Logga in
Logga ut

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Han hette Falk Simon, inte Simon Falk

 

Falk Simon

Detta är Falk Simon. Nej, inte Simon Falk, som vi kanske kan tro. Han hette Falk i förnamn och Simon i efternamn. Hans porträtt finns inlagt i databasen Svenskt Porträttarkiv. Under porträttbilden finns hans underskrift. Så det stämmer.

Falk Simon föddes i Västervik den 23 maj 1874. Han växte inte upp här, några år efter hans födsel kom han till västkusten och hamnade till slut i Göteborg. Där arbetade han först som butiksbiträde, startade sedan en handelsfirma med en kompanjon och blev så småningom en mycket välbärgad bankdirektör. Han var gift med Paula Salomon och fick tre döttrar.

Det han är mest känd för är som konstsamlare, främst av silverföremål. Han hade en av de på sin tid troligen förnämsta konsthantverkssamlingarna i Sverige och ska också haft en fin boksamling. Han har donerat en stor del av sin samling silverföremål till Röhsska Museet. Dessa samlingar är det han är känd för idag. Läs på Uppsala Auktionskammares webbplats.

Att stöta på hans namn i arkivhandlingar innebär en första reaktion att namnen måste ha kommit i fel ordning. Simon är ju ett förnamn och Falk ett efternamn. Men så är det alltså inte.

Simon är hans fars efternamn. Denne hette Abraham Simon, och arbetade också som handelsbiträde. Han var rysk undersåte. Abraham, hans hustru Anna och de äldre syskonen Georg, Edla, Wolf och Perits Levin var alla födda i något som oftast har tolkats som Rasken men även Rosken och Razken i Ryssland. Om det låg i det som idag är Ryssland eller om det låg i Polen är jag inte säker på, men troligen Polen. Prästen har antecknat att de var mosaiska trosbekännare, alltså judar. Kanske är det därför Falks födelse inte är inskriven i Västerviks födelsebok, åtminstone inte i maj 1874. I Göteborg hörde familjen till Mosaiska församlingen men någon mosaisk församling fanns väl inte i Västervik på 1870-talet? Kanske var de bara på tillfälligt besök när Falk föddes. Kanske kom de till Västervik när de anlände till Sverige, Falk föddes här och sedan reste de vidare?

kyrkbok
Falk Simon, hans far och bröder i Göteborgs Domkyrkoförsamlings husförgörslängd. Falk är född i Västervik, övriga i Ryssland. Bildkälla: Arkiv Digital.

kyrkbok
En tid bodde Abraham Simon med sina söner hos dottern Edla och hennes make i Strömstad. Här står det att födelseorten är Rasken i Ryska Polen. Bildkälla: Arkiv Digital.

Den äldste brodern Georg blev cigarrhandlare i Linköping och sedan handelsresande i Göteborg. Han var gift med Sara Jellin, född i Polen. Systern Edla gifte sig med handlaren Isak Weinberg som också kom från Rasken. Efter att de gift sig bodde de bland annat i Strömstad där prästen skrivit att födelseplatsen låg i Ryska Polen.

Brodern Wolf verkar ha försvunnit ur de svenska kyrkböckerna efter 1880-talet. Falks yngste bror Peritz Levin blev som sina äldre bröder handlare i Göteborgstrakten. Han gifte sig med Anna Neumark från Göteborg och de fick minst två barn.

Lars Perssons gamla bibel vill hem

Det här skrev vi om i Tjust släktforskarförenings medlemstidning Wåra Rötter i vintras. Men ingen har hört av sig så jag gör ett nytt försök.

Är du släkt med Lars Persson Lindgren född den 5 februari 1775 i Vallemåla i Dalhem? I så fall kanske du vill ha den här gamla familjebibeln? Bibeln finns idag hemma hos släktforskaren Bo Rylander i Falkenberg. Han har hört av sig till Wåra Rötter och vill gärna komma i kontakt med efterlevande till denne Lars Persson Lindgren för att lämna tillbaka bibeln.

