Logga in
Logga ut

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Magnus Härenstams härstamning

 

Skådespelaren Magnus Härenstam har gått bort, alldeles för tidigt. Kanske visste du som är från Västervik att han också är från Västervik? Han föddes på Västerviks lasarett den 19 juni 1941. På midsommarafton skulle han alltså ha fyllt 74 år.

SCB 1941
Magnus Härenstams födelse på Västerviks lasarett den 19 juni 1941. Han fick också namnen Johan och Herbert, som finns i hans släkt. Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949, SE/RA/420401/01/H 1 AA/3240 (1941).

Genom sin mor Elsa Malmberg har han sina rötter i Gamleby, åtminstone till mitten av 1700-talet. Elsa Malmberg föddes 1907 i Gamleby, dotter till Herbert Malmberg och hans hustru Sigrid Andersson. Fortfarande finns släkten Malmbergs möbelaffär kvar i Gamleby. Magnus Härenstams morbror Uno Malmberg donerade för länge sedan en stor summa pengar till kommunen för att bygga ett utsiktstorn vid museet. Det dröjde så länge innan det byggdes att Uno Malmberg hunnit gå ur tiden men Magnus Härenstam kom till Västervik och invigde det, i maj 1997 om jag minns rätt.

Vilka släktingar Magnus Härenstam har kvar i Gamleby i dag vet jag inte, men jag har följt hans släkt bakåt en tid. När Elsa föddes 1907 var hennes far målare och familjen bodde i fastigheten nr 39 Fridebo i köpingen. Hon hade en äldre syster och tre yngre bröder, födda mellan 1905 och 1917. Uno var hennes näst yngste bror.

Någon gång mellan 1926 och 1931 blev hennes far möbelhandlare. Man kan ana att han var framgångsrik för Elsa och hennes syskon studerar. Det var betydligt vanligare i välbärgade än i fattiga familjer. Två av syskonen blev tandläkare, storasyster Vanda Linnea och lillebror Uno. Elsa själv tog tre examina, först teolige kandidat 1933, sedan filosofie kandidat 1938 och slutligen filosofie magister. Efter sina studier i Lund arbetade hon som lärare, bland annat på folkhögskolan i Gamleby och som adjunkt vid Norrköpings Småskoleseminarium. 1939 gifte hon sig med Kurt Härenstam i hans hemförsamling Värnamo. Han var också filosofie kandidat och blev senare filosofie doktor och lektor. Två år senare föddes sonen Magnus i Västervik. Även Kurt Härenstams far var möbelhandlare.

vigsel 1939
Magnus Härenstams föräldrar vigdes 1939. Källa: Gamleby EI:5 (1927-1940) Bild 540 / sid 46, Arkiv Digital. Trots att de  gifte sig i Värnamo är det uppskrivet i Gamleby vigsellängd eftersom Elsa Malmberg var skriven här då.

Följer vi Elsa Malmbergs familj bakåt och håller oss till Gamlebyspåret så hamnar vi i torpet Jansbo under Rumma i Gamleby socken 1767. Det verkar vara första gången torpet är uppskrivet i husförhörslängden i Gamleby och kanske är det nytt då. Här bodde torparen Johan Nilsson och hans hustra Anna Bengtsdotter. Uppgifterna är sporadiska och några noteringar om födelseår och födelseplats finns inte så det är svårt att få fram varifrån de kom. Möjligen kan de vara 31 och 25 år gamla 1767. Året därpå, den 25 augusti 1768, föddes deras son Niclas, eller Nils som han senare kallades. När han bara var några år gammal dog hans far Johan. Nils blev så småningom också torpare i Jansbo och gifte sig med Maja Stina Karlsdotter från Lofta. De fick minst fyra barn mellan 1803 och 1815. Yngst var sonen Anders Peter, som 20 år gammal gifte sig med den två år äldre Brita Cajsa Lidberg från Åhagen i Ullevi. Hennes föräldrar var båtsmannen Nils Lidberg i Tjust båtsmanskompani och dennes hustru Katharina Månsdotter från Odensvi. Nils Lidberg var född i Horn 1770 och hade varit gift tidigare men hustrun dog 1811 efter ett som det verkar barnlöst äktenskap. Katharina Månsdotter kom som piga till båtsmannen efter hustruns död.

