Logga in

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Sjömannen dog i havet

För snart 84 år sedan kunde man läsa denna artikel i Västerviks-Tidningen, närmare bestämt fredagen den 4 mars 1932:

Anledningen till ”Idas” undergång är svårförklarlig

Lasten väl stuvad vid avgången från Visb

STOCKHOLM i dag (Press): Kommerskollegii sjötekniska konsulent kapten M. Frankman har nu verkställt undersökning rörande stockholmsskonerten Idas förolyckande i början av december på resa från Visby till Stockholm, därvid hela besättningen – fem man, hemmahörande i Västervik, Stockholm och Rådmansö – omkom.

Därvid har framgått, att lasten vid avseglingen från Visby bestod av 136 ton potatis i säckar i rummet och 182 tomfat av järn på däck, med vilken last fartyget var jämförelsevis lätt lastad. Den 4 dec. på förmiddagen skedde avgången från Visby. Ett par dagar därefter anträffades en del tomfat och den 9 dec. befälhavaren, kapten L. E. Carlströms lik å holmen Mellsten, belägen öster om ledfyren Måsknuf.

Orsaken till olyckan har ej med säkerhet kunnat utredas. Vittnen från Visby ha förklarat, att däckslasten överhuvudtaget varit ovanligt väl stuvad och att fartyget ej legat djupare än vanligt. Den mest sannolika orsaken torde emellertid få anses ha varit att fartyget under dålig sikt fått grundkänning vid skären öster om Landsort och vattenfyllts samt gått till botten på djupt vatten.

En av de omkomna kom från Västervik. Han hette Sven Gustaf Elis Jansson, var född den 12 januari 1912 och bodde på Kristinelund 2 med sina föräldrar. Hans far var byggnadssnickare och hette Karl Gustaf Arvid Jansson, född 1883 i Lofta. Hans mor hette Konstantia Maria Svensson och var nio år yngre än sin make, född 1892 i Västervik.

Sven var deras enda barn. Tänk att mista sitt enda barn på detta sätt!

Jag föreställer mig hur oroliga föräldrarna kan ha varit när han gick till sjöss 19 år gammal. Det var inte ovanligt att pojkar gav sig ut på havet redan som 15-åringar och jag tror att föräldrarna därhemma alltid gick med en viss oro inombords, fast man kanske inte yppade det.

dödboken Västervik
Prästens notering i Västerviks församlings dödbok. Bild från Västervik (H) F:6 (1926-1938) Bild 115 / Sida 107, Arkiv Digital.

Det dröjde uppenbarligen ett tag innan underrättelsen om sonens död nådde hemorten. Enligt dödboken kom ett meddelande från rederiet så sent som den 15 februari 1932, efter mer än två månader. Men föräldrarna hade helt säkert läst nyheten om S/S Idas förlisning långt innan dess.

Ida var ett litet fartyg, en motorskonert på bara 200 dödvikston. Hon byggdes i Holland 1898 och fick då heta S/S Rensina men efter en försäljning till Tyskland 1909 ändrades namnet till Mathilde. Ett år senare fick hon svensk ägare, Rederi AB Unda i Göteborg, och sitt sista namn Ida. Därefter såldes fartyget inte mindre än tio gånger. Från april 1931 hette redaren Johan Gustaf Johansson och kom från Stockholm. Tyvärr finns det ingen bild på fartyget. Alla uppgifter kommer från Fakta om fartyg.

Hur det kommer sig att Sven Jansson blev sjöman ombord på S/S Ida vet jag inte. Han var aldrig inskriven i Västerviks sjömanshus utan står som tegelbruksarbetare enligt församlingsboken. Kanske behövde han inte mönstras för att fartyget var så litet? Eller så var han bara med som någon slags hjälpreda och därför inte mönstrad ombord.

