Logga in
Logga ut

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min fritid åt, på flera olika sätt. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Var låg sjömanshuset?

Ända till 1961 fanns det sjömanshus i Sverige. Det var inte bostäder för sjömännen utan en institution som ombesörjde mönstring av sjömän och fördelning av pensioner till sjömän och deras änkor. 1864 tillkom Handelsflottans Pensionsanstalt och tog över hanteringen av pensionerna och omkring hundra år senare övertogs mönstringsuppgifterna av arbetsförmedlingen.

I en gammal stapelstad som Västervik är nog detta ganska kända fakta, åtminstone bland de äldre läsarna. En stapelstad var en stad som hade rättigheter att handla med utlandet.

Sjömanshuset i Västervik var ett av Sveriges äldsta sjömanhus. Det startades redan 1753, som ett av de första i Sverige. Att sjömanshus skulle inrättas var då alldeles nytt, genom kofferdireglementet 1748 och en kunglig skrivelse 1752. Så Västervik var bland de första städer att anamma det nya.

I början var uppgiften inte bara att registrera sjömän utan att fördela understöd till fattiga, sjuka, skadade eller orkeslösa sjömän och till behövande sjömansänkor. Alltså en sorts arbetslöshets- och sjukkassa, vilket var en av de viktigaste uppgifterna. Sjömanshusets arkiv finns på Landsarkivet i Vadstena. Arkivhandlingar ända från starten 1753 finns tillgängliga. I dessa ingår bland annat protokoll och räkenskaper, påmönstrings- och avmönstringsliggare, fartygsregister och sjömansrullor (besättningslistor).

sjömanshuset
En av de äldsta handlingarna från Västerviks sjömanshus är ett protokoll från den 9 april 1753, uppläst vid sjömanshusdirektionens sammanträde den 3 december samma år. Här kan vi läsa att en av de närvarande var handelsmannen Didrich Machel (fabrikören och rådmannen Didrik Maechel) som kom att ingå i den nybildade direktionen. Direktionen utgjordes av redare, skeppare och handelsmän bland stadens borgare. Bildkälla: Arkiv Digital, Sjömanshuset i Västervik (H) FI:1 (1753-1759) Bild 60 (AID: v286021.b60, NAD: SE/VALA/00671).

sjömanshuset
Från och med 1848 finns rullor över registrerade sjömän som mönstrar ut. Theodor Callerström gick till sjöss 16 år gammal som kajutvakt och seglade med kaptenen Oscar Odelmark. Vad fartyget hette framgår inte här men mönstringsförrättaren har antecknat att Theodor dött på resa i Medelhavet redan i december 1849. Bildkälla: Arkiv Digital, Sjömanshuset i Västervik (H) DIIa:1 (1848-1856) Bild 80 (AID: v285870.b80, NAD: SE/VALA/00671).

sjömanshuset
I fartygsregistret listades fartygen som var hemmahörande i Västervik. De överstrukna fartygen har avförts från listan senare. Detta är vänstersidan av ett uppslag. Bildkälla: Arkiv Digital, Sjömanshuset i Västervik (H) DIII:1 (1871-1877) Bild 50 (AID: v285893.b50, NAD: SE/VALA/00671).

sjömanshuset
På högersidan har antecknats orsken till att vissa fartyg avförts. Där kan vi läsa om briggen Carl att den förolyckades i kinesiska farvatten. De andra tre verkar ha sålts eller skrotats. Bildkälla: Arkiv Digital, Sjömanshuset i Västervik (H) DIII:1 (1871-1877) Bild 50 (AID: v285893.b50, NAD: SE/VALA/00671).

sjömanshuset
Sjömansrullorna visar vilka som arbetade ombord. Den lilla slupen Reform gick bara i inrikes fart och hade tre anställda ombord 1882: kaptenen J. Jonsson född 1833 i Böda men boende i Västervik, jungmannen I T Jonsson (kanske son till kaptenen?) född 1863 och boende i Västervik, samt kocken C J Andersson, född 1861 i Västrum. Deras inskrivningsnummer i sjömanshuset finns med i listan liksom uppgifter om lönen. Jungmannen har 21 kronor och kocken 15 kronor i månadslön. De har mönstrat på den 19 mars 1882. Bildkälla: Arkiv Digital, Sjömanshuset i Västervik (H) EII:1 (1863-1882) Bild 3900 (AID: v285904.b3900, NAD: SE/VALA/00671).

