Logga in
Logga ut

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Listan gjordes efter döden

Om du inte har släktforskat med hjälp av bouppteckningar än kan det verkligen rekommenderas. Bouppteckningar kan ge en bild av den dödes liv och familj.

Enligt lag ska en bouppteckning upprättas inom tre månader efter ett dödsfall. Så har det varit sedan 1734 men förr gjordes bouppteckningen oftast betydligt snabbare, ibland bara efter någon vecka. Men då begravdes man också mycket snabbare, ofta inom bara några dagar. Bouppteckningarna registrerades på härads- och rådhusrätterna och finns i dessa arkiv, sorterade någorlunda i tidsordning men inte sockenvis. Ibland finns det register att slå upp i, annars är det många sidor att leta bland. Alla äldre bouppteckningar är inte sparade och alla sparade är inte digitaliserade men det går troligen att att göra nedslag i en del av dina släktingarnas bouppteckningar.

I äldre bouppteckningar  gjorde mycket mer detaljerade listor över ägodelarna än vad som görs idag. Med lite tur kan du till och med få veta vad den dödes kor hette.

Läs mer om bouppteckningar i Rötterbloggen där jag berättar mer omdetta och ger fler exempel.

bouppteckning

Arrendatorn Adam Larsson i Himmelsrum utanför Gamleby dog den 31 juli 1860. Han hade uppenbarligen ägnat en del tid åt fiske och snickeri för i boet fanns flera fisknät och en hyvelbänk med "diverse snickarbråte". Bild från Arkiv Digital, Tjust häradsrätt (H) FIIIa:96 (1861-1861) Bild 68 / Sida 66.

 

bouppteckning

Under rubriken "Den avlidnes gångkläder" finns en detaljerad lista på den dödes kläder. Kyrkväktarens hustru Anna Svensdotter på Brinken i Hummelstad dog den 29 augusti 1829, 71 år gammal. Hon ägde bland mycket annat fyra tröjor, tre livstycken, en svart klänning och en vit klänning, och två förkläden. Bild från Arkiv Digital, Tjust häradsrätt (H) FIIIa:62 (1829-1829) Bild 41 / Sida 38.

 

Hitta emigrantens resa

Har du emigranter i släkten? Då kan du hitta emigrantfartygens passagerarlistor på nätet.

Från början seglade fartygen från Sverige till Amerika men sedan blev det vanligare att först resa till Hull i England och där ta tåget till Liverpool eller Southampton eller kanske någon annan hamn. Därifrån gick de stora atlantångarna över till Amerika. Inte bara till New York utan även till Boston, Philadelphia och Baltimore i USA och Quebec, Montreal och Halifax i Kanada. 1915 startade Svenska Amerikalinjen med trafik från Göteborg direkt till New York.

För att få veta när resan mellan England och Amerika skedde och med vilket fartyg kan du söka i Stephen Morse databas med arkivhandlingar från Ellis Island i New York 1892-1924 eller i hans andra databaser. De flesta är gratis men några är avgiftsbelagda. Skaffar du ett gratiskonto får du också tillgång till de avfotograferade passagerarlistorna och ofta även ett foto på fartyget.

passagerarlista

Jag sökte efter Anna Maria Hallberg från Gamleby som emigrerade till Amerika 1895. Hon fick ut sitt flyttbetyg den 21 juni och reste  ganska omgående till Göteborg och därifrån vidare med båt till England för drygt tre veckor senare steg hon i land i New York. Dit reste hon med fartyget Etruria från Liverpool och kom till New York den 15 juli. Hennes destination verkar ha varit Newport i Pennsylvania. Det visar resultatet av sökningen i Stephen Morses databas.

Passagerarlistor finns också hos Familysearch. För fartygen som emigranterna åkte med från svenska hamnar finns passagerarlistorna i polisarkiven hos Arkiv Digital.

Biskopen som anfader

Johannes Rudbeckius var biskop i Västerås från 1619 fram till sin död 1646. Många av er känner nog igen namnet från skolans historielektioner för han var en betydanden man under sin levnad och har starkt påverkat vår kyrko- och skolhistoria. Han är en av många förfäder till mina barn på deras pappas sida, tillsammans med hustrun Magdalena Hising. De fick elva barn tillsammans.

Johannes Rudbeckius
Johannes Rudbeckius står staty utanför domkyrkan i min nya hemstad Västerås. Han är mina barns farmors mormors morfars morfars mormors farfars far. 13 generationer bort, om jag räknat rätt.

En av de yngre biskopssönerna hette Paul och det är han som är mina barns förfader. Han föddes 1632 och blev häradshövding utanför Jönköping och assessor i Göta hovrätt, det vill säga bisittare till domaren. Paul var gift med Margareta Nentzelia och de fick 16 barn mellan 1655 och 1675. En av de yngre är Gustaf Rudebeck som föddes 1672. Paul Rudbeckius adlades 1675 och efternamnet ändrades då till Rudebeck. Gustaf blev kapten i armén och hade Kråkesjö säteri i Ljuders socken. I de trakterna stannade sedan släkten kvar och det har gått att följa denna släktgren ända fram till våra dagar.

Både biskopens och hustrun Magdalena Hisings släkt är kartlagd bakåt i flera generationer och tar oss bland annat till Danmark på 1400-talet. Det är långt före kyrkböckernas tid så där förlitar jag mig på andra släktforskare.

I förra veckan flyttade vi till Västerås. Jag har redan varit och hälsat på biskopen utanför domkyrkan. Där pågår nu en utställning om Johannes Rudbeckius och Magdalena Hising under sommaren och innan den är slut har jag tänkt att ordna en "släktträff" för mina barn och deras pappa där vi ser på utställningen och sedan går på Malins kafé vid domkyrkan, uppkallat efter Magdalena Hising som kallades Malin.

