Nordeaskandalen riskerar att påverkar vår välfärd.
Svenskarna är som folk positivt inställt till att bidra med resurser för att bygga samhället. Ett av de mest positiva folken i världen. Skattesystemet bygger på ömsesidigt förtroende och att alla bidrar utifrån den egna förmågan. Den offentliga ekonomin bygger på att skattemoralen är hög, att vi som medborgare försöker göra rätt och betalar den skatt som vi ska. Om skattemoralen minskar kommer det att få oerhört stora konsekvenser för skola, vård och äldreomsorg.
Därför är skandalen kring Panamakontona och Nordea allvarlig. För stora banker och förmögna personer har ett ansvar att sköta sina affärer så att skatt betalas på ett korrekt sätt. Annars drabbas övriga skattebetalare med högre skatter och skattemoralen riskerar sjunka ytterligare.
Det är en mycket farlig utveckling. Ingen vill betala mer i skatt än den andre och framför allt inte om den andre helt klarar sig undan. Vilka skatter som gäller måste framgå tydligt och de måste uppfattas som rimliga annars motverkas viljan att uppta en inkomst för beskattning.
Den senaste tidens skandaler visar att våra kontrollmekanismer idag inte har nått ända fram. Att enbart lita på människors skattemoral räcker tyvärr inte. De avtal vi försöker skapa med informationsutbyte mellan länder är inte tillräckliga. Ett automatiskt informationsutbyte där vi årligen får information kring vilka svenska fysiska och juridiska personer som har tillgångar utomlands bör vara högsta prioritet att införa.
För oss Kristdemokrater står det också helt klart att ett land inte klarar sig utan starka värderingar och en etisk kompass hos sina medborgare. Ett värdeorienterat samhälle har större möjlighet att tillsammans klara framtida utmaningar.
Hur starka kontrollmekanismer vi än har så krävs det att goda värderingar lever vidare. Genom starka värderingar och ökad tillit minskar transaktionskostnader och samhällsekonomin fungerar bättre. Alternativet är skrämmande och ett samhälle där staten allt mer kontrollerar och styr.
Värderingar är viktiga även när vi talar om skattefrågor. Det visar inte minst det faktum att de belopp som finns utomlands skulle kunna innebära både stora satsningar på välfärden och sänkta skatter. Utmaningar fattas inte inför framtiden och skattebasens storlek är avgörande för vad vi klarar av att göra.
Sverige måste därför stärka det ekonomiska samarbetet samt bekämpa internationell skatteflykt och skatteundandragande. Dessutom måste vi steg för steg arbeta för att skatterna är rimliga och enkla att förklara för människor.