Sven Jansson föddes i Gagersrum i Törnsfall. Då arbetade hans far på tegelbruket. När Sven var fyra år flyttade familjen till Gäddeglo och Karl Gustaf Jansson blev stenarbetare hos Bröderna Flink. 1930 flyttade de in till Västervik. Sonen Sven var då 18 år och följde med. Några fler barn fick de inte, trots att föräldrarna var relativt unga. Maria var bara 19 år när hon gifte sig med Karl Gustaf 1911. Trots att ingen av dem var född i Törnsfall hade de båda två sina föräldrar och syskon där. Maria på Grantorpet, ett torp under Källsåker. Karl Gustaf i Gagersrum där hans far var arrendator.

Törnsfall församlingsbok
Familjen i Törnsfalls församlingsbok på 1910-talet. Bild från Västervik (H) F:6 (1926-1938) Bild 115 / Sida 107, Arkiv Digital.

Det verkar som om Maria dog någon gång mellan 1939 och 1945. Församlingsboken för Västervik tar slut 1939 och i folkräkningen 1950 finns hon inte med. Då är Karl Gustaf omgift sedan december 1946.

Sandalia
Huset ovan är troligen torpet Sandalia i Gäddeglo där familjen bodde från 1916. Foto: Kent von der Geest.

Jag känner inte till den här familjen alls, inte mer än det jag läst från arkivhandlingarna. Kanske är det någon av er läsare som är släkt med dem och vet mer.

Artikeln i Västerviks-Tidningen 1932 har hittats av Håkan Karlsson, ordförande i Klubb Maritim Westervik.

Bok för nybörjare

Till helgen är det släktforskarmässa i Borås och jag ska dit och jobba som vanligt, föär släktforskarförbundets räkning i Rötterbokhandeln. I år blir det extra roligt, eftersom jag skrivit en ny bok som jag ska signera på lördag eftermiddag. Om nu någon vill ha en författarsignatur...

Boken är en kursbok för nybörjarkurser och den börjar säljas på mässan i Borås. Den handlar förstås allra mest om hur man använder kyrkböckerna. Ett kapitel om mantalslängder finns med på slutet.

Läs artikel i VT.



Jag har försökt sätta mig in i hur det var när jag själv lärde mig släktforska för snart tio år sedan. Vad det var som gjorde att jag fann nycklarna, att jag begrep hur jag skulle göra. Numera sitter det i ryggraden att gå från födelsebok till husförhörslängd till vigselbok och dödbok. För nybörjaren är det ju inte självklart men detta hoppas jag att jag lyckas förmedla.

Jag är förstås både glad och hedrad av att ha fått uppdraget att skriva kursboken. Olle Söderström, som också medverkar i förbundets tidning Släkthistoriskt Forum, har gjort layouten och det har han gjort väldigt bra. Intrycket läsaren får betyder mycket.

Från Västervik till Västerås 1687

Hans Bartels föddes i Västervik 1664 och dog i Västerås 1742. Han är en av flera historiska personer som flyttat från Västervik till Västerås och som jag upptäckt sedan jag själv i sommar gjort samma resa med mitt flyttlass.

I Västerås läser jag om stadens historia, bl a en bok av historikern Ruth Hedlund som gjort en djupdykning i Västerås befolkning i slutet av 1600-talet. Här nämner hon Hans Bartels från Västervik. Han ska ha kommit till Västerås 1687 där han blev tullinspektor för sjötullen. Västerås äldsta bevarade husförhörslängd är från 1697-1707 och här finns han bosatt vid Sjötullen:

hfl
Hans Bartels är uppskriven varje år som husförhör skett. Under honom finns hustrun Anna Catharina Adrian. Bildkälla: Arkiv Digital.

hfl
I nästa husförhörslängd från 1707-1739 finns även barnen och tjänstefolket med. Bildkälla: Arkiv Digital.

karta
På kartan över Västerås från 1688 finns en tullstuga längst ut i hamnen i Mälaren. Troligen var det här, eller alldeles i närheten av sitt arbete, som han bodde. Utsnitt av en karta från Västervås kommuns webbplats. Se hela kartan.

