Logga in
Logga ut

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Pension nu och då

Idag är jag inne på VT och jobbar och har i eftermiddag intervjuat en person som går i pension. Han är brandman och blir 59 till hösten berättade han. Brandmän kan gå i pension vid 58.

Här om dagen var vi några släktforskare som träffades och kom att tala om pensioner förr i tiden, och undantag dess för innan. En hade en ana som i början av 1900-talet hade fått ansöka om pension efter ett långt arbetsliv. Då fick man det inte bara för att man blev gammal.

Tidigare var det undantag som gällde.

Så gott som alla släktforskare lär stöta på anor som är noterade som undantagshjon på ålderns höst. Undantagshjon innebar att man inte längre ägde sin gård eller sitt torp utan att någon annan tagit över. Oftast var det en son med familj, eller en dotter och måg. Då skrevs ett kontrakt där det tydligt anges hur många tunnor säd de gamla skulle ha, hur mycket rovor och annat från trädgården, hur mycket ost med mera. Och givetvis vilken bostad de hade rätt till, plus ved som oftast skulle vara inburen enligt kontraktet. Levde de gamla föräldrarna länge kunde det bli ett stort åtagande.helsingborgs dagblad

På Blekinge museums hemsida finns ett exempel på hur det kunde gå till. Läs också på Helsingsborgs Dagblad om undantagskontrakt. Där finns bilden till höger.

Man kunde också sälja sin gård till någon utomstående och bo kvar på undantag. Då var det de nya köparna som fick ta hand om och sörja för de gamla ägarna. Om en son eller dotter tog över, och sedan sålde gården, följde undantaget med gården. 

pension

Så var det när Karl Oskar och Kristina emigrerade till Amerika, om jag minns rätt. Karl Oskars gamla föräldrar bor kvar på undantag på gården.

Undantaget var gamla tiders pension. 

Allmän folkpension fick vi i Sverige 1913 men den var då så låg att de flesta hade svårt att leva på den. 

Säkert är det många av er som sett den här affischen från valet 1958, då ATP-frågan var stor. 1960 infördes allmän tjänstepension.

Svenskarnas etniska rensning

Sven Edvin Salje

Är du släktforskare och inte har läst Sven Edvin Saljes böcker uppmanar jag dig att göra det. Han har skrivit flera historiska romaner med stor verklighetsbakgrund, bland annat tre om tiden i slutet av 1600-talet. De utspelar sig i Blekinge decennierna efter att Blekinge blev svenskt och de handlar om människorna i denna gränsbygd.

Svenskarna bedrev på olika sätt etnisk rensning i de tidigare danska landskapen i syfte att försvenska folket där. I mina hemtrakter i Halland blev folk också illa utsatta i gränsbygderna, framför allt de som bodde i närheten av den tidigare riksgränsen. Krig härjade och både danska och svenska härar drog fram, skövlade, brände och våldtog. Så som sker idag på andra håll i världen.

Sven Edvin Salje fick beröm under sin levnad för sin historiska korrekthet i böckerna och det märks att han forskat i arkiven innan han skrev.

Läs mer om hans böcker i mitt inlägg i Rötterbloggen idag.

Julklappar för släktforskare

God Jul!

Jag önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt Släktforskarår! Nu ska jag hela helgen ägna mig åt de levande i stället för de döda.

Dessutom glädjer jag mig åt de två fina julklappar vi släktforskare fått så här inför julen: en komplett Sveriges dödbok för åren 1860-2016 och ett nytt register hos Arkiv Digital för folkräkningen 1940.

Med hjälp av dödboksdatabasen kan vi hitta folk som försvunnit från kyrkböckerna, vilket inte är så ovanligt när flyttlängder saknas i början och mitten av 1800-talet. Många av dem som dog var ju över 60 år och alltså födda på 1700-talet så det är ett bra hjälpmedel. Givetvis gäller som alltid att kolla originalkällan också. Men hittar du i dödboken en person du tappat bort så ser du ju i vilken socken du ska återuppta sökandet. Registreringen har gjorts av en mängd släktforskare runt om i landet och nu är de redan igång med åren 1830-1859, som ska vara klart om några år. Det tackar jag för, då blir det ännu bättre.

