Logga in
Logga ut

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Är du släkt med Knut Edvard?

I Västerviks-Tidningen kunde man den 5 oktober 1923 läsa om sjömannen Knut Edvard Johansson som dött i Rangoon den 9 december 1919. Nu sökte UD efterlevande till honom, för att kunna överlämna hans kvarlåtenskap.
Kanske är du släkt med Knut? För han hade släkt i Västervik, och har kanske fortfarande.

Så här stod det i VT:
"Arvingar till en avliden Västervikssjöman sökas. Enligt till utrikesdepartementet från svenske generalkonsuln i London ingången underrättelse har sjömannen Knut Edvard Johansson, född den 25 april 1868 i Västervik, avliden den 9 dec. 1919 i Rangoon, efterlämnande kvarlåtenskap. Enligt vad departementet inhämtat, skulle en den avlidnes moster Anna Lovisa Sten (möjligen kallad Johansson eller Roloff) den 6 sept. 1879 utflyttat från Gamleby till Stockholm och den 3 dec. 1881 utflyttat från Klara församling därstädes till Mariefred. Genom departementets försorg verkställda efterforskningar efter bemälda person ha emellertid ej lett till hennes anträffande.
Personer, som kunna styrka sig vara den avlidnes arvingar eller om dem kunna lämna upplysning, torde sätta sig i förbindelse med departementet."
Om någon släkting hörde av sig till UD då vet vi inte.


I Gamleby dödbok har prästen skrivit in Knut i marginalen  allra längst ner på sidan, efgter meddelandet 1923. Bildkälla: Arkiv Digital.

Knut dog av kolera, enligt Gamleby dödbok. UD hade uppgett att han var född i Västervik, men det var han inte, han kom från Gamleby. Där föddes han på rätt datum 1868, hans mor var Ida Matilda Nilsdotter Sten, ogift och född 1849, men som senare gifte sig med Lars Peter Jonasson på Hycklinge i Lofta. När Knut var tolv år gammal kom han till sina morföräldrar i Gamleby som fosterbarn. Hans mor och styvfar kom sedan att varnas av prästen för oenighet i äktenskapet både 1877 och 1879, så kanske var det inte en bra miljö för gossen. Några halvsyskon fick han inte i Lofta. Någon gång på 1890-talet verkar hans mor ha rymt till Norge. Hon tog i alla fall inte ut flyttbetyg och fanns i obefintlighetsboken från år 1900. Styvfadern dog 1904 men vad som hände modern är höljt i dunkel.

Knuts morfar var Nils Johan Sten som bodde i köpingen i Gamleby. Knuts mormor levde inte, hans morfar var omgift med Carolina Svensdotter. I familjen fanns också Knuts moster Anna Lovisa och hennes utomäktenskapliga dotter Anna Maria, som föddes 1876. Alltså den moster som nämns i efterlysningen i tidningen.

Knut blev sjöman men det finns ingen anteckning om att han blivit inskriven i sjömanshuset. Han bara försvinner från hemmet, med anteckningen att han var sjöman, och är inskriven i obefintlighetsboken en längre period på 1890-talet och sedan från 1910 fram till sin död. 1885 uppges han befinna sig i Australien. Kanske gav han sig till sjöss efter sin morfars död.

Morfadern Nils Johan Sten hängde sig i en cell på kronohäktet i Västervik den 19 juni 1880, där han tagits in för att rannsakas om bedrägeri mot borgenär och för mened. Då var han 55 år gammal. 1860 hade han dömts för första resan stöld från sin husbonde. Om Knut fortfarande var hemma 1880 blev han kvar hos sin styvmor, morfaderns änka Karolina Sten. De bodde då på Lugnet nr 6 under Åby säteri och där var han skriven till 1912 då han flyttades över till obefintlighetsboken för andra gången. Då hade Karolina varit död sedan 1904.

Att Knut inte kom hem till Gamleby var kanske inte så konstigt. Hans mor var på rymmen i Norge, hans morfar var död, hans moster hade lämnat Gamleby.


Knut inskriven i Gamleby husförhörslängd tillsammans med sin fostermor, morfaderns andra hustru, och sin kusin Anna Maria. Bildkälla: Arkiv Digital.


I Gamleby församlingsbok från 1901-1906 framgår att Knut var sjöman. Bildkälla: Arkiv Digital.

Vid efterlysningen 1923 var mostern redan död men två kusiner fanns i livet. Hon hade mycket riktigt flyttat till Stockholm och där gifte hon sig med Karl August Söderlund. De fick dottern Emma Lovisa 1890, som blev sömmerska och levde till 1958. Kanske fick hon dela på arvet med sin halvsyster Anna Maria som 1923 bodde i Västervik och kan ha sett efterlysningen i tidningen. Anna Maria hade gift sig 1910 med målaren Karl Gustaf Elg. Han var 26 år äldre och dog redan 1918. Anna Maria hade, förutom två döttrar med maken, fem utomäktenskapliga barn. Bland dessa var en dotter som själv hade två utomäktenskapliga barn och alla bodde i samma bostad i Reginelund. Kanske fick de ett arv att dela på efter Knut.