Hans Bartels släkt är utforskad av flera släktforskare, bl a av den kunnige Mattias Loman som publicerat släkten Bartels släkthistoria. Här läser jag att Hans Bartels först var gift med Segrid Christersdotter i Söderköping och efter hennes död 1693 med rådmansdottern Anna Catharina Adrian, död 1722. Även Hans blev rådman i Västerås, precis som sin svärfar. I första äktenskapet fick han fyra barn (som alla verkar ha dött i barndomen) och i andra äktenskapet fem barn.

Ruth Hedlund har i sin bok bl a undersökt sociala nätverk i staden på 1690-talet, dvs vilka som hade olika tjänster och hur de var kopplade till varandra genom släktskap och äktenskap. I boken läser jag om Hans Bartels samtida kollega Henrik Basilier, som var tullinspektor för landtullen i Västerås. Ett ovanligt efternamn men som leder tillbaka till Hans Bartels, vars mor hette Sara Basilier. På Anbytarforum finns uppgiften att Henrik och Hans var kusiner.

Saras far ska ha kommit från Hamburg i Tyskland. Enligt en släktforskare på Anbytarforum ska även Hans Bartels far Johan Bartels vara född i Tyskland, denne Johan dog i Västervik 1668.

Johan Bartels var bro-, våg- och stämpelmästare i Västervik och jag tror att det är ett yrke snarlikt en tullares. I Västerviks trivialskolas matrikel 1665-1821 (utgiven av Tjustbygdens Kulturhistoriska Förening 2015) står det en hel del om Hans Bartels, född i januari 1664, bl a att han också var stadskassör i Västerås. Hans bror Niklas blev handelsman i Söderköping, systern Regina gifte sig med handelsmannen Hans Larsson i Västervik och efter hans död med handelsmannen Carl Risholm.

dop
Hans Bartels dop den 22 januari 1664 i Västerviks äldsta kyrkbok. Bildkälla: Arkiv Digital.

Jag blir lika fascinerad varje gång jag inser att det går att kartlägga människor som levt för över 300 år sedan, tack vare våra svenska arkiv.

Ryssen dog i pesten

Under Stora nordiska kriget 1700-1721 fick Västerviks stad ta emot krigsfångar från olika håll i Europa. Detta tror jag att många av er hört talas om, till exempel när Teaterskeppet någon gång på 90-talet gjorde pjäsen om mordet på krögare Krabbe. En dramatisk historia där sachsiska fångar var inblandade.

Ryssar är också omtalade och det är kanske ganska allmänt känt att Spårö båk byggts av ryska krigsfångar, men det skedde först på 1770-talet. Men Västervik hade ryska krigsfångar även i början av 1700-talet.

På 80- och 90-talet bodde jag med min familj på Kilmare gård utanför Västervik. Där fick jag veta att en terrass med terrassmur byggts av ryska krigsfångar, men minns inte nu vilken tid det handlade om. Även i andra sammanhang har jag ibland hört talas om de ryska krigsfångarna och de spår de lämnat efter sig i Västervik. Utan att veta gissar jag att en del av dem stannade kvar och bildade familj i Västervik och kanske finns det ännu idag en del Västerviksbor som har ryssar eller andra krigsfångar i sitt släktträd.

För en tid sedan, när jag läste i Västerviks ministerialbok om pesten 1710-1711 såg jag att det finns en rysk krigsfånge bland de döda. Den 20 augusti dog "en styrman av ryska fångarna född i Danzig" har prästen skrivit:

Västervik C:2
BIldkälla: Arkiv Digital

Enligt Folke Lindberg i boken Västerviks historia (1933) sidan 250, kom de ryska krigsfångarna till Västervik 1708, och även polska och danska fångar. De sachsiska fångarna hade kommit 1703. 1712 fanns det inte kvar några krigsfångar i staden. De som stannat var nog assimilerade då.

