Logga in

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Fredrik Åkare och hans släkt

Nu är det Visfestivalsvecka igen, den 51:a sedan starten. Många är de som passerat i ruinen, framför allt artister men också många andra. Cornelis Vreesvijk uppträdde här många gånger och jag skulle tro att han de flesta gånger sjöng sin egen "Balladen om Herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind" eftersom den har så stark anknytning till Västervik. Själv hann jag bara se honom en gång i slottsruinen och minns inte längre vad han framförde då.

 

Fredrik Åkare hette egentligen Nisse Gustafsson och växte upp i Västervik. Jo, han har funnits i verkligheten. I Västervik känner många till detta faktum och vi påminns om det ibland i olika sammanhang.

 


Nisse Gustafsson (till höger) var med i slottsruinen 1976 då han träffade Tor Bergner, en nestor inom svensk visa. Foto: VT:s arkiv, Rolf Lavergren (tidigare Andersson).

 


Födelseboken 1910 i Västerviks församling: Källa: Västervik (H) C:14 (1905-1913) Bild 205 / Sida 197.



Nisse föddes i Västervik den 11 november 1910. I kyrkboken stod det länge att han föddes i december men det rättades till så småningom. Familjen ska ha bott på Hallströmsgatan mittemot det hus där Hörnet senare fanns. 1939 flyttade Nisse till Stockholm, han blev brädgårdsarbetare och bodde på Västerlånggatan i Gamla stan. Han förblev ogift men fick en dotter tillsammans med sin livskamrat Lillemor. Dottern fick namnet Cecilia efter balladens Cecilia Lind. 1982 gick han bort.

 

Det finns mycket berättat om Nisses tid i Stockholm och hans stora hjälpsamhet i olika sammanhang. Det här blogginlägget ska främst handla om hans släkt, som jag följt en liten bit bakåt i kyrkböckerna.

 

Nisses föräldrar hette Bror Gustaf Enok Gustafsson och Hilma Matilda Lindgren. När han döptes fick han också namnet Enok, efter sin far. Fadern var fabriksarbetare enligt församlingsboken men i födelseboken står det rörmokare när Nisse föds. Modern hade tidigare varit piga i flera familjer i och utanför Stockholm men kom från Tuna. 1909 föddes sonen Gustaf Olof, som jag tror var deras gemensamma barn även om det står i församlingsboken att han var hennes son före äktenskapet och att fadern var okänd. De gifte sig den 2 november 1910, en vecka innan Nisse föddes.

 


Nisse Gustafssons familj. Från Västerviks församlingsbok. Källa: Västervik (H) AIIa:4 (1905-1931) Bild 2160 / Sida 1312.

 

Nisse hade sex syskon, fyra systrar och två bröder, födda mellan 1909 och 1928. En av bröderna hette Erik och jag tror att det är han som var lokalpolitiker i Västervik in på 80-talet när jag kom till stan och började arbeta som reporter på Västerviks-Demokraten. Erik hade också ett smeknamn som var allmänt känt.

 

När föräldrarna gifte sig 1910 var fadern 23 år och bodde hemma hos sina föräldrar Karl Gustaf Gustafsson och Augusta Amalia Andersdotter. De var arrendatorer på Fridkulla under Peru, dit de flyttat 1908 från Hörtingerum i Gladhammars socken där de också varit arrendatorer. Nisses far var föräldrarnas andra barn. Han hade minst sju syskon, kanske fler. En av hans bröder hade dött som spädbarn 1886, när familjen bodde i Breastorp utanför Mariannelund. De flyttade flera gånger och en farbror bodde en tid i familjen men emigrerade till Amerika.

 

Nisses farmor Augusta Amalia kom från Västervik där hon föddes 1859, dotter till varvsarbetaren Anders Magnus Andersson från Södra Vi och Lena Sophia Johansdotter från Västervik. Augusta Amalia hade en två år äldre syster som hette Johanna Sophia. Lena Sophias far var rättare på Karstorp utanför Västervik.

