Anne Bamford är professor i pedagogik i London. Vid en föreläsning på en nationell estetisk kongress i Helsingborg härom året berättade hon att när hon började läsa till lärare på 70-talet var Sverige ett föregångsland vad gäller pedagogik. I dag är bilden raserad.
Boken ”The Wow Factor” är en forskningsrapport som Bamford skrev för Unesco. Studien handlar om kulturens inverkan och hur det kreativa skapandet spelar roll för elevers lärande. Det som framgår är att estetiska ämnen har positiv effekt på elevers lärande. I Finland har man gjort en satsning på estetiska lärprocesser, och som vi alla vet så håller sig Finland väl framme vad gäller skolutveckling. Bamford poängterar att det inte enbart handlar om att kasta in lite estetiska ämnen på schemat utan att det krävs kvalificerade pedagoger med rätt utbildning för detta.
Bamford konstaterar att kreativt skapande i skolan ger bättre förutsättningar för våra barn och ungdomar att möta framtiden. Konst och kulturupplevelser skapar en kreativitet som i sin tur utvecklar förmågan till nya, innovativa idéer och möjligheter att se lösningar och kunna anpassa sig efter olika omständigheter. Konst, musik, dans, teater är exempel på kulturupplevelser som skapar lust och kan förändra livet för en ung människa. Estetiska ämnen ger elever tillgång till kulturella koder och kulturellt kapital som förstärker undervisningen och skapar större förståelse för ämnet. Bamford menar att barn och ungdomar som arbetar med konst får ett bättre kritiskt tänkande, blir bättre på att samarbeta och blir mer positiva till skolan och sitt eget lärande.
Nedläggningen av kultur- och fritidsnämnden och ett utarmat kulturliv i vår stad är oroväckande. Alla elever har rätt till estetisk verksamhet, från förskoleklass till gymnasiet. Nu minskar eller försvinner det helt på gymnasienivå. I Västervik idag har vi bara en estetisk inriktning kvar på gymnasiet, musik, när det borde vara en stegring av estetiska lärprocesser som en del i att utveckla hjärnans båda halvor. Hjärnforskaren Matti Bergström pratar om det kreativa kaoset. Han menar att med rätt stimulans kan man utveckla barns kreativa förmåga att klara de utmaningar som vårt framtida samhälle kräver.
Samhället har drabbats av ett förakt för estetik på skolnivå. Det estetiska värdet är något man ska ägna sig åt på fritiden, inte i skolan. Är man rädd för att en satsning på de estetiska kvaliteterna tar bort möjligheterna att förkovra sig i matematik, språk, naturkunskap och andra ämnen? Jag vill hävda att det ena inte utesluter det andra utan berikar och breddar. Med sorg i hjärtat noterar jag att då en kommun drabbas av nedskärningar så är det alltid kulturen som får stryka på foten.
Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer är en av de åtta nyckelkompetenser som EU enats om att alla medborgare bör ha. Hög estetisk och kommunikativ kompetens är bland de allra viktigaste kvalifikationerna för att arbeta med utveckling, nytänkande och att dessutom nå ut med både budskap, tankar och produkter.
Det är kommunikatörerna, inte ingenjörerna, som avgör om våra svenska företag är framgångsrika om 15 år. Det som kommer att krävas är estetik och kommunikativa färdigheter.