Under de senaste tio åren har Västerviks Kraft höjt de fasta och rörliga elnätspriserna långt mer än inflationen. Totalt handlar det om en ökning med 84 procent för ett hus med en förbrukning på 18 000 kWh. Det ska jämföras med inflationen som under samma tid ökat med 29 procent. Från 2023 till 2024 ökades priserna med 18 procent. Det är inte rimligt.
Under samma tid har Västerviks Kraft delat ut långt över 100 miljoner kronor i koncernbidrag till ägaren. Koncernbidrag är en dold skatt för alla kunder som har Västerviks Kraft. Men till skillnad från andra skatter som är progressiva, alltså som ökar i takt med inkomsten, så är denna skatt helt platt. Det gör att de som har lägre inkomster betalar betydligt mer av sin inkomst i dold skatt, än de som tjänar mer. 2022 handlade det om cirka 2 500 kronor per kund. Det är mycket pengar för en pensionär.
Västerviks Kraft är inte ensamma. Elnätsbolagen hävdar ofta att de behöver pengarna för att utveckla elnäten. Verkligheten är en annan. Enligt Energimarknadsinspektionen stod de planerade investeringsnivåerna för 2020 till 2023 "bara för en årlig prisökning på drygt en procent". En stor del av prisökningen har alltså gått till rena vinster och utdelningar.
Elnätsmarknaden består av lokala monopol. På marknader där det råder god konkurrens, sätts priserna av utbud och efterfrågan. Om ett företag väljer att höja priset mer än vad kunderna anser skäligt, kommer de att vända företaget ryggen. God konkurrens stimulerar därför företag att ständigt höja kvaliteten på sina produkter och hålla priserna på en konkurrensmässig nivå.
På en monopolmarknad däremot, behöver inte företag ta hänsyn till vare sig kvalitet eller pris. Det leder till högre priser. På monopolmarknader krävs därför starka regleringar och i Sverige är det Energimarknadsinspektionen som hanterar elnätsmonopolen genom att ange så kallade intäktsramar. Myndigheten har i uppgift att granska att företagen "inte tar ut för höga avgifter och att leveransen är av god kvalitet".
Energimarknadsinspektionen har dock visat sig tandlös. Elnätsregleringen har tillåtit elnätsmonopolen att höja priserna långt mer än inflationen. Och i de domstolsprocesser som Energimarknadsinspektionen drivit, har de alltid förlorat mot elnätsmonopolen.
Anledningen är att elnätsmonopolen har enorma resurser och har dessutom ett informationsövertag över Energimarknadsinspektionen.
Det är bara att konstatera att ansvarig myndighet i dagsläget inte har tillräcklig kompetens för att upprätthålla en effektiv prisreglering.
Energi- och näringsminister Ebba Busch måste nu agera och förbättra eller helt omstrukturera elnätsregleringen. Det duger inte att elnätsbolagen skor sig på landets villaägare och boende. Elnätsbolagen ska ges möjlighet att täcka kostnader för gjorda investeringar, varken mer eller mindre.
När det gäller Västerviks Kraft är lösningen dock betydligt enklare. De behöver inte invänta en ny reglering utan kan tillsammans med ägaren Västerviks kommun på egen hand välja att inte öka priserna mer än inflationen. Och de har pengar att ta av. Bara under 2022 delades 32 miljoner ut till kommunen, i form av en dold skatt.