Under flera år har det varit stor turbulens inom politiken i Västerviks kommun. Först var det en koalition med allianspartierna och ett lokalt parti som styrde. Dessa gick på pumpen då man inte klarade av att få balans mellan ekonomin och verksamheternas behov. Detta ledde till att det mitt under den förra mandatperioden bildades en "ohelig allians", nämligen blå och röd.
Oavsett ledning ser det ut som om alla har samma "drake" att slåss mot, nämligen den heliga budgeten. Man har kortsiktigt försökt spara sig till en budget i balans. Till exempel gjorde de blådröda kraftiga åtstramningar och tog nedläggningsbeslut av flera landsbygdsskolor. De gjorde nedskärningar inom bland annat skolan och vårdssektorn, vilket har resulterat i personalbrist som i sin tur har lett till att elever respektive omsorgstagare inte får den hjälp som man kan begära.
Är det ingen mer än som kan komma fram till att det är budgeten det kan vara fel på?
Under förra mandatperioden var det trots allt några partier som föreslog en skattehöjning, mellan 25–35 öre, för att få ekonomin på fötter. Detta avslogs av de första partierna och åtstramningarna fortsatte. För ett av partierna blev resultatet ett kraftigt valnederlag och en ny konstellation bildades, nämligen en rödgrön sådan.
Att Moderaterna motsatte sig en skattehöjning är knappast någon överraskning, då de ofta går till val med löfte om skattesänkningar. Men varför sa Socialdemokraterna nej? Socialdemokraterna har inte varit främmande för höjningar tidigare och nu finns ett verkligt behov! Till saken hör att Västerviks kommun har den lägsta kommunalskatten i Kalmar län, så utrymme borde finnas.
Jag har personlig erfarenhet från vårdssektorn, att få en ledsagare med ut på stan eller bara en timmes promenad är strängt taget uteslutet. Jag är dock den första att rikta beundran och uppskattning till den personal som jobbar inom vården, trots att personalen i princip springer för att försöka hinna med sina arbetsuppgifter och sällan, eller aldrig, har tid över för att stanna upp och tala lite med oss som behöver detta. Att verksamheterna tar skada av denna besparingsiver är helt uppenbar och de måste få rimliga förutsättningar att utföra ett bra arbete, så att vi omsorgstagare kan få en värdig tillvaro.
Att verksamheterna inte tål mer sparuppdrag är givet, då man redan har passerat "anständighetens gräns". Men jag är uppkäftig nog att påstå att inte heller den politiska ledningen tål fler sparuppdrag, åtminstone inte om man har som ambition att styra kommunen även efter nästa val.
Därför rekommenderar jag nuvarande majoritet att utöka budgetramen så att budgeten anpassas till de behov som verkligen finns.
Politiker, ta ert ansvar!