I många samtal med omsorgspersonal har de för mig beskrivit sin vardag i brukarnas hem och på äldreboenden.
De talar om många brister, till exempel hög arbetsbelastning, brist på vikarier, obefintlig vidareutbildning och utebliven handledning för nyanställda. När stress och personalbrist råder känner sig många otillräckliga och överväger att byta yrke. Ordning och kontinuitet saknas, vilket ger vantrivsel!
Hur förbättra för personalen, så att fler vill stanna i “omsorgen” och känna sig stolta över att göra ett bra jobb?
1. Chefer och mellanchefer måste ha rätt kompetens. Att lägga fungerande schema för en stor personalstyrka är ingen barnlek! Att också anställa passande personal, utse lämplig kontaktperson för varje brukare, leda och följa upp verksamheten och gruppen med ofta många anställda kräver kompetens av särskilt slag.
2. De anställda måste bli sedda som individer, få kontinuerlig vidareutbildning och därmed ökat inflytande i verksamheten och över sin arbetssituation. Att få förhandsinfo om varje ny “brukare” borde vara självklart.
3. Lönen måste höjas och arbetstidsfördelning anpassas så även vuxen personal, med familj, kan få livet att fungera.
De åldrande blir allt fler i snabb takt. Fler boenden måste byggas i tid. Som i de flesta sammanhang är småskalighet att förorda, även vad gäller äldreboenden. Landsbygdsbor vill oftast finnas kvar i sin invanda miljö, varför äldreboenden även bör finnas där de gamla har sina rötter.
Trivsel och välmående måste prioriteras högre för våra gamla och för dem som vårdar dem. Man behöver trygghet, lugn och ro. Det är inte på detta område som vi ska “effektivisera” och spara pengar. God omsorg är en grundpelare i välfärds-Sverige!