Logga in

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Magnus Härenstams härstamning

 

Skådespelaren Magnus Härenstam har gått bort, alldeles för tidigt. Kanske visste du som är från Västervik att han också är från Västervik? Han föddes på Västerviks lasarett den 19 juni 1941. På midsommarafton skulle han alltså ha fyllt 74 år.

SCB 1941
Magnus Härenstams födelse på Västerviks lasarett den 19 juni 1941. Han fick också namnen Johan och Herbert, som finns i hans släkt. Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949, SE/RA/420401/01/H 1 AA/3240 (1941).

Genom sin mor Elsa Malmberg har han sina rötter i Gamleby, åtminstone till mitten av 1700-talet. Elsa Malmberg föddes 1907 i Gamleby, dotter till Herbert Malmberg och hans hustru Sigrid Andersson. Fortfarande finns släkten Malmbergs möbelaffär kvar i Gamleby. Magnus Härenstams morbror Uno Malmberg donerade för länge sedan en stor summa pengar till kommunen för att bygga ett utsiktstorn vid museet. Det dröjde så länge innan det byggdes att Uno Malmberg hunnit gå ur tiden men Magnus Härenstam kom till Västervik och invigde det, i maj 1997 om jag minns rätt.

Vilka släktingar Magnus Härenstam har kvar i Gamleby i dag vet jag inte, men jag har följt hans släkt bakåt en tid. När Elsa föddes 1907 var hennes far målare och familjen bodde i fastigheten nr 39 Fridebo i köpingen. Hon hade en äldre syster och tre yngre bröder, födda mellan 1905 och 1917. Uno var hennes näst yngste bror.

Någon gång mellan 1926 och 1931 blev hennes far möbelhandlare. Man kan ana att han var framgångsrik för Elsa och hennes syskon studerar. Det var betydligt vanligare i välbärgade än i fattiga familjer. Två av syskonen blev tandläkare, storasyster Vanda Linnea och lillebror Uno. Elsa själv tog tre examina, först teolige kandidat 1933, sedan filosofie kandidat 1938 och slutligen filosofie magister. Efter sina studier i Lund arbetade hon som lärare, bland annat på folkhögskolan i Gamleby och som adjunkt vid Norrköpings Småskoleseminarium. 1939 gifte hon sig med Kurt Härenstam i hans hemförsamling Värnamo. Han var också filosofie kandidat och blev senare filosofie doktor och lektor. Två år senare föddes sonen Magnus i Västervik. Även Kurt Härenstams far var möbelhandlare.

vigsel 1939
Magnus Härenstams föräldrar vigdes 1939. Källa: Gamleby EI:5 (1927-1940) Bild 540 / sid 46, Arkiv Digital. Trots att de  gifte sig i Värnamo är det uppskrivet i Gamleby vigsellängd eftersom Elsa Malmberg var skriven här då.

Följer vi Elsa Malmbergs familj bakåt och håller oss till Gamlebyspåret så hamnar vi i torpet Jansbo under Rumma i Gamleby socken 1767. Det verkar vara första gången torpet är uppskrivet i husförhörslängden i Gamleby och kanske är det nytt då. Här bodde torparen Johan Nilsson och hans hustra Anna Bengtsdotter. Uppgifterna är sporadiska och några noteringar om födelseår och födelseplats finns inte så det är svårt att få fram varifrån de kom. Möjligen kan de vara 31 och 25 år gamla 1767. Året därpå, den 25 augusti 1768, föddes deras son Niclas, eller Nils som han senare kallades. När han bara var några år gammal dog hans far Johan. Nils blev så småningom också torpare i Jansbo och gifte sig med Maja Stina Karlsdotter från Lofta. De fick minst fyra barn mellan 1803 och 1815. Yngst var sonen Anders Peter, som 20 år gammal gifte sig med den två år äldre Brita Cajsa Lidberg från Åhagen i Ullevi. Hennes föräldrar var båtsmannen Nils Lidberg i Tjust båtsmanskompani och dennes hustru Katharina Månsdotter från Odensvi. Nils Lidberg var född i Horn 1770 och hade varit gift tidigare men hustrun dog 1811 efter ett som det verkar barnlöst äktenskap. Katharina Månsdotter kom som piga till båtsmannen efter hustruns död.

jansbo
Äldsta förekomsten jag hittat nu är i husförhörslängden 1767, Johan Nilsson och Annika (Anna) Bengtsdotter i Jansbo under Rumma. De är Magnus Härenstams morfars farfars fars föräldrar. Källa: Gamleby AI:3 (1758-1785) Bild 31 / sid 39, Arkiv Digital.

Lidberg
Födelsenotisen för Brita Cajsa Lidberg den 5 januari 1813. Källa: Gamleby C:4 (1795-1827) Bild 106 / sid 205, Arkiv Digital.