 

Anders Magnus Andersson, Fredrik Åkares farmors far, föddes 1835 på gården Mjöhult nummer 2 i Södra Vi. Hans mor Chatrina Jacobsdotter var faderns andra hustru, första hustrun Carin Jonsdotter hade dött. Fadern var bonden Anders Persson, en man som inte riktigt uppförde sig som man skulle enligt prästens anteckning i husförhörslängden. Den 20 februari 1837 har prästen gett honom en varning för "elakt uppförande mot sin hustru och sina föräldrar." Föräldrarna bodde på gården som de lämnat över till sonen och fadern Per Zachrisson (född 1773 i Vimmerby) var "ofärdig", kanske skadad i en olycka på gården. Prästen har också noterat att Anders Persson var "mindre stadgad". Från sitt första äktenskap hade han två barn och fick minst tre barn i sitt nya äktenskap.

 


Anteckning om Anders Persson i Södra Vi husförhörslängd. Källa: Södra Vi (H) AI:7 (1832-1838) Bild 313 / Sida 303.

 

Nisses farfar kom från en soldatsläkt lite längre inåt landet i Småland. Han föddes 1858 och var son till soldaten nr 61 Gustaf Svan och dennes hustru Lovisa Persdotter i Östantorp i Djursdala socken. Även Nisses farfars farfar var soldat och hette Aron Odin. Soldattorpet hette Sjöviken och låg på gården Kianäs i Edshults socken. Odins hustru hette Stina Andersdotter och de hade minst sex barn, varav ett tvillingpar och en pojke som dog sju år gammal. Lovisa kom från Södra Vi och hennes föräldrar var torpare i Buskebo. De hette Peter Nilsson och Stina Persdotter och hade ett par barn till. Även Lovisas farmor Kerstin Larsdotter bodde i familjen, född 1761 och död orkeslös och svagsint 1835 när Lovisa var ett år gammal.

 

Nisse Gustavssons mor Hilma Matilda Lindgren kom från en torparfamilj i Tuna socken, som också är i Vimmerbytrakten. När hon föds 1885 är föräldrarna Anders Fredrik Lindgren och Augusta Maria Karlsson inhysta hos en torpare i Gölopp, alltså hyresgäster. Hennes far är arbetare, kanske på en gård i närheten. Hilma Matilda har två systrar och de tre flickorna är födda 1883, 1885 och 1887. Kanske kom det fler barn senare.

 

Modern Augusta Marias föräldrar var också torpare i Gölopp och hette Carl August Olofsson och Wendla Sofia Persdotter. Fadern Anders Fredriks föräldrar hette Stina Maja Andersdotter och troligen Anders Gustaf Leonhard Lindgren. Vem som är far är lite osäkert för när Anders Fredrik föds 1855 i Blackstad socken står det i födelseboken att hans mor är försvarslös piga från socknen och "någon barnafader icke lagligen uppgifven". Försvarslös innebär att modern är arbetslös och att hon inte har en fast adress och av det kan vi dra slutsatsen att hon troligen var ganska fattig och hade det svårt. Men förmodligen fick hon ändå hjälp av den förmodade fadern för prästen har också skrivit att hon är kyrktagen "22/4 såsom Dr[ängen] And. Gust. Lindgrens i Backebyns hustru". Så även om han inte erkände faderskapet var hon nog far till barnet och de gifte sig några månader senare.

 

Den 9 december 1853 hade båda två dömts till enskild kyrkoplikt och böter för första resan lönskaläge, dvs sexuellt umgänge utanför äktenskapet, som var ett lagbrott vid denna tid. Kanske hade det resulterat i sonen Carl Gustaf Alfred som föddes 1851. Paret bodde en tid i Backebyn i Blackstad, där faderns föräldrar Anders Andersson och Elga Månsdotter hade en gård. Stina Majas föräldrar var torpare i Backebyn, så de var grannbarn.

 


Anteckning om Stina Maja Andersdotter i Blackstad husförhörslängd. Källa: Blackstad (H) AI:11 (1849-1856) Bild 299 / Sida 287.

 

Ett namn som finns i både Nisse Gustavssons mors och fars släkt är Wendla. Det var kanske inte ett ovanligt namn men heller inte bland de allra vanligaste. Nisses mormor hette Wendla, men också hans faster Wendla Amalia och hans syster Vendla Marianne.

 

Alla uppgifter om Nisse Gustavssons familjehistoria kommer från de offentliga kyrkoarkiven.

