Den som bott i ett främmande land förstår vikten av att känna sig välkommen och bli inkluderad för att kunna bidra i det nya landet. Gästvänlighet upplevs när vi hjälps tillrätta och får ett vänligt bemötande. Ödmjukhet visas med en stor portion respekt och hänsyn till att det som anses vara självklart för vissa, kanske inte alltid är självklart för andra. Ett gott klimat för integration och välkomnande börjar hos oss själva, fråga därför inte vad staten kan göra för dig, fråga istället vad du kan göra för samhället.
För många verkar integration och migration i första hand handla om en symbolfråga, frågan tenderar att mer handla om humanistisk biståndspolitik. Det är klart att det är ett viktigt perspektiv – det goda i att Sverige är en fristad. Det är klart att vi ska bistå den som behöver skydd, men det är också en överlevnadsfråga – migranter behövs för att utjämna våra demografiska obalanser. Det i sin tur förutsätter att vi tar itu med våra fördomar, att vi har en inkluderande attityd. Det kräver att vi bygger ett ”drömmarnas land” där allt är möjligt. Den som söker fristad här ska också beredas möjligheter att förverkliga sig själv, få chansen att lyckas och uppnå sin fulla potential. Då kan vi inte gömma oss bakom en humanistisk fasad, då krävs också engagemang från var och en.
”Att bryta bröd tillsammans” är en bra start, det finns många goda exempel på fadderverksamhet där enskilda svenskar och familjer öppnar sina hem för nya svenskar. En måltid tillsammans för att bistå med råd och hjälp med stora såväl som små ting ökar chanserna för nyinflyttade att bli inkluderade.
Vi är övertygade om att mer interaktion skapar förutsättningar för bättre integration, därför borde lyckade exempel på fadderverksamheter lyftas fram. Vi borde lära av detta och försöka bredda, stimulera och utveckla den typen av verksamhet. Det måste börja hos oss själva men även samhället har en roll att fylla. Ett konkret förslag är att titta på hur vi kan stimulera och utveckla organiserad fadderverksamhet för migranter.
Föreningslivet spelar en oerhört viktig roll för integration, just av samma anledning att vi tvingas interagera, vilket skapar kontaktytor och bättre förståelse för varandra. En naturlig gemenskap och sociala nätverk skapas. Därför bör även föreningslivets roll lyftas fram. Ett annat konkret förslag är därför att utfärda föreningscheckar till alla nya svenskar. Dessa checkar lämnas hos respektive förening, som sedan löser in dessa hos kommunen för att omvandlas till föreningsstöd. Det ska kunna användas såväl för att prova på olika fritidsaktiviteter, som för att engagera sig i hembygdsföreningen, ett politiskt parti, i bridgeklubben eller vad det vara månde. Poängen är att vi ska öppna upp vårt gemensamma samhälle för alla att delta i. Så tror vi att förtroende byggs och så tror vi viljan stimuleras för att bygga ett bättre samhälle tillsammans.
Det börjar hos oss själv, underskatta inte det goda samtalet som uppstår när man ”bryter bröd tillsammans”.