I dag ser vi hur den psykiska ohälsan ökar i Sverige. De flesta känner liksom jag någon som drabbats. Många har drabbats själva. För många är psykisk ohälsa något som går över, andra får dras med det hela livet. Samtidigt är en god psykisk hälsa ett måste för att må bra och för att fungera ihop med andra människor och kunna var delaktig i samhället.
Att skapa större medvetenhet och förståelse kring dessa frågor, ser jag som en central del i mitt uppdrag som landstingsråd med ansvar för psykiatrin. Den psykiatriska vården måste samtidigt både förstärkas och få en ny inriktning. Jag presenterar här några åtgärder som kan bidra till att förändra synen på psykisk ohälsa och leda till en ökad psykisk hälsa.
Att förstärka de tidiga insatserna är en viktig del i landstingsmajoritetens arbete. Stora satsningar har gjorts för att utveckla den ”vardagsnära” psykiatrin. På alla våra hälsocentraler finns nu tillgång till psykologer. Tanken är att om du har ont i magen ska det inte spela någon roll om det är på grund av blindtarmen eller stress. Du ska kunna få hjälp på hälsocentralen i vilket fall.
I Kalmar län liksom i övriga landet har man sett ett kraftigt ökat tryck på barn- och ungdomspsykiatrin. Därför har vi skapat en ny organisation för att garantera likvärdig vardagsnära psykiatri för barn och unga, oavsett var man bor i länet. Två team, varav ett utgår från Västervik, ska möta barn och unga i hemmet, på hälsocentralen, i skolan. Det viktiga är att mötet sker utifrån deras villkor och behov av trygghet.
Nu tar vi ytterligare steg för att utveckla psykiatrin. I dialog med patienter och patientgrupper formar vi framtidens arbetssätt och bygger nya, patientfokuserade, lokaler i hela länet. Arbetet för att förhindra och förebygga självmord fortsätter och jag kommer att verka för att landstinget i Kalmar län antar en nollvision mot självmord för att verkligen sätta fokus på frågan.
Ett led i att uppnå denna nollvision är att öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa. De flesta känner till att första hjälpen handlar om att kunna rädda liv i en livshotande situation. Kunskapsnivån när det gäller psykiska problem är däremot låg, vilket riskerar att istället bidra till en fördömande och nedvärderande attityd gentemot psykisk ohälsa.
Jag vill genom en breddsatsning på utbildningar i första hjälpen till psykisk hälsa åtgärda denna kunskapsbrist. Tanken bakom utbildningen liknar den vid fysisk första hjälpen-utbildning: Att ge kunskaper att rycka in och ge en första hjälp till en person som behöver hjälp med psykiska problem eller med att hantera en akut psykisk kris, exempelvis självmordsbeteende, innan han eller hon kan få professionell behandling.
Genom att sprida kunskap om psykisk ohälsa och sjukdom kan vi minska fördomar och stigmatisering – och rädda liv!