I husförhörslängden 1774-1783 för Dalhem finns Lars i sin familj i Vallemåla. Föräldrarna hette Per Jonsson och Kerstin Larsdotter. Lars hade flera syskon, bland annat lillebror Per som senare tog över gården. Lars dog den 7 januari 1844.

Han köpte bibeln 1801 av bokbindare Hjorter i Västervik. Den kostade fem riksdaler och Lars verkar ha varit mycket nöjd med sitt köp enligt vad han skrivit på ett försättsblad.

Skriv en kommentar här om du känner till något om familjen.

gammal bibel

gammal bibel
Lars Persson har själv skrivit i sin bibel.

gammal bibel

 

Gladhammar var största socknen

Att Gladhammar är en gammal socken i Tjust och fanns som församling redan under tidig medeltid, det har jag vetat länge. På 1980-talet bodde jag i Gladhammars församling, på norra sidan om Verkebäcksviken. När vi skulle rösta i valet 1985 eller om det var valet efter, då tog vi båten över viken till Gunnebo för att lägga våra röster i Folkets hus där. Då insåg jag hur man förr färdades lättare över vatten än på land. Idag tycker vi att något är nära om vi kan köra dit relativt snabbbt med bil men några generationer tillbaka var det enklare att ta båten misstänker jag.

Så att Gladhammar är en stor socken förstod jag då, men det var innan jag visste att Västrum hört ihop med Gladhammar och utgjort en ännu större socken en gång i tiden, den största i Tjust. Från början omfattade Gladhammar området ända ut till havet. Västrums socken bröts ur Gladhammar 1622 och bildade egen församling. Även en stor del av det som idag är Västerviks stad ingick i Gladhammars socken.

Gladhammars kyrka
Gladhammars kyrka är väldigt stor för att vara en landsortskyrka. Här är mitt äldsta barnbarn utanför kyrkan föR några år sedan. Eget foto.

De flesta av er har nog sett den stora kyrkan i Gladhammar när ni passerat på E22 söderut. Den kyrkan är förhållandevis ny.
Den gamla kyrkan i Gladhammar var en medeltida träkyrka som ersattes 1886 av den nuvarande. Dagens gravkapell ligger på samma plats som den gamla kyrkan.

tavla Gladhammars kyrka
Inne i kyrkanhänger den här målningen av gamla kyrkan och klockstapeln.


Gladhammars gamla kyrka
Kyrkan och dess omgivning med klockstapel 1634. Foto efter teckning ur Rhezelius: Ölandz Runstenar 1634.

Ada Rydströms böcker

Ada Rydström

Ada Rydström känner nog många av er till. Hon bodde på Segersgärde på Norrlandet och är känd för sina lokalhistoriska böcker om Tjustbygden, som hon skrev i början av 1900-talet. Sju böcker blev det, utgivna 1907-1928. De heter "Boken om Tjust, del 1", "Boken om Tjust, del 2" osv.

Böckerna har jag läst i en del, de finns på biblioteket. Men det är först ganska nyligen som jag upptäckte att de har digitaliserats av Projekt Runeberg. Så nu kan du läsa allihop.

Även några andra av hennes andra böcker finns också hos Projekt Runeberg. Det är en skatt.

Ada Rydström föddes 1856 och dog 1932. Hon ärvde gården Segersgärde efter sina föräldrar, trots att hon hade flera bröder. De ville nog ägna sig åt annat. Gården hade hennes farfar ärvt 1849. Efter Ada Rydströms död kom den i familjen Elltorps ägo.

Segersgärde
Segersgärde på Ada Rydströms tid. Bild från "Boken om Tjust, del 1.

graven
Ada Rydström är begravd på gamla kyrkogården i Västervik, tillsammans med andra ägare av Segersgärde.

Gravstenar prövas

För ett par veckor sedan tittade jag till mina svärföräldrars grav på nya kyrkogården i Västervik. Allt var som det skulle, gravstenen stod kvar. Anledningen till att jag funderade på detta var att vi fått brev om att gravstenarnas stabilitet skulle prövas och att det kunde hända att vissa gravstenar inte skulle få stå kvar. Men makens föräldrars gravsten var alltså intakt.

