Om de politiska blockens syn på migrations-och integrationspolitiken. Som utvecklingen nu ser ut kommer migrations- och integrationspolitiken att bli en het fråga inför valet 2018. Splittringen är stor både mellan och inom blocken. Om samförstånd inte nås kan Sveriges politiska karta ritas om.
De två största partierna i de båda blocken, Socialdemokraterna och Moderaterna, står varandra närmare än övriga partier i frågor som rör den känslosamma migrationen. Inom det rödgröna blocket är motsättningarna stora mellan Vänsterpartiet och S men i verkligheten även mellan de två regeringspartierna S och Miljöpartiet där striderna utkämpades inför öppen ridå i samband med den senaste regeringskrisen.
Inom det borgerliga blocket år skillnaderna stora mellan Moderaterna och Centerpartiet där C i migrationspolitiken hittills intagit samma ståndpunkt som Vänsterpartiet, nämligen öppna gränser. Om skillnaderna består och de yttre förhållandena inte ändras kan detta försvåra samverkan vid en eventuell borgerlig valseger 2018. Liberalernas och Kristdemokraternas inställning i migrationsfrågan skiljer sig i nuläget från M huvusakligen i synen på anhöriginvandring där de förstnämnda partierna har en mildare syn på kravet om egen försörjning.
När riksdagsmajoriteten fattat det i nuläget enda riktiga beslutet att begränsa asylinvandringen återstår den svåraste och oeniga uppgiften – integrationen. Våra asylmottagningar år överfulla. Missnöjet breder ut sig, många som får avslag går under jorden. Ursprungsländer vägrar ta emot egna medborgare. Mellan och inom blocken råder oenighet om bästa integrationsmöjlighet och då främst att integrera lågutbildade och förhindra ytterligare utbredning av våra många utanförskapsområden. Den relativa enigheten mellan S och M när det gäller migrationen upphör när det gäller integrationen. I denna fråga är dock enigheten större inom än mellan blocken. De borgerliga har närliggande förslag om lägre ingångslöner för lågutbildade nyanlända medan S förespråkar subventionerade jobb med vanliga löner.
Den stora bromsklossen för lyckad integration är både svårigheten att få in lågutbildade på arbetsmarknaden och bristen på bostäder. Frågorna är sammanlänkade. Om politikerna misslyckas blir försörjningskostnaderna enligt vår ekonomiska expertis mycket höga. Detta i sin tur kan framkalla brett folkligt missnöje med stöd till både extrem- och populistpartier.
Min bestämna slutsats blir att det krävs blocköverskridande samarbete för att någorlunda kunna integrera den stora mängd blivande godkända asylsökande på våra asylmottagningar. Även med våra troligen bestående strängare asylregler kommer dessa mottagningar att fyllas på.