Anders Peter Nilsson och Brita Cajsa Lidberg bodde i Nystugan under Baldersrum när sonen Johan Alfred föddes i februari 1835. Det var han som i tjugoårsåldern tog sig namnet Malmberg. Vid den här tiden var det vanligt att ta sig ett nytt efternamn och det bestämde man själv, det var bara att säga till prästen att "nu heter jag Malmberg i stället". Vilket alltså Johan Alfred gjorde. Efter ett par år i Västervik kom han hem till familjen i Nystugan  1860, samma år som han gifte sig med Kristina Olofsdotter från Lofta. Paret fick sex barn fram till 1878. Näst äldst var sonen Herbert som föddes 1864, och som så småningom blev Magnus Härenstams morfar. Både Herbert och hans far Johan Alfred var målare. När Elsa Malmberg föddes 1907 bodde familjen på samma adress i Gamleby som hennes farföräldrar. Hos dessa finns också två av Elsas fars syskonbarn som fosterbarn hos sina morföräldrar. Två av hennes fars systrar hade fött barn utom äktenskapet.

Johan Alfred
Johan Alfred, som senare tog sig namnet Malmberg, föddes den 21 februari 1835. Källa: Gamleby C:5 (1828-1864) Bild 48 / sid 89, Arkiv Digital.

Herbert 1835
Magnus Härenstams morfar Herbert föddes den 28 maj 1864. Källa: Gamleby C:7 (1861-1868) Bild 35 / sid 61, Arkiv Digital.

Gamleby
Målaren Johan Alfred Malmberg i Gamleby och hans familj i husförhörslängden på 1890-talet. Källa: Gamleby AI:26 (1891-1895) Bild 198 / sid 455, Arkiv Digital.

Släkttrådarna i Lofta, Odensvi och Horn har jag inte följt ikväll, det får anstå till en annan gång. Jag undrar om Magnus Härenstam kände till det här, om någon i hans familj släktforskat? Kanske har han t o m varit med någon gång i "Vem tror du att du är?" på tv? Det vet jag inte. Själv har jag tittat i kyrkböckerna och när jag väl börjar är det svårt att sluta, för sådant här är ju så intressant.

 

Leta upp de gamla torpen

Att leta efter gamla torpställen är något som många släktforskare gör. Eftersom så många av oss har rötter bland torpare och så många av dessa gamla torp är borta idag. Många finns ju kvar som fritidshus, och då blir man glad, men de flesta är nog rivna och borta.

Även om huset inte längre finns kvar så finns oftast grundstenarna på plats, torpargrunden. Kansske revs huset och virket togs till vara, men stora stenar är ju svårare att flytta bort.

Så det man får rikta in sig på är att hitta stenarna från torpargrunden. Du ser dem när du upptäcker stenar på rad, med tydliga hörn. Ibland är det svårt att se, om de är överväxta.

Oftast är det en lite högra ansamling i ena hörnet eller änden av huset, där spismuren funnits. Det är inte ovanligt att det växer  träd just där, växtlighet trivs väl i aska.

Förra helgen var jag i Västergötland och letade efter torplämningar från min farfars släkt. När vi bodde på Helgerum hittade jag torplämningar på flera ställen där. Det var ju inte så att jag upptäckte dem, för några ingår i den torpinventering som hembygdsföreningen gjorde i slutet av 1900-talet, och de har fått skyltar, andra finns på platser som är kända. Men det är roligt att själv hitta sådana lämningar i skogen eller på ett öppet fält och fundera över de som bott där en gång i tiden.

Flivikedal
Resterna av grunden till Flivikedalstorpet på Helgerum.

Mörkvik
Mörkvikstorpet på Helgerum revs på 30-talet men plåthinken har nog hamnat där senare. Vid det här torpet finns en skylt uppsatt vid torpinventeringen.

Äntligen!

Äntligen har jag hittat en fängelskund i släkten! Bara ingift, men ändå. Annars har jag bara skötsamma torpare och bönder i min släkt, både på min mors och min fars sida.

Hos en kusin finns några bevarade brev till min farfar från hans syskon och hans far, sedan farfar blivit vuxen och gift sig med farmor. Hans mor var död men hans far och flera av syskonen bodde kvar i Vänersborgstrakten medan farfar flyttat ner till mellersta Halland, så de sågs inte så ofta. I ett av dessa brev berättar ena systern om den äldsta systerns död. Och nämner i förbifarten hennes make, som "sitter på Härlanda".

Härlanda var ju ett fängelse i Göteborg, i drift ända till 1997. Min fars faster Karin bodde i Göteborg och var gift med Robert Englund. Han dömdes den 21 juni 1928 till två år och två månaders fängelse för bedrägeri och förfalskning. Jag undrar vad han egentligen hade gjort? Kanske har någon i min släkt hört talas om detta och vet mer.

Tre veckor efter att domen fallit och han tagits in på Härlanda dog hans hustru Karin. Så vitt jag förstår av brevet fick inte maken permission till begravningen. Det dröjde till 1930 innan han blev fri. Hur det gick för honom sedan vet jag inte. Han levde till 1960 och gifte aldrig om sig.

Härlanda
Härlandafängelsets kyrkbok har digitaliserats av Arkiv Digital och där hittar jag min farfats svåger. Bildkälla: Arkiv Digital.

