Många har de senaste dagarna ställt frågor om ”Decemberöverenskommelsen” (DÖ) mellan sex partier i Sveriges riksdag. En del har varit kritiska men de flesta har uttryckt lättnad över ett ansvarstagande.
En sak kan klarläggas direkt: DÖ och den nu överenskomna ordningen för riksdagens budgetbeslut är inte ny. Innebörden av DÖ är i huvudsak att återgå till den ordning som rådde i riksdagen fram till hösten 2013. Då bröt Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet med stöd av Sverigedemokraterna, i riksdagens finansutskott, ut delar ur Alliansregeringens budgetförslag. Man bröt därmed med den tolkning av budgetlagen, som gällt fram till dess. En ny praxis hade skapats.
Ytterligare en ny riksdagspraxis skapades nu hösten 2014 när Sverigedemokraterna utöver att rösta på sitt egna budgetförslag och efter att det fallit även röstade på Alliansens budgetförslag. Fram tills nu och sedan i början på 70-talet har en minoritetsregering klarat sig på att oppositionspartierna enbart röstar på sitt egna budgetförslag och därefter lagt ned sina röster när det egna förslaget fallit.
Budgetreglerna och ordningen för budgetbesluten i riksdagen har under åren med Göran Perssons S-regeringar och Fredrik Reinfeldts Alliansregeringar varit en viktig grund för att vi i Sverige fått ordning och reda i landets ekonomi. Centerpartiet har haft en avgörande roll när dessa budgetregler skapades. Det är enligt mitt sätt att se det därför rätt och riktigt för Sverige att sex partier i riksdagen även i fortsättningen förmår ta ansvar för landets ekonomi.
Jag ser det inte som sannolikt att ett extraval i mars i år skulle lett till en förändrad maktfördelning mellan partierna och partiblocken i riksdagen. Samma bekymmer som nu löstes med DÖ skulle då behövt lösas även efter ett extraval. Skillnaden hade varit att landet utöver en politiskt stökig höst även hade behövt avvakta en oviss vår. DÖ satte stopp för dem med ambition att skapa kaos.