I den debatt som pĂ„gĂ„r om klimatproblemen saknas en djupare insikt om att resurserna pĂ„ jorden Ă€r begrĂ€nsade, förutom solenergin som mĂ„ste âtĂ€mjasâ pĂ„ nĂ„got klokt sĂ€tt. Dock krĂ€ver Ă€ven solenergin att begrĂ€nsade resurser tas i ansprĂ„k, sĂ„ man kommer inte runt problemet ens med detta energislag.
Det stora hotet Àr den vÀsterlÀndska tillvÀxttanken, dÀr tillvÀxt mÀts i monetÀra mÄtt och dÀr krig, katastrofer och Àven miljöförstöring ger positiva utslag eftersom det involverar en massa resurser. Det finns dÀremot inte nÄgot mÄtt för att berÀkna den negativa effekten av hÀndelserna och balansrÀkningen ser dÀrför bra ut.
Om man inser att resurserna Ă€r begrĂ€nsade, sĂ„ mĂ„ste det till nĂ„gon form av begrĂ€nsning av hur mycket var och en fĂ„r nyttja för annars intrĂ€ffar det som gĂ„r under benĂ€mningen âallmĂ€nningens tragediâ, det vill sĂ€ga att den som kan tillskansar sig mer och till slut Ă€r resurserna slut. Vad gör vi nĂ€r allt vatten Ă€r förorenat och alla djupa magasin Ă€r tömda? NĂ€r det inte finns nĂ„gon frisk luft lĂ€ngre? NĂ€r jorden Ă€r förgiftad? NĂ€r oljan Ă€r uppumpad och inte lĂ€ngre smörjer jordskorpan?
Hur lÀnge skall vi leva i tron att tekniken skall lösa fortsatt överutnyttjande av de Àndliga resurserna?
Tekniken har fram till nu gjort tillvaron enklare för mÀnniskan och det Àr nÄgot att vara tacksam över, men den teknikutveckling som nu sker, sker mycket för sin egen skull, för att det Àr möjligt.
MÀnniskan blir inte lyckligare för att hon byter teknikprylar efter modenycker, hon blir heller inte lyckligare av att vara aktiv pÄ sociala medier, det visar forskning som jag just nu inte har tillgÄng till. Men, teknikprylarna krÀver anvÀndning av sÀllsynta material och de krÀver enormt mycket energi. Servrarna som hanterar allt digitalt material krÀver förutom el för kylning ocksÄ mycket metaller och andra grundÀmnen. Hur mÄnga tÀnker pÄ nedhuggna skogar, planetens lungor, och förgiftade miljöer nÀr de skickar bilder pÄ gulliga katter eller söta barn?
Det enda rimliga vore att varje individ, var den Ă€n finns pĂ„ jorden och vilken position i samhĂ€llet den Ă€n har, fĂ„r tilldelad en mĂ€ngd Ă€ndliga resurser som hen fĂ„r disponera. En viss volym koldioxid, ett visst antal kWh, en viss mĂ€ngd vatten och sĂ„ vidare. Dessa mĂ€ngder kan man hantera pĂ„ olika sĂ€tt â byta, sĂ€lja eller ta ur systemet för hĂ„llbarhetens skull. Det handlar alltsĂ„ inte att alla skall leva helt lika utan det handlar om jĂ€mlikhet frĂ„n klimatsynpunkt.
Detta skulle innebÀra en ny sorts ekonomi och varför skall vi hÄlla fast vid en ekonomisk teori som man tog fasta pÄ pÄ 1800-talet och som har visat sig ge sÄ negativa konsekvenser, ja helt enkelt hota hela jordens och mÀnsklighetens existens?