Hans fängelsetid hade jag aldrig fått veta om det inte nämnts i brevet. I församlingsböckerna i Göteborg på 1920-talet finns inga anteckningar om domen, annars är ju det vanligt i många kyrkböcker. Kanske slutade prästerna anteckna sådant när vi kommit in i mer moderna tider på 1900-talet.

Elli Pihlavas heroiska insats

Idag kom jag att tänka på Elli Pihlava. Ni som är sjöfartsintresserade känner kanske igen hennes namn. Det var Elli Pihlava som var kocka på kanalbåten Nils vid förlisningen innanför Stedsholmen i Västerviks skärgård 1929. Hon gjorde en heroisk insats och bidrog till att nästan alla ombord överlevde. Tack vare sitt mod och sin rådighet lyckades hon få sina arbetskamrater att hålla sig i rörelse ute på skäret dit de lyckatgs ta sig, och därmed överlevde alla utom en. En kvinna väl värd att minnas och påminnas om.


VT den 21 januari 1929.

På Klubb Maritims hemsida kan du läsa hela historien om förlisningen. Jag skrev artikeln 2009, när det hunnit gå 80 år. Nu är det mer än 90 år sedan den här dramatiska och förfärliga januarinatten.

Nu har jag hittat henne i Härnösands sjömanshusarkiv. Kvinnor blev inte inskrivna i sjömanshusen förrän efter 1934, men de mönstrades (registerades som arbetande ombord) och finns i mönstringsliggarna. Det är i mönstringsliggaren för 1926 som jag hittat henne:


Bildkälla: Arkiv Digital. Se bilden i större format här.

Den 29 april blev hon påmönstrad på motorfartyget Rikard från Oskarshamn. Hon arbetade som förestånderska, alltså tog hand om hushållet ombord, med 125 kronor i månadslön. Där arbetade hon hela sommaren och mönstrade av i Gävle den 3 september.

Befälhavare ombord var Per Wickenberg. Han var far till hennes son som fötts i december 1925. Elli var född 1906 i Esbo i Finland och bara 19 år när hon fick barn.  Barnet togs om hand av en familj i Stockholm när Elli arbetade till sjöss har hennes barnbarn berättat för mig. När jag arbetade med artikeln för tio år sedan blev jag mycket gripen av den unga Elli och letade upp hennes barnbarn. Då hade jag inte börjat släktforska men fick hjälp att hitta hennes familj.

Elli Pihlava hade börjat arbeta till sjöss när hon kom till Stockholm som 18-åring, berättade hennes barnbarn. Men i Finska församlingens församlingsbok står det att hon var modist.

Vid förlisningen 1929 var hon 22 år gammal. Tre år senare dog hon, i juli 1932, av tuberkulos. Sonen växte upp i fosterfamiljen och hade kontakt med sin far befälhavaren. Elli Pihlava är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.

Bland släktforskare i Borås

I helgen var jag på Släktforskardagarna, den årligigen återkommande mässan för släktforskare som i år hölls i Borås. Där arbetade jag i släktforskarförbundets monter, dvs Rötterbokhandeln. Det var verkligen roligt, så många möten med andra släktforskare, och även avlägsna släktingar.

Borås
Borås Släktforskarförening var huvudarrangör av mässan. Medlemmarna (i gula tröjor) har jobbat hårt, bl a med att ta emot alla besökare.

Borås
Mässan öppnade på lördagmorgonen och det blev snabbt fullt med folk i mässhallen. Bilden är från Rötterbokhandelns monter.

Borås
En av dem som drog mycket folk, både vid boksignering och på sin föreläsning, är Peter Sjölund som kommit ut med en ny bok om DNA-test.

Se fler bilder och läs mer om Släktforksardagarna här och här.

Bok för nybörjare

Till helgen är det släktforskarmässa i Borås och jag ska dit och jobba som vanligt, föär släktforskarförbundets räkning i Rötterbokhandeln. I år blir det extra roligt, eftersom jag skrivit en ny bok som jag ska signera på lördag eftermiddag. Om nu någon vill ha en författarsignatur...

Boken är en kursbok för nybörjarkurser och den börjar säljas på mässan i Borås. Den handlar förstås allra mest om hur man använder kyrkböckerna. Ett kapitel om mantalslängder finns med på slutet.

Läs artikel i VT.



Jag har försökt sätta mig in i hur det var när jag själv lärde mig släktforska för snart tio år sedan. Vad det var som gjorde att jag fann nycklarna, att jag begrep hur jag skulle göra. Numera sitter det i ryggraden att gå från födelsebok till husförhörslängd till vigselbok och dödbok. För nybörjaren är det ju inte självklart men detta hoppas jag att jag lyckas förmedla.

Jag är förstås både glad och hedrad av att ha fått uppdraget att skriva kursboken. Olle Söderström, som också medverkar i förbundets tidning Släkthistoriskt Forum, har gjort layouten och det har han gjort väldigt bra. Intrycket läsaren får betyder mycket.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Sport

Politikerbloggar