Hitta emigrantens resa

Har du emigranter i släkten? Då kan du hitta emigrantfartygens passagerarlistor på nätet.

Från början seglade fartygen från Sverige till Amerika men sedan blev det vanligare att först resa till Hull i England och där ta tåget till Liverpool eller Southampton eller kanske någon annan hamn. Därifrån gick de stora atlantångarna över till Amerika. Inte bara till New York utan även till Boston, Philadelphia och Baltimore i USA och Quebec, Montreal och Halifax i Kanada. 1915 startade Svenska Amerikalinjen med trafik från Göteborg direkt till New York.

För att få veta när resan mellan England och Amerika skedde och med vilket fartyg kan du söka i Stephen Morse databas med arkivhandlingar från Ellis Island i New York 1892-1924 eller i hans andra databaser. De flesta är gratis men några är avgiftsbelagda. Skaffar du ett gratiskonto får du också tillgång till de avfotograferade passagerarlistorna och ofta även ett foto på fartyget.

passagerarlista

Jag sökte efter Anna Maria Hallberg från Gamleby som emigrerade till Amerika 1895. Hon fick ut sitt flyttbetyg den 21 juni och reste  ganska omgående till Göteborg och därifrån vidare med båt till England för drygt tre veckor senare steg hon i land i New York. Dit reste hon med fartyget Etruria från Liverpool och kom till New York den 15 juli. Hennes destination verkar ha varit Newport i Pennsylvania. Det visar resultatet av sökningen i Stephen Morses databas.

Passagerarlistor finns också hos Familysearch. För fartygen som emigranterna åkte med från svenska hamnar finns passagerarlistorna i polisarkiven hos Arkiv Digital.

Biskopen som anfader

Johannes Rudbeckius var biskop i Västerås från 1619 fram till sin död 1646. Många av er känner nog igen namnet från skolans historielektioner för han var en betydanden man under sin levnad och har starkt påverkat vår kyrko- och skolhistoria. Han är en av många förfäder till mina barn på deras pappas sida, tillsammans med hustrun Magdalena Hising. De fick elva barn tillsammans.

Johannes Rudbeckius
Johannes Rudbeckius står staty utanför domkyrkan i min nya hemstad Västerås. Han är mina barns farmors mormors morfars morfars mormors farfars far. 13 generationer bort, om jag räknat rätt.

En av de yngre biskopssönerna hette Paul och det är han som är mina barns förfader. Han föddes 1632 och blev häradshövding utanför Jönköping och assessor i Göta hovrätt, det vill säga bisittare till domaren. Paul var gift med Margareta Nentzelia och de fick 16 barn mellan 1655 och 1675. En av de yngre är Gustaf Rudebeck som föddes 1672. Paul Rudbeckius adlades 1675 och efternamnet ändrades då till Rudebeck. Gustaf blev kapten i armén och hade Kråkesjö säteri i Ljuders socken. I de trakterna stannade sedan släkten kvar och det har gått att följa denna släktgren ända fram till våra dagar.

Både biskopens och hustrun Magdalena Hisings släkt är kartlagd bakåt i flera generationer och tar oss bland annat till Danmark på 1400-talet. Det är långt före kyrkböckernas tid så där förlitar jag mig på andra släktforskare.

I förra veckan flyttade vi till Västerås. Jag har redan varit och hälsat på biskopen utanför domkyrkan. Där pågår nu en utställning om Johannes Rudbeckius och Magdalena Hising under sommaren och innan den är slut har jag tänkt att ordna en "släktträff" för mina barn och deras pappa där vi ser på utställningen och sedan går på Malins kafé vid domkyrkan, uppkallat efter Magdalena Hising som kallades Malin.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Sport

Politikerbloggar