Ersättningen för personlig assistans är 284 kronor per timme. För 2016 antas regeringen höja ersättningen med endast 1,4 procent. Samtidigt kostar den kollektivavtalade lönerevisionen och de återinförda arbetsgivaravgifterna för unga sammantaget ca 5,8 procent. Detta är en ekvation som inte går ihop. Många privata assistansanordnare lever redan idag med mycket knappa marginaler. Den låga uppräkningen kommer att leda till ett val mellan att väsentligt sänka kvaliteten och frångå kollektivavtalen eller lägga ned verksamheten. Smärtgränsen är nådd!
Personlig assistans ger assistansberättigade möjlighet att välja, av vem, hur, i vilken form och när assistansen ska ges. Det innebär möjlighet att välja anordnare. Att två av tre assistansberättigade väljer ett privat alternativ framför kommunen talar sitt eget tydliga språk. Till skillnad från många kommuner, har privata anordnare visat sig kunna bedriva kvalitativ personlig assistans med den statligt beslutade ersättningen.
Den förväntade låga höjningen av ersättningsnivån, sammantaget med de återinförda arbetsgivaravgifterna för unga, medför att det inte längre finns några återinvesteringsmarginaler överhuvudtaget hos merparten privata assistansanordnare. För flera verksamheter innebär situationen ett potentiellt underskott som gör det omöjligt att fortsätta bedriva verksamhet. Mångfald och därmed valfrihet för många enskilda minskar. Står kommunerna beredda att anordna personlig assistans för alla de som framöver kan förlora möjligheten att välja sätt att anordna assistansen? Kostnaderna kommer med all sannolikhet att öka och vad värre är, grunden för reformen och de assistansberättigades rättigheter åsidosätts. Ingetdera rimmar med hur det var tänkt.
Många är de tjänstemän och politiker, som efter bristfälliga rapporter med teoretiska beräkningar och dålig verklighetsförankring, fortfarande lever i tron om att privata assistansanordnare har ett stort ekonomiskt utrymme. Det stämmer inte. Nu har vi kommit ända fram till den kritiska punkt då det inte längre är möjligt att utföra personlig assistans med kvalitet och där många privata alternativ kommer att tvingas lägga ned sin verksamhet. Läget är akut och det är hög tid att med politiska medel bekänna färg om reformens fortsatta existens!