Håkan Karlsson, ordförande i Klubb Maritim i Västervik, har hittat artikeln om efterlysningen i VT 1923.

Hitta emigrantens resa

Har du emigranter i släkten? Då kan du hitta emigrantfartygens passagerarlistor på nätet.

Från början seglade fartygen från Sverige till Amerika men sedan blev det vanligare att först resa till Hull i England och där ta tåget till Liverpool eller Southampton eller kanske någon annan hamn. Därifrån gick de stora atlantångarna över till Amerika. Inte bara till New York utan även till Boston, Philadelphia och Baltimore i USA och Quebec, Montreal och Halifax i Kanada. 1915 startade Svenska Amerikalinjen med trafik från Göteborg direkt till New York.

För att få veta när resan mellan England och Amerika skedde och med vilket fartyg kan du söka i Stephen Morse databas med arkivhandlingar från Ellis Island i New York 1892-1924 eller i hans andra databaser. De flesta är gratis men några är avgiftsbelagda. Skaffar du ett gratiskonto får du också tillgång till de avfotograferade passagerarlistorna och ofta även ett foto på fartyget.

passagerarlista

Jag sökte efter Anna Maria Hallberg från Gamleby som emigrerade till Amerika 1895. Hon fick ut sitt flyttbetyg den 21 juni och reste  ganska omgående till Göteborg och därifrån vidare med båt till England för drygt tre veckor senare steg hon i land i New York. Dit reste hon med fartyget Etruria från Liverpool och kom till New York den 15 juli. Hennes destination verkar ha varit Newport i Pennsylvania. Det visar resultatet av sökningen i Stephen Morses databas.

Passagerarlistor finns också hos Familysearch. För fartygen som emigranterna åkte med från svenska hamnar finns passagerarlistorna i polisarkiven hos Arkiv Digital.

Biskopen som anfader

Johannes Rudbeckius var biskop i Västerås från 1619 fram till sin död 1646. Många av er känner nog igen namnet från skolans historielektioner för han var en betydanden man under sin levnad och har starkt påverkat vår kyrko- och skolhistoria. Han är en av många förfäder till mina barn på deras pappas sida, tillsammans med hustrun Magdalena Hising. De fick elva barn tillsammans.

Johannes Rudbeckius
Johannes Rudbeckius står staty utanför domkyrkan i min nya hemstad Västerås. Han är mina barns farmors mormors morfars morfars mormors farfars far. 13 generationer bort, om jag räknat rätt.

En av de yngre biskopssönerna hette Paul och det är han som är mina barns förfader. Han föddes 1632 och blev häradshövding utanför Jönköping och assessor i Göta hovrätt, det vill säga bisittare till domaren. Paul var gift med Margareta Nentzelia och de fick 16 barn mellan 1655 och 1675. En av de yngre är Gustaf Rudebeck som föddes 1672. Paul Rudbeckius adlades 1675 och efternamnet ändrades då till Rudebeck. Gustaf blev kapten i armén och hade Kråkesjö säteri i Ljuders socken. I de trakterna stannade sedan släkten kvar och det har gått att följa denna släktgren ända fram till våra dagar.

Både biskopens och hustrun Magdalena Hisings släkt är kartlagd bakåt i flera generationer och tar oss bland annat till Danmark på 1400-talet. Det är långt före kyrkböckernas tid så där förlitar jag mig på andra släktforskare.

I förra veckan flyttade vi till Västerås. Jag har redan varit och hälsat på biskopen utanför domkyrkan. Där pågår nu en utställning om Johannes Rudbeckius och Magdalena Hising under sommaren och innan den är slut har jag tänkt att ordna en "släktträff" för mina barn och deras pappa där vi ser på utställningen och sedan går på Malins kafé vid domkyrkan, uppkallat efter Magdalena Hising som kallades Malin.

Den rike svenskamerikanen

När man släktforskar kan man hitta en del ovanliga uppgifter i arkivhandlingarna. Ett exempel på det är Hjorteds församlings dödbok F:3 (1912-1947). Den 1 november 1937 dog Johan Oskar Lindberg. Han var född den 19 april 1871 och alltså 66 år gammal. Han var amerikansk medborgare. Prästen har noterat att han dog på besök hemma hos sin syster Anna Lovisa Nilsson på Björkhult och att dödsorsaken var hjärtfel. Kanske fick han en hjärtinfarkt.