jansbo
Äldsta förekomsten jag hittat nu är i husförhörslängden 1767, Johan Nilsson och Annika (Anna) Bengtsdotter i Jansbo under Rumma. De är Magnus Härenstams morfars farfars fars föräldrar. Källa: Gamleby AI:3 (1758-1785) Bild 31 / sid 39, Arkiv Digital.

Lidberg
Födelsenotisen för Brita Cajsa Lidberg den 5 januari 1813. Källa: Gamleby C:4 (1795-1827) Bild 106 / sid 205, Arkiv Digital.

Anders Peter Nilsson och Brita Cajsa Lidberg bodde i Nystugan under Baldersrum när sonen Johan Alfred föddes i februari 1835. Det var han som i tjugoårsåldern tog sig namnet Malmberg. Vid den här tiden var det vanligt att ta sig ett nytt efternamn och det bestämde man själv, det var bara att säga till prästen att "nu heter jag Malmberg i stället". Vilket alltså Johan Alfred gjorde. Efter ett par år i Västervik kom han hem till familjen i Nystugan  1860, samma år som han gifte sig med Kristina Olofsdotter från Lofta. Paret fick sex barn fram till 1878. Näst äldst var sonen Herbert som föddes 1864, och som så småningom blev Magnus Härenstams morfar. Både Herbert och hans far Johan Alfred var målare. När Elsa Malmberg föddes 1907 bodde familjen på samma adress i Gamleby som hennes farföräldrar. Hos dessa finns också två av Elsas fars syskonbarn som fosterbarn hos sina morföräldrar. Två av hennes fars systrar hade fött barn utom äktenskapet.

Johan Alfred
Johan Alfred, som senare tog sig namnet Malmberg, föddes den 21 februari 1835. Källa: Gamleby C:5 (1828-1864) Bild 48 / sid 89, Arkiv Digital.

Herbert 1835
Magnus Härenstams morfar Herbert föddes den 28 maj 1864. Källa: Gamleby C:7 (1861-1868) Bild 35 / sid 61, Arkiv Digital.

Gamleby
Målaren Johan Alfred Malmberg i Gamleby och hans familj i husförhörslängden på 1890-talet. Källa: Gamleby AI:26 (1891-1895) Bild 198 / sid 455, Arkiv Digital.

Släkttrådarna i Lofta, Odensvi och Horn har jag inte följt ikväll, det får anstå till en annan gång. Jag undrar om Magnus Härenstam kände till det här, om någon i hans familj släktforskat? Kanske har han t o m varit med någon gång i "Vem tror du att du är?" på tv? Det vet jag inte. Själv har jag tittat i kyrkböckerna och när jag väl börjar är det svårt att sluta, för sådant här är ju så intressant.

 

Den rike svenskamerikanen

När man släktforskar kan man hitta en del ovanliga uppgifter i arkivhandlingarna. Ett exempel på det är Hjorteds församlings dödbok F:3 (1912-1947). Den 1 november 1937 dog Johan Oskar Lindberg. Han var född den 19 april 1871 och alltså 66 år gammal. Han var amerikansk medborgare. Prästen har noterat att han dog på besök hemma hos sin syster Anna Lovisa Nilsson på Björkhult och att dödsorsaken var hjärtfel. Kanske fick han en hjärtinfarkt.