Den rike svenskamerikanen

När man släktforskar kan man hitta en del ovanliga uppgifter i arkivhandlingarna. Ett exempel på det är Hjorteds församlings dödbok F:3 (1912-1947). Den 1 november 1937 dog Johan Oskar Lindberg. Han var född den 19 april 1871 och alltså 66 år gammal. Han var amerikansk medborgare. Prästen har noterat att han dog på besök hemma hos sin syster Anna Lovisa Nilsson på Björkhult och att dödsorsaken var hjärtfel. Kanske fick han en hjärtinfarkt.

Vi får veta betydligt mer tack vare prästens anteckningar. Dels att han var född i Hjorted och vilka hans övriga syskon var, dels att han ägde en förmögenhet på 24000 kronor. Det var en mycket stor summa på den tiden. Men varför har prästen antecknat detta i dödboken? Var det något prästen tog reda på för att vara säker på att dödsboet skulle kunna betala för begravningen? Och varifrån kom informationen? I anslutning till uppgiften om hans förmögenhet finns datumet 8/11 37. Bouppteckning kan ju inte ha hunnit göras på en vecka.

Syskonen räknas upp och de som bodde i Sverige finns ju i de svenska kyrkböckerna. Men om en en nutida släkting släktforskar om den här familjen finns ytterligare en viktig uppgift, nämligen att en av syskonen, brodern Sigfrid Johnsson, också hade emigrerat för han bodde i Blomfield i Nebraska.

dödbok Hjorted
Prästens anteckning i Hjorteds församlings dödbok. Bildkälla: Arkiv Digital.

Johan Oskar hette Jonsson när han emigrerade i november 1891. Någon gång därefter bytte han namn till Lindberg. Det finns flera John Lindberg och Oscar Lindberg i amerikanska arkivhandlingar men vem är den rätte? Kanske vet du som läser detta mer om Johan Oskar Lindbergs liv efter emigrationen.

Tidning för medlemmar

Snart är nästa nummer av tidningen Wåra Rötter på väg till medlemmarna i Tjust Släktforskarförening. Den har jag haft förmånen att få medverka i sedan 2011. Som ni nog förstår är det väldigt roligt att göra tidning för släktforskare.

Det som är speciellt med det, till skillnad mot att skriva i en dagstidning som VT, är att nästan alla artiklar är tidlösa. Vi skriver ju om det som är historia, så det blir aldrig inaktuellt. Det kan vara bra ibland för en pressad tidningsredkatör som inte alltid får plats med allt i det aktuella numret. Då kan man spara det till nästa.

I det nummer som kommer ut nu i dagarna har jag skrivit om hur man hittar lagfarter i arkiven. De är intressanta och finns tillgängliga på Riksarkivets hemsida. Min redaktionskollega Ingegerd Hammarquist har tagit fram uppgifter från gården Snörums historia och skrivit en lång artikel om den. Gårdsarkivet förvaras på Landsarkivet i Vadstena där hon läst åtskilliga gamla handlingar, bland mycket annat en kopia av ett fastebrev från 1484. 1484! Ganska fantastiskt, tycker jag. Ett fastebrev är som en nutida lagfart.

WR

För den som är släkthistoriskt intressad finns det mycket att läsa i varje nummer av tidningen Wåra Rötter, det lovar jag. Blir du medlem i vår föreningen får du den i brevlådan fyra gånger per år.

Besök i en idyllisk bygd

Östantorp
Östantorps by.

Nyss hemkommen från Bråbygden utanför Kristdala. Dit måste ni åka! I Bråbygden ingår 16 mindre byar och gårdar i Kristdala socken. Här är odlingslandskapet bevarat sedan gamla tider och vi kan se hur det såg ut när våra förfäder levde.

En av dessa byar är Östantorp och en annan är Stora Bråbo. De ligger på ömse sidor om landsvägen och vid vägskälet mellan dem ligger en servering med övernattningsmöjligheter. Därför går det att åka dit och få sig något till livs och även stanna till nästa dag.

Vi är ett gäng släktforskare från Tjust Släktforskarförening som träffas två gånger om året, vår och höst, för att diskutera våra släktberättelser som vi håller på att skriva. Ni som släktforskar vet ju att man aldrig blir färdig...

Vårens utflykt gjorde vi idag till Bråbygden. Morgonens regnskur drog snabbt vidare och när vi kom fram hade vi strålande solsken. Som gjort för att se sig om i denna underbart vackra bygd. Sedan blev det lunch och fika  vid vägskälet.

Vi fick se en rest av det gamla Sverige, så som det såg ut på 1800-talet. De två byarna Östantorp och Stora Bråbo ser vid första anblicken inte ut att vara skiftade. Husen ligger tätt i bykärnan, intill hägnade mindre beteshagar och ängar. Och för Östantorp verkar det stämma, där finns bara en storskifteskarta från 1796. Vid storskiftet skiftades bara marken, inte byggnaderna. I Stora Bråbo genomfördes laga skiftet så sent som 1916 och man verkar då alltså inte ha skiftat ut hus och tomter.

Stora Bråbo
Stora Bråbo bykärna.


Det finns kor i byn.

storskifte
Kartan från storskiftet 1796 finns bland Lantmäteriets historiska kartor.

släktforskare
Släktforskare på utflykt. Vi hittade en mjölkpall i Östantorp att vila vid.

 

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Sport

Politikerbloggar