Debatt: Effekterna som vindkraftsindustrin blundar för

Förutom den mark industrierna tar går det åt stora mängder mark för vägar och ledningar kring industrierna. Vägarna och byggplatserna dikas naturligtvis och därmed ökar avrinningen ur markområden som skulle vara reservoarer för grundvattnet. Detta riskerar både kommunens och privata va-anläggningar. Detta aktualiseras efter den fällande dom rörande PFAS (högfluoriserande ämnen) i Kallinges dricksvatten, som tillkännagavs för någon månad sedan. 

Mikroplasterna och deras miljöpåverkan är något som vindkraftsindustrin hittills förtigit. Den erosion som regn, vind, hagel och is åstadkommer varierar stort. 10 till 20 procent av vingarnas vikt eroderar bort vid norska undersökningar. Epoxiplasterna innehåller både Bifenol A och PFAS vilket följer med mikroplasterna ner i omgivningen och delvis förs vidare i vattnets kretslopp och näringskedjan. Dessa ämnen är hormonstörande och skadar reproduktionen, minns Hormoslyr, PCB eller DDT. 

Buller och infraljud från anläggningarna mäts i enheten dBa och ska mätas vid yttervägg av bostadshus, maxvärde 40 dBa. Vi anser att man i vår kommun ska använda det mer korrekta mätvärdet dBz, som även mäter det lågfrekventa ljudet under 20 Hz. Dba skapades för att mäta ljudet i kontorslandskap där man har bakgrundsljud. I naturmiljö har man oftast en tyst miljö då ska inga frekvenser sorteras bort. 

Skuggning och ljusblänk från vingarna sprider sig väldigt långt framför allt under morgon och kväll när solen står lågt. Både höjden och den svepta ytan bidrar till att dessa störningar ökar. 

Högintensivt blixtljus dygnet runt för att varna flygtrafik är naturligtvis fruktansvärt irriterande. Detta krävs när kraftverken har en höjd över 150 meter. Ljuset ska synas från alla håll. Ljusskenet har sådan kraft att det under bra väderförhållanden syns 70 km. Att få detta ljus in i sina sovrumsfönster lär inte mildra de sömnsvårigheter som buller och infraljud ger upphov till. 

Värdeminskning på fastigheter blir oundvikligt med dessa anläggningar. 

Hur ser kommunens idéer ut kring detta? Ska fastighetsägaren ta värdeminskningen? 

Många frågor som kräver svar innan ett bygge bör tillåtas.