Efter en tids semester har Jonas Jalkteg läst igenom ett antal gamla tidningar, och då kommit på ett antal frågor, som är mer av allmän art än att de avser de senaste veckornas lokala nyhetsskörd (VT 3/10).
Inledningsvis har Jalkteg synpunkter på hur kommunen organiserar de tekniska verksamheterna och avslutar med frågan, eller påståendet, att det är för att minska insynen.
Jalkteg vet mycket väl att samma regelverk för offentlighet och sekretess gäller för kommunala bolag som för kommunen.
Han påstår också att Västervik Resort blöder och behöver låna ytterligare fem miljoner kronor till mars 2015. Verkligheten är att Västervik Resort AB tillfälligt behöver låna pengarna och dessa ska återbetalas i början av 2015. Bolaget klarar trots detta det resultatmål som är satt för 2014. Det kan också tilläggas att lånet i första hand beror på att bolaget ännu inte erhållit beslutat investeringsbidrag från EU.
Jalkteg påstår felaktigt att kommunen har en låneskuld på 1943 miljoner kronor. Kommunen har ingen låneskuld, det är de kommunala bolagen som lånar till sina investeringar. Bolagen gör sammantaget ett resultat på drygt 50 miljoner kronor för 2014, dessa används bland annat till att finansiera erforderliga investeringar. De investeringar som görs i bolagen medför att värdet på tillgångarna ökar. Tillgångarna ska överstiga skulderna i ett bolag och detta säkerställs i samband med årsboksluten. Det sammanlagda resultatet på drygt 50 miljoner kronor innebär att bolagen klarar de avkastningskrav som Västerviks kommun som ägare ställer på bolagen, trots låneskulden.
Jalksteg lyfter också upp 2011 års underskott, och undrar vilka garantier det finns för att dessa inte uppstår igen. Inledningsvis kan vi konstatera att underskottet sedan länge är återställt och att kommunen dessutom kunnat avsätta drygt 50 miljoner kronor till den så kallade resultatutjämningsreserven. För 2014 prognosticeras ett troligt resultat i kommunen på cirka 50 miljoner kronor, det vill säga bättre än resultatmålet på två procent, vilket motsvarar cirka 38 miljoner kronor. Kommunen följer upp ekonomin för nämnder och bolag varje månad i form av månadsrapporter. Under 2012 genomförde dessutom revisionsfirman PWC på uppdrag av kommunrevisionen en granskning med anledning av underskottet som mynnade ut i förslag till åtta åtgärder. Samtliga åtgärder är genomförda, vilket kommunrevisionen redovisat i kommunfullmäktige i juni i år.
Jalkteg ställer också frågor om vilka konsekvenser återbetalning av AFA-medel och utförsäljning av tomträtter får för framtiden. När det gäller AFA-medel får det inga konsekvenser, alla återbetalningar är med i årsredovisningarna för åren 2012 och 2013. Utförsäljningen av tomträtter innebär minskade intäkter i form av tomträttsavgälder, samtidigt som vi får minskade kapitalkostnader.
I övrigt ställer Jalkteg frågor om vilka investeringar som är gjorda mellan 2002 och 2012 och vilka investeringar som är planerade framåt i tiden. Alla investeringar för kommunen beslutas av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen och följs upp i årsredovisningen. Dessa dokument finns på kommunens hemsida. Under senare år har kommunen finansierat investeringar med egna medel utan nyupplåning.