Vi får veta betydligt mer tack vare prästens anteckningar. Dels att han var född i Hjorted och vilka hans övriga syskon var, dels att han ägde en förmögenhet på 24000 kronor. Det var en mycket stor summa på den tiden. Men varför har prästen antecknat detta i dödboken? Var det något prästen tog reda på för att vara säker på att dödsboet skulle kunna betala för begravningen? Och varifrån kom informationen? I anslutning till uppgiften om hans förmögenhet finns datumet 8/11 37. Bouppteckning kan ju inte ha hunnit göras på en vecka.

Syskonen räknas upp och de som bodde i Sverige finns ju i de svenska kyrkböckerna. Men om en en nutida släkting släktforskar om den här familjen finns ytterligare en viktig uppgift, nämligen att en av syskonen, brodern Sigfrid Johnsson, också hade emigrerat för han bodde i Blomfield i Nebraska.

dödbok Hjorted
Prästens anteckning i Hjorteds församlings dödbok. Bildkälla: Arkiv Digital.

Johan Oskar hette Jonsson när han emigrerade i november 1891. Någon gång därefter bytte han namn till Lindberg. Det finns flera John Lindberg och Oscar Lindberg i amerikanska arkivhandlingar men vem är den rätte? Kanske vet du som läser detta mer om Johan Oskar Lindbergs liv efter emigrationen.

Tidning för medlemmar

Snart är nästa nummer av tidningen Wåra Rötter på väg till medlemmarna i Tjust Släktforskarförening. Den har jag haft förmånen att få medverka i sedan 2011. Som ni nog förstår är det väldigt roligt att göra tidning för släktforskare.

Det som är speciellt med det, till skillnad mot att skriva i en dagstidning som VT, är att nästan alla artiklar är tidlösa. Vi skriver ju om det som är historia, så det blir aldrig inaktuellt. Det kan vara bra ibland för en pressad tidningsredkatör som inte alltid får plats med allt i det aktuella numret. Då kan man spara det till nästa.

I det nummer som kommer ut nu i dagarna har jag skrivit om hur man hittar lagfarter i arkiven. De är intressanta och finns tillgängliga på Riksarkivets hemsida. Min redaktionskollega Ingegerd Hammarquist har tagit fram uppgifter från gården Snörums historia och skrivit en lång artikel om den. Gårdsarkivet förvaras på Landsarkivet i Vadstena där hon läst åtskilliga gamla handlingar, bland mycket annat en kopia av ett fastebrev från 1484. 1484! Ganska fantastiskt, tycker jag. Ett fastebrev är som en nutida lagfart.

WR

För den som är släkthistoriskt intressad finns det mycket att läsa i varje nummer av tidningen Wåra Rötter, det lovar jag. Blir du medlem i vår föreningen får du den i brevlådan fyra gånger per år.

Besök i en idyllisk bygd

Östantorp
Östantorps by.

Nyss hemkommen från Bråbygden utanför Kristdala. Dit måste ni åka! I Bråbygden ingår 16 mindre byar och gårdar i Kristdala socken. Här är odlingslandskapet bevarat sedan gamla tider och vi kan se hur det såg ut när våra förfäder levde.

En av dessa byar är Östantorp och en annan är Stora Bråbo. De ligger på ömse sidor om landsvägen och vid vägskälet mellan dem ligger en servering med övernattningsmöjligheter. Därför går det att åka dit och få sig något till livs och även stanna till nästa dag.

Vi är ett gäng släktforskare från Tjust Släktforskarförening som träffas två gånger om året, vår och höst, för att diskutera våra släktberättelser som vi håller på att skriva. Ni som släktforskar vet ju att man aldrig blir färdig...

Vårens utflykt gjorde vi idag till Bråbygden. Morgonens regnskur drog snabbt vidare och när vi kom fram hade vi strålande solsken. Som gjort för att se sig om i denna underbart vackra bygd. Sedan blev det lunch och fika  vid vägskälet.

Vi fick se en rest av det gamla Sverige, så som det såg ut på 1800-talet. De två byarna Östantorp och Stora Bråbo ser vid första anblicken inte ut att vara skiftade. Husen ligger tätt i bykärnan, intill hägnade mindre beteshagar och ängar. Och för Östantorp verkar det stämma, där finns bara en storskifteskarta från 1796. Vid storskiftet skiftades bara marken, inte byggnaderna. I Stora Bråbo genomfördes laga skiftet så sent som 1916 och man verkar då alltså inte ha skiftat ut hus och tomter.

Stora Bråbo
Stora Bråbo bykärna.


Det finns kor i byn.

storskifte
Kartan från storskiftet 1796 finns bland Lantmäteriets historiska kartor.

släktforskare
Släktforskare på utflykt. Vi hittade en mjölkpall i Östantorp att vila vid.

 

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Sport

Politikerbloggar