 

Källor:

Visarkivarie Marcus Brännström

Kyrkböcker från Västervik, Hässleby, Blackstad, Södra Vi, Tuna, Edshult, Djursdala och Gladhammar

Rotemansarkivet, Stockholms Stadsarkiv

VT (vt.se)

 

Tack och adjö

Detta är det sista blogginlägget jag gör i min blogg på VT. Anledningen är att externa bloggare inte längre ska vara kvar och den här bloggen och andra kommer att tas bort i slutet av månaden.
Lite sorgligt, så klart, tycker jag.
Mitt första blogginlägg gjorde jag den 30 augusti 2008. Då var jag webbredaktör på VT och skrev om det nya bloggverktyg vi fått i publiceringssystemet.
Den 27 januari 2012 gjorde jag min sista arbetsdag som anställd på VT (efter drygt 17 år) och blev frilansjournalist och släktforskare i stället. Senare återvände jag periodvis till tidningen som vikarie. 2013 blev bloggen en släktforskarblogg och kring det ämnet har jag fortsatt blogga ända tills nu.
Men nu är det slut.
Jag ska fortsätta skriva krönikor en gång i månaden i VT, åtminstone ett tag till. Förra året fyllde jag pensionär så snart är det väl dags att dra mig tillbaka från arbetslivet, men inte riktigt än. Släktforskning, som jag jobbar mest med numera, är alldeles för roligt för att bara sluta. Men snart ska jag ta mig mer tid att fördjupa mig i min egen släkthistoria.
Tack till alla ni som genom åren läst vad jag skrivit! Och tack till VT för att jag fått sprida mina tankar här!
Är du intresserad av att fortsätta läsa blogginlägg från mig så skriver jag varje lördag i Rötterbloggen.

Han älskade sin hembygd

Gustaf Ahlm var en ung och svärmiskt lagd man i Västrum under senare delen av 1800-talet. Han skrev en bok som heter "Min hembygd i Tjust" där han samlat berättelser, skrönor och uppteckningar från hembygden. En del känner jag igen, sådant som det fortfarande kan talas om i trakten, som Kopparkullens hemlighet och Rövarbergets grotta med sin skatt.
Det är trevlig läsning för den som är intresserad av bygdehistoria från södra Tjust. Jag har fått för mig att Gustaf Ahlm och hans bok är ganska allmänt känd bland äldre i Västrum, eller är det kanske bara bland dem jag själv känner?
Boken gavs ut 1933 och jag skaffade den för några år sedan när jag släktforskade om makens släkt. Hans farfar, rättaren Axel Karlsson på Helgerum, är nämligen både omtalad och avbildad i boken.

Gustaf Ahlm
Gustaf Ahlms bok. Porträttet kommer från boken.

Gustaf Ahlm föddes i Rödsle i Gladhammar 1862 men familjen flyttade 1868 till Tovehult i Västrum där han växte upp. Hans far Olof Ahlm var garvarifabrikör. Gustaf hade en tvillingbror som dog när han var tio år.
Gustaf blev student i Västervik 1883 och läste sedan till lärare i Linköping där han tog examen 1885. Så småningom blev han lärare i Västerås, ett arbete han hade fram till sin pension 1923. Han gav ut en diktsamling 1912 och hade arbetat en tid i tidningsvärlden innan han blev lärare. 1930 dog han. Han gifte sig aldrig.
Boken om hembygden är alltså utgiven efter hans död. Sitt bokmanus, som egentligen inte var fullständigt, testamenterade han till föreningen Västervikspojkarna, med uppgift att publicera det som en bok. Så skedde 1933. I ett förord berättas om detta.
Boken har också en nekrolog om Gustaf Ahlm, skriven av Fritz Johansson. Där berättas om hans liv och hans svärmiskt romantiska läggning och hans aldrig sinande kärlek till hembygden.
Gustaf Ahlms grav finns på Östra kyrkogården i Västerås.

Hans bok finns digitaliserad hos Projekt Runeberg (fri att läsa).

God Jul!

God Jul!

Nu önskar jag er alla en rikitgt God Jul och ett Gott Nytt Släktforskarår!

Sex generationer på Flatholmen

I VT:s artikel om Åke och Siv Nilsson på Flatholmen berättar han att hans släkt kommer från Flatholmen sedan 1600-talet. En sådan sak kan ju jag som släktforskare inte låta bli att ta en titt på.

I husförhörslängderna går det att följa hans släkt på faderlinjen ända till mitten av 1700-talet och längre än så har jag inte kollat. Flatholmen hör till Västrums socken och där är den äldsta bevarade husförhörslängden odaterad men troligen från 1700-talet. Under 1700- och 1800-talet kallades ön bara Holmen i kyrkböckerna. Kanske sa man så också?