Vi får veta betydligt mer tack vare prästens anteckningar. Dels att han var född i Hjorted och vilka hans övriga syskon var, dels att han ägde en förmögenhet på 24000 kronor. Det var en mycket stor summa på den tiden. Men varför har prästen antecknat detta i dödboken? Var det något prästen tog reda på för att vara säker på att dödsboet skulle kunna betala för begravningen? Och varifrån kom informationen? I anslutning till uppgiften om hans förmögenhet finns datumet 8/11 37. Bouppteckning kan ju inte ha hunnit göras på en vecka.

Syskonen räknas upp och de som bodde i Sverige finns ju i de svenska kyrkböckerna. Men om en en nutida släkting släktforskar om den här familjen finns ytterligare en viktig uppgift, nämligen att en av syskonen, brodern Sigfrid Johnsson, också hade emigrerat för han bodde i Blomfield i Nebraska.

dödbok Hjorted
Prästens anteckning i Hjorteds församlings dödbok. Bildkälla: Arkiv Digital.

Johan Oskar hette Jonsson när han emigrerade i november 1891. Någon gång därefter bytte han namn till Lindberg. Det finns flera John Lindberg och Oscar Lindberg i amerikanska arkivhandlingar men vem är den rätte? Kanske vet du som läser detta mer om Johan Oskar Lindbergs liv efter emigrationen.

Tidning för medlemmar

Snart är nästa nummer av tidningen Wåra Rötter på väg till medlemmarna i Tjust Släktforskarförening. Den har jag haft förmånen att få medverka i sedan 2011. Som ni nog förstår är det väldigt roligt att göra tidning för släktforskare.

Det som är speciellt med det, till skillnad mot att skriva i en dagstidning som VT, är att nästan alla artiklar är tidlösa. Vi skriver ju om det som är historia, så det blir aldrig inaktuellt. Det kan vara bra ibland för en pressad tidningsredkatör som inte alltid får plats med allt i det aktuella numret. Då kan man spara det till nästa.

I det nummer som kommer ut nu i dagarna har jag skrivit om hur man hittar lagfarter i arkiven. De är intressanta och finns tillgängliga på Riksarkivets hemsida. Min redaktionskollega Ingegerd Hammarquist har tagit fram uppgifter från gården Snörums historia och skrivit en lång artikel om den. Gårdsarkivet förvaras på Landsarkivet i Vadstena där hon läst åtskilliga gamla handlingar, bland mycket annat en kopia av ett fastebrev från 1484. 1484! Ganska fantastiskt, tycker jag. Ett fastebrev är som en nutida lagfart.

WR

För den som är släkthistoriskt intressad finns det mycket att läsa i varje nummer av tidningen Wåra Rötter, det lovar jag. Blir du medlem i vår föreningen får du den i brevlådan fyra gånger per år.

Besök i en idyllisk bygd

Östantorp
Östantorps by.

Nyss hemkommen från Bråbygden utanför Kristdala. Dit måste ni åka! I Bråbygden ingår 16 mindre byar och gårdar i Kristdala socken. Här är odlingslandskapet bevarat sedan gamla tider och vi kan se hur det såg ut när våra förfäder levde.

En av dessa byar är Östantorp och en annan är Stora Bråbo. De ligger på ömse sidor om landsvägen och vid vägskälet mellan dem ligger en servering med övernattningsmöjligheter. Därför går det att åka dit och få sig något till livs och även stanna till nästa dag.

Vi är ett gäng släktforskare från Tjust Släktforskarförening som träffas två gånger om året, vår och höst, för att diskutera våra släktberättelser som vi håller på att skriva. Ni som släktforskar vet ju att man aldrig blir färdig...

Vårens utflykt gjorde vi idag till Bråbygden. Morgonens regnskur drog snabbt vidare och när vi kom fram hade vi strålande solsken. Som gjort för att se sig om i denna underbart vackra bygd. Sedan blev det lunch och fika  vid vägskälet.