Var det första sjömanshuset låg framgår inte av arkiven eller av Lennart Revborns bok (se källor längst ner). Men jag tror mig ha läst tidigare någonstans att det ska ha legat i hamnen, alltså på Skeppsbron. Kanske minns jag fel. En bra bit in på andra halvan av 1900-talet låg där ett mindre hus som användes som läsrum för sjöfolk och som revs i början av april 1963. Kanske någon av er som läser detta vet var det första sjömanshuset låg.

Bilder som visar huset med läsrum för sjöfolk:

läsrum för sjöfolk
Västerviks-Tidningen den 6 april 1963. Foto: Tor Wiklund. Klarläggande efter publicering: Detta är inte samma hus som läsrum för sjöfolk, utan tullhuset. Men ni kanske vill se bilden ändå?

läsrum för sjöfolk
Vykort, okänd fotograf.

läsrum för sjöfolk
Vykort, okänd fotograf.

läsrum för sjöfolk
Foto av okänd fotograf, taget före april 1963.

sjömanshuset
Min förre kollega, Västervikskunnige Bengt Faleij, har berättat att sista tiden låg sjömanshuset i det här huset på Strömsgatan. Bild från Googlemaps.

Tack till Tor Wiklund, Stig Edvall, Karl-Axel Flack och Bengt Faleij!

Källor
Lennart Revborn: Sjömanshus i ost, Stiftelsen Sveriges sjömanshus, 1997
Västerviks stads borgarebok 1740-1864 (Jan Fredrik Kindstrand/Olof Nimhed), Västerviks museum, 2010

Flest oäkta barn i norra Tjust

I södra Tjust var 6,89 procent av de födda barnen utomäktenskapliga medan 10,32 procent av barnen i norra Tjust var utomäktenskapliga. Barn som på den tiden kallades oäkta.

Siffrorna gäller för perioden 1901-1910 och kommer från en samtida rapport från Statistiska Centralbyrån (SCB). I Västerviks stad var under samma period 9,49 procent av de nyfödda barnen utomäktenskapliga.

Frågan är varför andelen utomäktenskapliga barn var så pass mycket lägre i södra delen av vår bygd än i norra delen. Folkmängden var ungefär densamma i de två häradena, 19 244 personer i Norra Tjusts härad och 20 357 personer i Södra Tjusts härad. Detta är medelfolkmängd under perioden. I södra Tjust föddes alltså betydligt högre andel barn inom äktenskapet än i norra Tjust. Detta gäller bara landsbygden. I hela riket var siffran omkring 13 procent vid samma tid.

I stan var medelfolkmängden 9060 personer, det föddes 2412 barn varav 229 av ogifta mödrar, vilket är 9,49 procent.

Dessa lokala siffror finns i SCB-rapporten på sidan 92. Klicka här för att komma till rapporten, som är en pdf-fil publicerad av SCB. Där finns mycket mer uppgifter om utomäktenskapligt födda barn i Sverige från 1751 till 1914.


Okänt barn. Foto: Johan Johansson, 1917. Bildkälla: Bohusläns Museum.

Kvinnorna som gick före

Betty Petersson

Betty Petersson från Visby var den första kvinnan i Sverige som tog studentexamen och sedan fortsatte sina studier på universitet. Hon tog studenten 1871 och skrevs in på Uppsala universitet 1872.

Det är inte ens 150 år sedan! Det är svårt att förstå att kvinnor då inte fick studera som de ville, men så var det ju länge. Betty föddes 1838 och först 1842 fick flickor rätt att gå i vanlig skola, när vi det året fick en folkskolestadga i Sverige.

Kvinnor fick ju inte göra som de ville, och inte som männen gjorde. Så Betty och andra kvinnor, som snart också anslöt sig till universitetsutbildningar, fick bara gå på föreläsningarna. Det ansågs alltför sedeslöst för kvinnorna att vara med i uymgängeslivet med de unga männen. Kanske hade det ändå inte varit så kul, för de manliga studenterna hånade sina kvinnliga studeikamrater och det fanns ett ingrott motstånd mot välutbildade kvinnor i många år.

Betty föddes i Visby där hennes far var sadelmakare, alltså i en vanlig hantverkarfamilj och inte i överklassen. Innan hon kom in på universitetet arbetade hon som guvernant och det är här vi kommer in på hennes koppling till våra trakter. Hon var guvernant hos den friherreliga familjen Lybecker på Djursnäs i Västra Eds församling från 1860 till 1862. Förmodligen undervisade hon de två eller tre yngre barnen i familjen Lybecker.

