 15-17 år, attackerar honom med sparkar mot magen, ryggen huvudet och ansiktet. Våldet fortsätter efter att Samir ligger på golvet i bussen.

---

Av de tiotal passagerare i bussen är det ingen som hjälper Samir.

En kvinna ringer efter polis.

En kollega kommer tack och lov till undsättning.

---

Kvällen spenderas på Akademiska sjukhuset. Ett sprucket revben. Samir hade tur, trots allt. Sparkar mot huvudet kan leda till döden.

---

För oss som har ett intresse av samhället -- eller om man så vill -- samhället i förändring, upplevs denna händelse knappast som ett unikum. Liknande nyheter kommer med jämna mellanrum.

Jag hade personligen, för en tid sedan, ett längre samtal med en person som arbetar på tåg. Biljettkontroller och enkla ordningsfrågor om platser och baggage omgärdas i mycket högre grad av våld och hot om våld än för några år sedan.

---

Det kanske mest intressanta med artikeln i UNT är hur facket förhåller sig till händelsen. De är naturligtvis upprörda och ledsna och vttnar om flertalet incidenter med våld och hot.

Men det är den förändring facket efterlyser som är av störst intresse för samhället i stort, det vill säga som speglar en förändring och i det här fallet är det att samhällsordningen ska ta ett steg bakåt: Backa.

---

Jag citerar ur artikeln:

"Vi kommer lägga ett arbetsmiljöstopp på biljettvisering för våra chaufförer. Stoppet innebär att busschaufförerna inte ska kolla biljetter på passagerarna vid Resecentrum."

Det är skyddsombudet för Kommunal som kommenterar.

---

Visst förstår man kommentaren, den speglar ett behov: av en säker, trygg -- normal -- arbetsmiljö. Naturligtvis förtjänar busschaufförerna i Sverige detta. Det är helt självklart och mycket viktigt.

---

Men vad är vägen fram till en vanlig arbetsdag med vanliga civila arbetsuppgifter utan risk för våld eller hot om våld?

Det är klart att frågan faller på samhället i stort. På våra politiker. På de som ansvarar för ordningen. För de som fördelar resurser.

Att välja att stoppa biljettkontroller långsiktigt innebär att buset vinner: Ett slags "låt gå". Ungefär: Vi låter dem gå på, det spelar ingen roll om de betalar för sin resa, bara de inte bråkar. Och bara vi inte utsätts för våld av dem.

De som bråkar får som de vill.

---

Vilka alternativ finns om man tittar på ekonomi och arbetsresurser?

De är i realiteten få.

För det går å ena sidan inte att förvänta sig (önsketänkande) att ungdomsgängen plötsligt ska börja göra rätt för sig och som vanligt folk betala sina biljetter och då också sluta sparka ned chaufförer som påpekar att de måste betala.

---

Det alternativ som är dyrast -- men till syvende och sist är billigare än låt gå-modellen långsiktigt, är att säkra arbetsplatsen genom att tillföra tillräckliga och nödvändiga säkerhetsresurser i form av vakter och i vissa fall även poliser.

Kostnaden är naturligtvis enorm: och vilka andra delar av samhället får i ett sådant scenario sämre säkerhet i och med att resurser måste bort från en plats för att sättas in på vanliga bussar?

Dessutom är det lätt att förutse reaktionerna: Hur ser det ut med vakter på bussarna? Ska Sverige vara ett land där det behövs vakter överallt? Är vi inte ett öppet land längre? Etcetera.

---

Men lek med tanken: Om samhället backar, om gängen som envisas med att slåss och fuska, vinner -- vad blir kostnaden för samhället då?

---

Här kan man tillägga att i vissa områden i Stockholm samverkar redan vakter, polis och biljettkontrollanter.

SVT betonar inte allmänintresset

Journalisten (Journalistförbundets tidning) rapporterade i går om Sveriges television -- LÄS HÄR -- och hur journalisterna vantrivs eftersom arbetsmiljön är usel, något som större tidningar har snappat upp och vidareförmedlat till en större läsekrets än den Journalisten har.

Det jag personligen reagerade på var inte så mycket arbetsmiljön som det uppdrag "SVT Nyheter online" sägs ha.

Jag citerar ur Journalistens artikel:

"Mottot för SVT Nyheter Online är 'kort'; korta videoinslag, korta texter. Målgruppen är personer i åldern 20-40 år som tittar i mobilen. De exemplifieras med 'Nyfikna Nicole och Nassim” som 'älskar utmaningar, gillar förändring, äventyr och att upptäcka nya saker', samt med 'Sociala Sahar och Seb' som 'vill vara med där det händer' och 'tränar på gym tillsammans' och gärna provar ny matlagning 'och delar stolt på Instagram'."

---

Målgrupp 20-40, som gillar utmaningar, förändring, äventyr och nya saker. Träna ihop, ny mat och instagram.

Så resonerar alltså public service SVT om sitt uppdrag.

