På ytan ser det ut som att Sverige har en arbetsmarknad som fungerar väl. Men i själva verket är många av jobben skattesubventionerade anställningar. Det skulle vara smartare att istället införa lärlingsanställningar som en väg in till arbete.
Instegsjobb, nystartsjobb, lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning, skyddat arbetet hos offentlig arbetsgivare, skyddat arbete hos Samhall, särskilt anställningsstöd, extratjänst, traineejobb, yrkesintroduktionsanställning och moderna beredskapsjobb. Det är namn på olika program med skattefinansierade anställningar. Arbetsgivare kan få upp till 85 procent av lönen täckt av skattepengar med dessa system.
De flesta arbetsgivare undviker de byråkratiska systemen, men det finns också de som satt i system att missbruka dem. Arbetsgivare som fuskar med systemen får i princip gratis arbetskraft och konkurrerar ut företag med riktiga arbeten. Politiken känner till problemet, men det är mer lockande att införa nya subventionerade system och tillfälligt sopa arbetslösheten under mattan än att styra upp ett dysfunktionellt system. Därför är Sverige det land i EU som spenderar störst del av ekonomin på anställningssubventioner.
I Sverige är det nästan 20 gånger fler som har subventionerade anställningar än i Tyskland. Ändå har Tyskland ett bättre system för att skapa möjligheter för nyanlända, unga och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. Det stavas lärlingsjobb. Lärlingsjobb går ut på att personer under en period lär sig arbetet på plats, ofta kombinerat med teoretiska utbildningar. Efter ett tag är lärlingen redo att gå vidare att få en vanlig anställning. Det är en beprövad modell som enligt forskningen fungerar väl. Det är också något som Sveriges mindre och växande företag efterfrågar. Ändå är Sverige det land i Västeuropa som har minst inslag av lärlingsjobb.
Både den sittande och den förra regeringen har bidragit till problemet, den stora frågan är om någon har förmågan att lösa det.