Så var regeringens budgetproposition presenterad. Många av nyheterna har redan varit kända, även på transport- och infrastruktursidan. Alla trafikslag behövs och därför blir detta ett oerhört viktigt utgiftsområde i statsbudgeten. Mot bakgrund av hur svenska folkets resevanor faktiskt ser ut är dock snedfördelningen mellan de olika trafikslagen påtaglig. En diskussion kring samhällskonsekvenserna av detta måste till.
Varje dag görs 13 miljoner resor i Sverige. Nio av tio resor går på vägarna. I Sverige finns 16 500 kilometer räls att jämföra med 217 000 kilometer väg. I sak är det välkommet att regeringen satsar på det eftersatta järnvägsunderhållet. Men enligt regeringens budgetproposition och den trafikslagsövergripande planen för 2014–2025 beräknas de statliga investeringarna i järnvägen att uppgå till 112 miljarder kronor, medan investeringarna i vägnätet endast till ca 45 miljarder kronor. Det är märkligt att en så liten andel av investeringarna i infrastruktur görs på vägar som det stora mertalet svenskar använder sig av.
KAK är inte ensam i denna uppfattning. I en SKOP-undersökning har vi frågat svenskarna om deras synsätt på hur resurser bör fördelas i samband med infrastruktur-satsningar. En majoritet (58 procent) anser att pengarna som satsas på trafikinvesteringar och underhåll bör fördelas efter hur många som reser med olika trafikslag. Betydligt färre (33 procent) anser att pengarna bör fördelas efter politikernas önskan om att styra folks resande.
De flesta är nog överens om att infrastruktursatsningar är avgörande för Sveriges framtid. Järnvägens betydelse kommer att öka, men den kommer inte att kunna ersätta någon större del av vägtrafiken under överskådlig framtid. Stationerna ligger helt enkelt inte tillräckligt nära vare sig de företag eller resenärer som ska använda sig av dem.
Om Sverige ska kunna utvecklas och hävda sig i den hårda internationella konkurrensen krävs effektiva och pålitliga transporter. Valet av trafikslag måste få styras av behovet vid varje tillfälle. Detta tycks svenska folket ha insett och det är dags att politiker och makthavare nu gör detsamma.