Jag ska skriva rakt upp och ned vad jag tycker om SVT:s motto: Det är bisarrt.

---

I Journalistens artikel beskrivs förändringen på SVT som något som håller på att bli en kvällstidning.

Vad en kvällstidning gör eller inte gör, kan man ställa sig kritisk till, men det är stora företag som arbetar för att dra in så mycket vinst som möjligt. De har en skyldighet att förhålla sig till pressetiska regler, men i övrigt gör de som de vill. Det har jag inga problem med. Korta, snabba artiklar om kändisar, Trump och miljön där komplexa frågor ibland lyser med sin frånvaro. Ja?

Med det sagt: Kvällstidningarna bidrar ofta också till en fördjupning av det offentliga samtalet.

---

Men SVT. Public service som finansieras via skattesedlen genom en public service-avgift sedan 1 januari 2019 och betalas av alla över 18 år som har en inkomst.

Det vill säga: Du kan inte välja att inte betala för SVT. Det medför vissa skyldigheter -- inte för den som betalar, denne kan blankt strunta i de korta inslag riktade till personer som gillar att träna och testa ny mat.

Men SVT har en skyldighet: Att rapportera till alla om det som är sant och relevant samt av stort intresse/stor vikt för allmänheten.

Det må låta torftigt för de som tränar, gillar att testa ny mat och dela stolt på Instagram (kan man tro av SVT:s motto). Men det är ändå allt SVT ska göra. Och det är ett svårt och knepigt uppdrag. Särskilt om uppdraget blandas ihop med idéer om att målgruppen har ett visst ålderspann och särskilda intressen.

För att veta vad som är av stor vikt för allmänheten är inte helt enkelt, men en erfaren och driven redaktion bör kunna räkna ut det varje morgon när nyheter och vinklar ska avgöras inför dagens arbete.

---

Grunden är och kommer alltid att vara tvåfaldig: Offentligfinansierad verksamhet ska granskas först -- som sjukvård, skola, polis och andra myndigheter. Anledningen är enkel: Medborgarna finansierar den -- så hur fungerar den? Sedan: Näringslivet, för här finns pengarna och arbetsmöjligheterna.

---

Men SVT inför i stället en ny organisation från och med fredag 1 november. Jag citerar från Journalisten:

"Den 1 november införs en ny organisation och ett radikalt förändrat uppdrag på SVTs 37 lokala redaktioner. Reportrarna ska framöver fokusera på korta inslag i de digitala kanalerna; videoklipp om högst en minut och 15 sekunder på bekostnad av de längre genomarbetade reportagen. Ledningen anser att sådant material är bättre anpassat till 'Nyfikna Nicole och Nassim' och 'Sociala Sahar och Seb' i åldersspannet 20-39 år."

Så, i stället för att fokusera på uppdraget, vilka områden man ska bevaka, betonar SVT snabba klipp för personer i en viss ålder: Nyfikna Nicole, 32, som gillar gymmet, ska man alltså tro. Ett snabbt klipp till henne och saken är klar. Mission accomplished.

Nyheter för undertecknad, 40 plus och jävligt intresserad av seriös rapportering av skola och sjukvård t ex, lyser med sin frånvaro. Jag undrar vad Britta, 75, pensionerad sjuksköterska och Arne, 55, lärare på en högstadieskola tycker om SVT:s nyhetsavgränsning. Den ålder SVT riktar sig till har ju inte Britta och Arne och frågan är om de rappt uppdaterar Instragram på gymmet?

Bisarrt är min slutsats. Och det är dessutom föraktfullt mot allmänheten samt en grov undervärdering av det intresse allmänheten har av riktiga nyheter om vår gemensamma komplexa verklighet.

---

Journalisten konstaterar: "De vi pratar med, från reportrar till chefer, räknar med att den nya omorganisationen kommer att förvärra problemen. Nyordningen har skapat uppgivenhet bland medarbetare i delar av organisationen."

---

Jag vill egentligen inte skandera något i stil med: "Lägg ned public service".

Men det blir svårare att inte hänga på ett sådant förhållningssätt när SVT inte betonar allmänintresse.

---

Om det redan finns en plats för snabba, enkla nyheter som kvällstidningarna dominerar -- och det inte finns en plats där enbart komplexa perspektiv på en knepig värld kommer till ytan, varför ska då offentligfinansierade SVT välja den förra? De behöver ju inte dra in pengar vi annonsintäkter och lösnummer. De kan lägga all tid på seriös rapportering.

Gör svår, tung TV för allmänheten om det som är av vikt för allmänheten. Gör det varje dag och undvik inte svåra frågor, undvik däremot enkla svar och snabba inslag för en ålders- och intresseavgränsad tittarkrets.

Västerviksson. Tidigare arbetat som reporter på VT. Tänker fortfarande som en journalist - men lägger mest tid på läkarstudierna.

Bloggar

Sport

Politikerbloggar