Efter sin kandidatexamen från universitetet 1875 fick hon arbetae som lärare på ett pojkläroverk i Stockholm. Hon förblev ogift och dog i lungsot 1885. Läs mer om Betty i Svenskt Biografiskt Lexikon.

Betty Petersson brukar ofta nämnas tillsammans med Ellen Fries, som också har koppling till Tjust och blev Sveriges första kvinna som blev filosofie doktor. Men mer om henne en annan gång. Även Elsa Eschelsson, vår första kvinnliga juris doktor, har också koppling till Tjust. Kanske känner du till andra kvinnliga pionjärer härifrån?

När gula febern härjade

Många farsoter har drabbat svenskarna under historisk tid. Pest kom flera gånger och skördade många offer, liksom koleran.
Inte lika vanlig men förödande var virussjukdomen gula febern som uppenbarligen härjade vid mitten av 1800-talet, vilket syns vid en titt i Västerviks dödbok. Sjukdomen hade inte tagit sig hit, de döda befann sig ute i världen.

År 1850 dog inte mindre än tolv Västerviksbor av gula febern. Elva av dem var sjömän och en var hustru till en kofferdikapten. Sex av dem befann sig i hamn i Rio de Janeiro när de dog och fyra i Pernambuco där hamnstaden Recife ligger i Brasilien. Övriga dog till sjöss. De döda befann sig på minst fyra olika fartyg, kanske fler.

gula febern
Två av de Västerviksbor som dog i gula febern 1850 var sjömannen Johan Gustaf Sundberg, född 1829, och sjökaptenen Claes Magnus Kjellström, född 1820. Sundberg dog och begravdes i Pernambuco. Kjellström dog på resa mellan Pernambuco och Trieste och begravdes till havs. Prästen skriver att Kjellström dött inte långt från Pernambuco så det var troligen där de blev smittade. Detta hände i januari. Sundberg arbetade ombord på briggen Seth och Kjellström var kapten på briggen Hilding. Senare i mars dog sjömannen Johan Månsson Wedin från Västrum i gula febern, ombord på barken Thor på resa från Bahia till Hamburg. Bildkälla: Arkiv Digital.

Cornelius på Åby

Åby herrgård
Bild på Åby herrgård tagen i tisdags (2 oktober). Egen bild.

Åby herrgård i Gamleby känner du säkert till. I huset finns bibliotek, fritidsgård och samlingslokaler. Men så har det ju inte alltid varit.

Den nuvarande herrgårdsbyggnaden byggdes 1873-1874, delvis av rester från den då rivna gamla kyrkan i Gamleby. Det var köpmannen Hans Henric Cornelius som lät bygga det nya corps-de-logiet (mangårdsbyggnaden) till sig och sin växande familj. Han var en driftig karl som kommit till Gamleby som bodbetjänt, blivit handlare och kommit upp sig i samhället. Så vitt jag förstått stod han bakom en hel del av Gamleby köpings utveckling under sina år här.

Hans Henric Cornelius
Porträttet på Hans Henric Cornelius hänger i trappan inne i herrgården.

Hans Henric Cornelius var född i Tuna 1819, son till fjärdingsmannen Sven Cornelius och sonson till skräddarmästaren Johan Cornelius. Ursprungligen kom släkten på fädernet från en tysk korpral. 1846 var han 27 år och flyttade till Gamleby från Hjorted. Året efter kom hans sex år yngre kusin Olivia Sofia Cornell, också född i Tuna, för att bli piga hos honom. Hennes far Johannes Cornell var bror till Sven Cornelius. Kanske var de två sambo redan då för 1851 gifte de sig, ett par månader innan äldste sonen föddes. Då hade de först bott i kvarteret nr 29 (dagens adress är Torget 7) och sedan i nr 23 (jag tror det är Hamngatan 6 eller 8 idag), en fastighet som Cornelius då köpt.

Hans Henric och Olivia Sofia fick sex barn:
Albert Henric, född 1851-12-15
Stina Hildegard Olivia, född 1854-01-15
Jean Christer Hugo, född 1857-06-02
Arthur Edward Jacobus, född 1859-07-25, död 1860-09-23
Henrika Sofia Mathilda, född 1864-12-20
Gerda Hildur Maria Lovisa, född 1868-05-10, död 1869-01-09

Det här var en släktkär familj för i hushållet ingick en hel del släktingar. Olivia Sofias mor, änkan Anna Lovisa Cornell född Hammarquist 1796, flyttade in 1853 och var kvar fram till sin död 1878. Hans Henrics far, änkemannen Sven Cornelius född 1787, flyttade in 1857 och var kvar till sin död 1865. Dessutom ingick också syskon, kusiner och syskonbarn. Och den anställde bokhållaren Edvard Alexander Alm från Stockholm gifte sig med Hans Henrics och Olivia Sofias kusin Sofia Magdalena Cornelius från Västervik och bodde i hushållet.