Vi fick se en rest av det gamla Sverige, så som det såg ut på 1800-talet. De två byarna Östantorp och Stora Bråbo ser vid första anblicken inte ut att vara skiftade. Husen ligger tätt i bykärnan, intill hägnade mindre beteshagar och ängar. Och för Östantorp verkar det stämma, där finns bara en storskifteskarta från 1796. Vid storskiftet skiftades bara marken, inte byggnaderna. I Stora Bråbo genomfördes laga skiftet så sent som 1916 och man verkar då alltså inte ha skiftat ut hus och tomter.

Stora Bråbo
Stora Bråbo bykärna.


Det finns kor i byn.

storskifte
Kartan från storskiftet 1796 finns bland Lantmäteriets historiska kartor.

släktforskare
Släktforskare på utflykt. Vi hittade en mjölkpall i Östantorp att vila vid.

 

Lars Perssons gamla bibel vill hem

Det här skrev vi om i Tjust släktforskarförenings medlemstidning Wåra Rötter i vintras. Men ingen har hört av sig så jag gör ett nytt försök.

Är du släkt med Lars Persson Lindgren född den 5 februari 1775 i Vallemåla i Dalhem? I så fall kanske du vill ha den här gamla familjebibeln? Bibeln finns idag hemma hos släktforskaren Bo Rylander i Falkenberg. Han har hört av sig till Wåra Rötter och vill gärna komma i kontakt med efterlevande till denne Lars Persson Lindgren för att lämna tillbaka bibeln.

I husförhörslängden 1774-1783 för Dalhem finns Lars i sin familj i Vallemåla. Föräldrarna hette Per Jonsson och Kerstin Larsdotter. Lars hade flera syskon, bland annat lillebror Per som senare tog över gården. Lars dog den 7 januari 1844.

Han köpte bibeln 1801 av bokbindare Hjorter i Västervik. Den kostade fem riksdaler och Lars verkar ha varit mycket nöjd med sitt köp enligt vad han skrivit på ett försättsblad.

Skriv en kommentar här om du känner till något om familjen.

gammal bibel

gammal bibel
Lars Persson har själv skrivit i sin bibel.

gammal bibel

 

Gladhammar var största socknen

Att Gladhammar är en gammal socken i Tjust och fanns som församling redan under tidig medeltid, det har jag vetat länge. På 1980-talet bodde jag i Gladhammars församling, på norra sidan om Verkebäcksviken. När vi skulle rösta i valet 1985 eller om det var valet efter, då tog vi båten över viken till Gunnebo för att lägga våra röster i Folkets hus där. Då insåg jag hur man förr färdades lättare över vatten än på land. Idag tycker vi att något är nära om vi kan köra dit relativt snabbbt med bil men några generationer tillbaka var det enklare att ta båten misstänker jag.

Så att Gladhammar är en stor socken förstod jag då, men det var innan jag visste att Västrum hört ihop med Gladhammar och utgjort en ännu större socken en gång i tiden, den största i Tjust. Från början omfattade Gladhammar området ända ut till havet. Västrums socken bröts ur Gladhammar 1622 och bildade egen församling. Även en stor del av det som idag är Västerviks stad ingick i Gladhammars socken.

Gladhammars kyrka
Gladhammars kyrka är väldigt stor för att vara en landsortskyrka. Här är mitt äldsta barnbarn utanför kyrkan föR några år sedan. Eget foto.

De flesta av er har nog sett den stora kyrkan i Gladhammar när ni passerat på E22 söderut. Den kyrkan är förhållandevis ny.
Den gamla kyrkan i Gladhammar var en medeltida träkyrka som ersattes 1886 av den nuvarande. Dagens gravkapell ligger på samma plats som den gamla kyrkan.

tavla Gladhammars kyrka
Inne i kyrkanhänger den här målningen av gamla kyrkan och klockstapeln.


Gladhammars gamla kyrka
Kyrkan och dess omgivning med klockstapel 1634. Foto efter teckning ur Rhezelius: Ölandz Runstenar 1634.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

Bloggar

Sport

Politikerbloggar