Med folkräkningen 1940 blir det lättare att spåra släktingar under 1900-talet. Många församlingsböcker från 30- och 40-talen är fortfarande inte digitaliserade eftersom de sträcker sig in över sekretessgränsen på 70 år. Nu finns folkräkningarna 1940, 1950, 1960, 1975 och 1985 hos Arkiv Digital. Folkräkningarna 1970, 1980 och 1990 finns att köpa på usb/cd hos släktforskarförbundet och Riksarkivet och planer finns på att vi också ska få tillgång till 2000 och 2010 på samma sätt så småningom, om några år.

Och efter nyår publicerar Riksarkivet 1948 års födda, vigda och döda från SCB:s register. Det finns goda förutsättningar för fortsatt släktforskning.

De rymde i Solstadström 1887

Vad hände ombord på briggen Bazar 1887? Tre sjömän ombord rymde i Solstadströms hamn. Jag undrar varför. Den ene av dem var en erfaren matros, de andra två var lite yngre. Att sjömän rymnde hände då och då, men oftare i utländsk hamn tror jag, och troligen också oftast på första eller andra resan, när sjömannen insåg att sjömanslivet inte var vad han hade tänkt sig. Att de var tre som rymde och i olika åldrar antyder att det kan ha varit bråk ombord, eller missnöje med befälet. Eller så var det något helt annat som låg bakom. Fartyget var på väg till Storbritannien.

De tre rymlingarna var matrosen Johan August Gustafsson, född 1857 i Oskarshamn, lättmatrosen Samuel Stefan Christian Mathold, född 1865 i Oskarshamn och lättmatrosen Carl Emil Petersson, född 1870 i Gårdsby utanför Växjö. De rymde tillsammans natten till den 14 augusti 1887 och lämnade då kvar sina sjöfartsböcker. Redan den 15 augusti gjordes en efterlysning av de tre och denna skickades ut till sjömanshusen, troligen till alla sjömanshus i Sverige. I efterlysningen från kaptenen Axel Johansson skriver han "Med anmälan härom får jag ödmjukligen anhålla om sjömanshusens benägna hjelp för att få desse rymmare gripna och inställda ombord för befordran till laga näpst". Det var ord och inga visor minsann!


Bild ovan från Arkiv Digital.

Styrman ombord på briggen Bazar var Carl Gottfrid Tingberg från Västervik, de flesta övriga kom från Oskarshamn.

Johan August Gustafsson hade gått till sjöss 1878 och började sin yrkesbana som kock på skonerten Ali. Kanske blev han sedan kockjungman, innan han blev jungman och lättmatros och efter några år matros på Bazar. Samuel Stefan Christian Mathold skrev in sig i sjömanshuset i Oskarshamn 1885 och hade gjort tre resor på andra fartyg innan han kom till Bazar som lättmatros.  För Carl Emil Petersson verkar det ha varit första resan, han var bara 16 år när han rymde från Bazar. Gustafsson och Mathold hade båda mönstrat på samma dag, den 13 augusti. Kanske hade Petersson också gjort det.

Både Gustafsson och Mathold avfördes från sjömanshuset i Oskarshamn efter rymningen och förmodligen även Petersson.

Men Carl Emil Petersson gick till sjöss igen året därpå, då blev han inskriven i sjömanshuset i Gävle den 20 juni, fast han bodde hos sin mor i Växjö. Kanske hade han då fått sitt straff, vad det nu kunde bestå av, eller så hade sjömanshusföreståndaren i Gävle inte uppmärksammat efterlysningen. Senare bytte han efternamn till Nilsson, samma som hans far hade, och skrev in sig på sjömanshuset i Malmö 1891. Där blev han avförd efter en ny rymning tre månader efter påmönstring. 1915 överfördes han till obefintlighetsboken i Växjö församling och där stod han kvar vid folkräkningen 1930. Han finns inte i Sveriges dödbok, senaste versionen.

Johan August Gustafsson gick i land efter rymningen 1887 och bodde hemma hos sin mor i Oskarshamn men vad han livnärde sig på då förtäljer inte församlingsboken. Efter sekelskiftet blev han sjöman igen och mellan 1909 och 1920 stod han inskriven i obefintlighetsboken så kanske rymde han igen och tog hyra på ett utländskt fartyg eller höll sig borta på annat sätt. 1920 gick han iland igen och blev arbetare, först i Vena, sedan i Hultsfred och så i Lönneberga 1931. Där har prästen antecknat honom som sinnessjuk och att han bodde på Lugnet i Vimmerby. Var Lugnet någon form av vårdhem? Där dog han 1939.