Däremot var det andra gravstenar som tagits ner. Och så här verkar ske på många kyrkogårdar runt om i Sverige. Säkert minns också ni den tragiska olyckan på kyrkogården i Bollebygd 2011. I höstas inträffade en ny olycka där, men som tur var utan dödlig utgång.

Västerviks nya kyrkogård
Västerviks nya kyrkogård för ett par veckor sedan. Här har uppenbarligen gravstenarna inte varit säkra nog.

Västerviks nya kyrkogård
Det är nästan att man ser att en del gravstenar kanske inte står helt upprätt.

För släktforskare är gravstenarna ovärderliga och vi är många som både inventerar kyrkogårdarnas gravstenar och letar upp våra sedan länge döda släktingars gravar. Samtidigt har jag full förståelse för att säkerheten måste gå först.

Anna-Lena Hultman är en erfaren och kunnig släktforskare i Hössna i Västergötland (bl a författare till släktforskarförbundets handbok i emigrantforskning). Hon berättar i ett blogginlägg i förra veckan om hur hembygdsföreningen i Hössna tagit över skötseln av en del äldre gravar som står utan gravrättsinnehavare, så att gravarna kan finnas kvar även i framtiden. Hon visar också hur man där har lagt de riskfyllda gravstenarna på marken men ändå låter dem vara kvar. Kanske kommer man att göra så även på kyrkogårdarna i Tjust? Ett annat alternativ är att luta gravstenarna mot kyrkogårdsmuren. Då finns i alla fall gravstenarna kvar även om graven tagits i bruk vid en ny begravning.

Svartrå kyrkogård
Så här kan man också göra. Här är det gamla gravstenar som ställts upp mot kyrkogårdsmuren vid stigluckan till Svartrå kyrka i Halland.

Läs i gamla tidningar

Du har väl inte missat Kungliga Bibliotekets databas med inscannade svenska dagstidningar? Det är ett stort projekt som pågår nu där en donation på flera miljoner kronor gjort det möjligt att scanna in tidningssidor även från landsortstidningar. Än verkar inte Västerviks-Tidningen (Westerviks Weckoblad) vara inscannat men en hel del andra tidningar. Projektet pågår.

Här kan du söka: https://tidningar.kb.se/

Det som är så bra är att texten på tidningssidorna har tolkats och är sökbar. Det innebär att du kan söka på till exempel namn eller orter. Söker du på ett vanligt namn som Maria Svensdotter är det nog svårt att sovra bland alla träffar så då kan det vara bättre att försöka hitta andra sökord.

Tidningar publicerade till och med 1903 kan du se fritt på nätet. Det som publicerats därefter kan bara ses på Kungliga Bibliotket, universitetsbiblioteken och vissa folkbibliotek, på grund av upphovsrätten. Men det skrevs väldigt mycket i tidningarna fram till 1903.

Jag gjorde några lokala sökningar nu för att se vilka träffar jag skulle få. De ord jag sökt på är rödmarkerade på sidan och artikeln där orden förekommer är gulmarkerad. I de flesta fall. På en del sidor visas ingen markering på tidningssidan, då får man läsa och leta, förhoppningsvis framgår det av sammanhanget var du ska leta. Under varje tidningssida i träfflistan visas en del av texten där ordet ingår, det gör det lättare att förstå om det är vad du vill ha tag på eller inte.

Vimmerbyposten
En sökning på ordet Törnsfall gav bland annat den här träffen i Vimmerbyposten den 19 augusti 1902.

Kalmar Läns och Ölands Tidning
I Kalmar Läns och Ölands Tidning kunde man den 30 juni 1841 läsa om gården Kilmare nr 2 i Gladhammars socken som då skulle säljas på auktion. Här är inte sökordet (Kilmare) markerat. I annonsen ges en utförlig beskrivning av gården.

För Alla
Det fanns en tidning som hette För Alla och där skrevs det om en epidemi av nervfeber som bland annat drabbat Gladhammar och Hjorted. Artikeln var publicerad den 5 oktober 1895.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Sport

Politikerbloggar