Det var ju många personer som skulle ha någonstans att bo och 1863 köpte Hans Henric Åby herrgård. I husförhörslängden står det som säteri. Åby är en gammal gård som på 1300-talet ägdes av Bo Jonsson Grip. Gamleby samhälle lär vara uppbyggt på det forna godsets ägor.

Hans Henric gick ur tiden 1886. Innan dess hade han även köpt gården Ullevi nr 2 där äldste sonen bodde efter att han gift sig. Dit flyttade efter makens död änkan Olivia Sofia tillsammans med dottern Henrika Sofia, mamsellen Selma Helena Sylvén och två pigor. Hon brukade gården med hjälp av statare. Både dottern och mamsellen gifte sig 1887 och flyttade därifrån men Olivia Sofia bodde kvar till sin död 1919, 93 år gammal. 1915 hade arvingarna sålt Åby herrgård till dåvarande Gamleby kommun.

Åby herrgård
Karta över Åby herrgård 1888. Bildkälla: Lantmäteriet.

Gamleby hembygdsförening har ett par äldre bilder på Åby herrgård på sin Facebooksida, bland annat en bild på familjen Cornelius vid den gamla herrgårdsbyggnaden 1870.

Foto från okänt år när herrgården användes som folkskola. Bild från Kalmar Läns museum. Här sägs att ägaren var trävaruhandlare och kallas Forselius men namnet är uppenbart en felaktig uppgift. Fast herrgården känner vi igen.

Om branden kom lös

Brandförsäkringar innebär att kollektivet betalar för att täcka den enskildes kostnader för en brand när de uppstår. Det kallades brandstod, som ska komma från ordet stöd, och innebar att alla betalade sin del när en granne eller sockenbo drabbats av brand. Brandstoden var den ersättning som varje hemman skulle betala in när en vådeld uppkommit. Regelverket om brandstod är gammalt och går tillbaka till landskapslagarna.

För att veta hur stor ersättning den som drabbats av brand skulle ha rätt till krävdes så småningom en nedtecknad beskrivning av fastigheter med mera, upprättad före branden. Dessa beskrivningar finns i arkiverade brandförsäkringshandlingar och är de som kan vara till glädje och nytta för oss släktforskare.

De äldre brandförsäkringshandlingarna finns digitaliserade och kan hittas både i Riksarkivet digitala forskarsal (tidigare Svar) och genom Centrum för näringslivshistoria via hemsidan www.brandverket.se på uppdrag åt Brandförsäkringsverket. Brandförsäkringshandlingarna har länge funnits tillgängliga hos Riksarkivet innan tillgången blev avgiftsfri. 2015 publicerades brandförsäkringsverkets databas med samma handlingar och blev direkt fritt tillgängligt på nätet.

Ett exempel är Forsby gård i Västra Eds socken i norra delen av Tjust. Gården brandföräskrades först 1812 och sedan 1832. Försäkringhanlingar finns också från 1888, 1918, 1937 och 1947. I arkivhandlingarna kan vi läsa om gårdens byggnader, om planlösning och ålder. 1832 uppges manhuset vara byggt för ungefär 80 år sedan och ha restaurerats 1830 och 1831. Förmodligen är det därför man uppdaterat brandförsäkringen. I bottenvåningen fanns åtta rum, förstuga, sal, förmak och fem kammare. Den andra våningen, som var tillbyggd, hade nio rum, förstuga, sal och gästrum. Sedan fortsätter beskrivningen av övriga hus på fastigheten. Ibland finns det också kartor bifogade till försäkringshandlingen.

Forsby
Brandförsäkringen har en besrkivning av de försäkrade byggnaderna. Bildkälla: Riksarkivet.

Forsby
I akten om Forsby 1918 finns också en karta.

Sammantaget är dessa brandförsäkringshandlar en rik källa till information för den släktforskare som hittar sin eftersökta fastighet här.

Här finns ett äldre fotografi på Forsby herrgård.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker, men hoppar även in på VT då och då. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Politikerbloggar