Så här ser Åke Nilssons släktlinje ut på fadersidan:
Farfar: Karl August Nilsson, född 1870-12-15 på Flatholmen
Farfars far: Karl Otto Andersson, född 1855-06-06 på Flatholmen
Farfars farfar: Anders Jaensson, född 1798-08-23 på Flatholmen
Farfars farfars far: Jaen Larsson, född 1767-11-22 på Flatholmen
Farfars farfars farfar: Lars Nilsson, född 1739-12-06 i Forsebo (vid Helgerum på fastlandet)

Lars Nilssopns far ska ju heta Nils eftersom sonen hette Nilsson, men någon Nils finns inte i Forsebo i husförhörslängden, inte heller på Flatholmen. Så de måste ha flyttat redan när Lars var barn, och kanske kom de tidigare från Flatholmen. Jag har ju inte letat mer än så långt jag kommer i husförhörslängderna.

Lars Nilsson var gift med med Annika Jonsdotter som var född 1740 på Händelö. De gifte sig den 20 oktober 1765 och då bodde även Lars på Händelö. Kanske var han dräng där och att de därefter flyttade till Flatholmen. Kanske var han dräng hos Annikas föräldrar.

vigsel 1765
Lars Nilsson och Annika (Anna) Jonsdotter gifte sig den 20 oktober 1765. Bild från Arkiv Digital.

Lars och Annika fick minst tio barn på Flatholmen: Nils, Jaen (Johan), Anders, Lisken, Anna, Petter, Jonas, Catharina, Kerstin och Nils (den äldste Nils verkar ha dött som barn). Bröderna Johan, Lars och Nils stannade kvar på ön sedan de gift sig och fått barn. Både Johans (som prästen stavat Jaen) och Lars efterlevande har blivit kvar på ön i flera generationer, ända till idag.

På 1920-talet bodde fiskaren John Edvin Andersson med sin familj på Flatholmen där han var född 1891. Som granne hade han Karl August Nilsson och hans familj, farfar till Åke Nilsson. De hade en gemensam anfader, Lars Nilsson född 1739. Frågan är om de visste om det. John Edvin och Karl August var fyrmänningar, om jag räknat rätt. Deras barnbarn idag är alltså sexmänningar.

Johan
Johans födelse den 28 november 1767, föräldrar Lars Nilsson och Annika Jonsdotter på Holmen, som Flatholmen då kallades. Bild från Arkiv Digital.


Lars födelse den 3 juli 1778, föräldrar Lars Nilsson och Annika Jonsdotter på Holmen. Bild från Arkiv Digital.

Katalogen över gårdar

Nu kan du se hur släktgården såg ut på 1930- eller 40-talet om du använder Arkiv Digital. Där har man börjat digitalisera bokverket "Svenska gods och gårdar" där de flesta gårdar i Sverige presenteras.
Avfotografering pågår och nu i slutet av november finns 21 volymer tillgängliga, bland annat boken för norra delen av Kalmar län, utgiven 1939. Norra och sydvästra delen av Östergötlands län är också tillgängliga.
För att hitta de olika delarna av bokverket kan du söka på "svenska gods och gårdar" under arkivbildare i sökfunktionen för arkivsökning. De ingår i arkivtypen tryckt litteratur.
Alla gårdar finns inte med i böckerna. Det var de gårdsägare och jordbrukare som betalade för medverkan som togs med i böckerna. Troligen fick man ett fotografi och förband sig att köpa det aktuella bandet. Utgivare var förlaget Svenska gods och gårdar, förlaget fanns i Uddevalla.
Vi får veta hur stor varje gård var och dess taxeringsvärde samt hur marken var uppdelad i åker, skog och betesmark med mera. Dessutom finns uppgifter om när husen byggts och när de renoverats, vilka djur som fanns på gården och när den inköpts eller kom i släktens ägo. Ägarna redovisas, i de flesta fall med både föräldrar och barn. Och så ett fotografi på mangårdsbyggnaden på varje gård, så som det såg ut något år före utgivningen.

gods och gårdar
Så här ser det ut på boksidorna. Bildkälla: Arkiv Digital.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor numera i Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

Bloggar

Sport

Politikerbloggar