Julstjärnan är julblomman framför andra för mig. I mitt tycke är den fin både som röd och vit. De senaste dagarna har jag läst en del om julstjärnor och har fått lära mig att de färgade bladen inte alls är blomman. De kallas i själva verket för högblad och ska göra insekter uppmärksamma på blommorna som är de små gulaaktiga knörvlarna i mitten av allt det röda eller vita.

Julstjärnan kommer ursprungligen från Mexiko där munkar lär ha använt den som juldekoration redan på 1600-talet. Med tanke på att den kommer från så varma breddgrader är det inte konstigt att den är känslig för drag från öppna vinterdörrar här i Sverige.

I USA har julstjärnan till och med fått en egen dag, precis som kanelbullen har en egen dag hos oss. Julstjärnans dag infaller den 12 december.

Artikelbild

Multihyacint kallas även sprängd hyacint. Det är en relativt ny variant med flera skira stänglar.

Amaryllisen ger mig huvudbry varje år. Jag vet ju att den som själv driver upp sin blomma från lök kan få betydligt skojigare sorter än dem man brukar se hundratals av i handeln. Jag är särskilt förtjust i ”Evergreen” – en limegrön amaryllis med långsmala kronblad. Problemet är att tajma löken och börja driva den i rätt tid. Det har både hänt att mina amaryllisar hunnit blomma över till jul och att de har slagit ut först efter tjugondag Knut. Tur att det finns färdigdrivna, mer traditionella sorter i affären så att det åtminstone blir några som blommar till dopparedagen. Där köper jag gärna amaryllis som snittblomma för att hänga upp i taket. Vattnar gör jag i stjälken.

Blommans namn kommer från en grekisk förvandlingsmyt som handlar om den kärlekskranka herdinnan Amaryllis som försökte vinna sin älskades kärlek, men som hann förvandlas till en vacker blomma lagom tills han veknade.

Förfäderna till de amaryllisar som vi använder som krukväxt till jul kommer från Sydamerika (inte att förväxla med kapamaryllisen som stammar från Sydafrika) och är besläktade med bland annat snödroppar. Innan amaryllisen blev en julblomma planterade man löken inomhus mitt i vintern för att få en fin blomma till våren. Det stämmer bättre överens med växtens naturliga cykel. De lökar som numera blommar till jul är specialbehandlade för att kunna blomma i december. I Sverige har amaryllis betraktas som julblomma sedan 1960-talet.

Hyacinten har kommit till Sverige från den östra Medelhavsregionen och växer vild i länder som Turkiet, Syrien och Libanon. Jag gillar blomman, bara den inte doftar för starkt. Jag har dock svårt för att bestämma mig för om jag främst tycker att det är en jul- eller vårblomma. Hos mig blommar den runt körsbärsträdet i början av maj. Och så klart i kruka till jul. För att den ska kunna blomma till jul, som inte alls är naturligt för en hyacint, måste löken under en period förvaras mörkt och svalt. Därefter går den att börja driva. Den som vill ha knubbiga hyacinter utan långa halsar bör ställa sina lökar ljust och svalt så snart de har börjat gro och visa grönt. Flera av dagens sorter som tas fram till jul doftar rätt svagt. Den som inte får huvudvärk av starka dofter och längtar efter rejäl hyacintdoft till jul kan till exempel välja den blåa sorten Delft Blue. Bland sorterna som är betydligt mer blygsamma med sin doft finns rosa Pink Pearl och vita White Pearl.