Samuel Stefan Christian Mathold skrevs in i Oskarshamns sjömanshus på nytt 1888. På hösten 1890 var han hemma hos sin mor i Oskarshamn och där dog han i lungsot den 2 september, 25 år gammal.

Sjömanshusens digitaliserade arkivhandlingar är inte heltäckande och det går inte att få en entydig bild av dem.

Briggen Bazar ägdes av Olof Wingren i Oskarshamn, redare och skeppare. Bazar var byggd i Damgarten och inköpt från Rostock 1878. 1888, året efter rymningarna, såldes Bazar till Karlskrona. Fartyget var på 204 ton. Läs om Wingren i Länspumpen.

Solstadström
Solstadströms hamn 1908. Bild från artikel i VT 2014 om Solstadströms hamn.

Listan gjordes efter döden

Om du inte har släktforskat med hjälp av bouppteckningar än kan det verkligen rekommenderas. Bouppteckningar kan ge en bild av den dödes liv och familj.

Enligt lag ska en bouppteckning upprättas inom tre månader efter ett dödsfall. Så har det varit sedan 1734 men förr gjordes bouppteckningen oftast betydligt snabbare, ibland bara efter någon vecka. Men då begravdes man också mycket snabbare, ofta inom bara några dagar. Bouppteckningarna registrerades på härads- och rådhusrätterna och finns i dessa arkiv, sorterade någorlunda i tidsordning men inte sockenvis. Ibland finns det register att slå upp i, annars är det många sidor att leta bland. Alla äldre bouppteckningar är inte sparade och alla sparade är inte digitaliserade men det går troligen att att göra nedslag i en del av dina släktingarnas bouppteckningar.

I äldre bouppteckningar  gjorde mycket mer detaljerade listor över ägodelarna än vad som görs idag. Med lite tur kan du till och med få veta vad den dödes kor hette.

Läs mer om bouppteckningar i Rötterbloggen där jag berättar mer omdetta och ger fler exempel.

bouppteckning

Arrendatorn Adam Larsson i Himmelsrum utanför Gamleby dog den 31 juli 1860. Han hade uppenbarligen ägnat en del tid åt fiske och snickeri för i boet fanns flera fisknät och en hyvelbänk med "diverse snickarbråte". Bild från Arkiv Digital, Tjust häradsrätt (H) FIIIa:96 (1861-1861) Bild 68 / Sida 66.

 

bouppteckning

Under rubriken "Den avlidnes gångkläder" finns en detaljerad lista på den dödes kläder. Kyrkväktarens hustru Anna Svensdotter på Brinken i Hummelstad dog den 29 augusti 1829, 71 år gammal. Hon ägde bland mycket annat fyra tröjor, tre livstycken, en svart klänning och en vit klänning, och två förkläden. Bild från Arkiv Digital, Tjust häradsrätt (H) FIIIa:62 (1829-1829) Bild 41 / Sida 38.

 

Flest oäkta barn i norra Tjust

I södra Tjust var 6,89 procent av de födda barnen utomäktenskapliga medan 10,32 procent av barnen i norra Tjust var utomäktenskapliga. Barn som på den tiden kallades oäkta.

Siffrorna gäller för perioden 1901-1910 och kommer från en samtida rapport från Statistiska Centralbyrån (SCB). I Västerviks stad var under samma period 9,49 procent av de nyfödda barnen utomäktenskapliga.

Frågan är varför andelen utomäktenskapliga barn var så pass mycket lägre i södra delen av vår bygd än i norra delen. Folkmängden var ungefär densamma i de två häradena, 19 244 personer i Norra Tjusts härad och 20 357 personer i Södra Tjusts härad. Detta är medelfolkmängd under perioden. I södra Tjust föddes alltså betydligt högre andel barn inom äktenskapet än i norra Tjust. Detta gäller bara landsbygden. I hela riket var siffran omkring 13 procent vid samma tid.

I stan var medelfolkmängden 9060 personer, det föddes 2412 barn varav 229 av ogifta mödrar, vilket är 9,49 procent.

Dessa lokala siffror finns i SCB-rapporten på sidan 92. Klicka här för att komma till rapporten, som är en pdf-fil publicerad av SCB. Där finns mycket mer uppgifter om utomäktenskapligt födda barn i Sverige från 1751 till 1914.


Okänt barn. Foto: Johan Johansson, 1917. Bildkälla: Bohusläns Museum.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar