Bioenergin kan växa i länet

Bioenergi. Vattenånga från ett kraftvärmeverk som eldas med biobränslen.

Bioenergi. Vattenånga från ett kraftvärmeverk som eldas med biobränslen.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Debatt2016-10-14 06:05
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Fem av Sveriges riksdagspartier har kommit överens om målet att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Hela 81 procent av svenska folket står bakom målet, enligt en ny Sifoundersökning. Men om målet ska nås till lägsta kostnad måste det skapas förutsättningar att utnyttja hela Sveriges goda tillgångar till bioenergi bättre. Här kan Kalmar län bidra.

Ny statistik från branschorganisationen Svebio visar att det i Kalmar län i dag finns nio biokraftanläggningar som producerar el från biobränslen, torv och avfall. Med rätt förutsättningar kan dessa anläggningar producera omkring 1,1 TWh el under årets åtta kallaste månader. Goda exempel är de båda nya anläggningarna i Oskarshamn och Vimmerby som förser kommuninvånarna med både el och värme från biomassa.

Bioenergibranschen har visat att Sverige totalt kan leverera 40 TWh biobaserad el per år 2040. Men för att det ska bli verklighet måste biokraftens möjligheter att leverera el på vintern främjas. Elcertifikatsystemet bör därför justeras så att fler investeringar i förnybar el sker i anläggningar som kan leverera effekt när den efterfrågas.

Men biomassans möjligheter stannar inte vid elproduktion. Ny teknologi kan öka effektiviteten och användningsområdena för vår svenska skog och våra jordbruksmarker. Det finns till exempel redan långt utvecklad teknik för att ta ut det energirika ligninet från bland annat massa- och pappersbruk.

Biomassa kan användas i allt från lim, plast och kemikalier till medicin, livsmedelstillsatser och textilier, samtidigt som vi producerar el, värme och drivmedel. Detta är en framtid som svenska folket tror mycket på. Nästan två av tre svenskar tror enligt Sifoundersökningen att biomassa från skogen kan ersätta fossila råvaror vid tillverkning av plast.

Dessa möjligheter måste tas tillvara om Sverige ska bli klimatneutralt till 2045, men också för att hela Sverige på bästa sätt ska utvecklas som industrination. En viktig del i vägen framåt är Miljömålsberedningens förslag om en offensiv bioekonomistrategi för Sverige. Regeringen bör snarast bjuda in näringslivet till en dialog om bioekonomins möjligheter och om hur styrmedel kan utformas för att påskynda utvecklingen.

Sverige har ovanligt goda förutsättningar att bli ett av världens första länder att lämna den fossila eran bakom sig. Med vår skog och våra jordbruksmarker kan vi både skapa ett förnybart elsystem till 2040 och klara klimatmålet. Det kan bidra till tillväxt i Kalmar län och övriga landet och ge andra delar av världen en förebild att ta efter.

Läs mer om